Förstakammarvalet i Sverige 1952

Förstakammarvalet i Sverige 1952
Sverige
September 1952

18 mandat: Sveriges riksdags första kammares åttonde valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 Tage Erlander 1952.jpgGunnar Hedlund 1966.jpgBertil Ohlin.jpg
LedareTage ErlanderGunnar HedlundBertil Ohlin
PartiSocialdemokraternaLandsbygdspartiet BondeförbundetFolkpartiet
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val802421
Erhållna mandat792522
Mandatförändring111

 Fjärde partiFemte parti
 Jarl Hjalmarson 1959.JPGHilding Hagberg-2.jpg
LedareJarl HjalmarsonHilding Hagberg
PartiHögerpartietSveriges kommunistiska parti
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val214
Erhållna mandat204
Mandatförändring1

statsminister före valet

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Ny statsminister

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Förstakammarvalet i Sverige 1952 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den åttonde valkretsgruppen i september månad 1952 för mandatperioden 1953-1960.

Två valkretsar utgjorde den åttonde valkretsgruppen: Malmöhus läns valkrets och Gävleborgs läns valkrets. Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen stadsfullmäktige.

Ordinarie val till den åttonde valkretsgruppen hade senast ägt rum 1944.

Valmän

Landsting/
stadsfullmäktige
HLBFSSKPTotalt
Malmöhus161918760129
Malmö
Helsingborg
Gävleborg191336362
Gävle
Totalt1728311123191
%8,914,716,258,61,6100,0

Mandatfördelning

Den nya mandatfördelningen som gällde vid riksdagen 1953 innebar att Socialdemokraterna behöll egen majoritet.

PartiFK 19528:e valkretsgruppenFK 1953
InnanEfterÄndring
Socialdemokraterna801211179
Landsbygdspartiet Bondeförbundet2423125
Folkpartiet2123122
Högerpartiet2121120
Sveriges kommunistiska parti4004
Totalt1501818150

Invalda riksdagsledamöter

Malmöhus läns valkrets:

Gävleborgs läns valkrets:

Källor

Media som används på denna webbplats

Tage Erlander 1952.jpg
Tage Erlander 1952
Bertil Ohlin.jpg
Photographic picture of Bertil Ohlin at Arosmässan in Västerås late 1950:ies
Jarl Hjalmarson 1959.JPG
Foto av Jarl Hjalmarson, svensk politiker
Hilding Hagberg-2.jpg
Hilding Hagberg
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.