Opinionsundersökningar inför riksdagsvalet i Sverige 2006

Opinionsundersökningar inför riksdagsvalet i Sverige 2006
Sverige
17 september 2006

Opinionsmätningar inför riksdagsvalet i Sverige 2006 den 17 september utfördes av Demoskop, Sifo, Skop, SCB och TEMO. På valdagen gjorde SVT sin vallokalsundersökning.[1]


Opinionsundersökningar

Väljarbarometer i september 2006

PeriodOpinionsinstitutBorgerliga/AlliansenRödgrönaÖvrigaAlliansen (M, FP, C, KD)Rödgröna partierna
(S, MP, V)
BlockskillnadRef.
MFPCKDSMPVSDÖvriga
Valet
2006
26,2 %7,5 %7,9 %6,6 %35,0 %5,2 %5,9 %2,9 %2,7 %48,2 %46,1 %2,1 %[2]
15 september 2006Sifo24,1 %9,5 %7,0 %6,7 %35,3 %6,3 %6,3 %5,0 %47,3 %47,9 %0,6 %[3]
11 september 2006Sifo24,5 %9,6 %6,3 %7,3 %34,2 %5,5 %7,0 %5,6 %47,7 %46,7 %1 %[3]
9 september 2006Sifo24,4 %9,4 %5,8 %7,5 %34,5 %6,5 %7,2 %4,8 %47,1 %48,2 %1,1 %[3]
7 september 2006Sifo26,0 %7,6 %6,2 %7,5 %35,7 %5,7 %7,1 %4,3 %47,3 %48,5 %1,2 %[3]
7 september 2006Demoskop27,2 %11,3 %5,9 %5,5 %34,0 %4,1 %7,5 %4,4 %49,9 %45,6 %4,3 %[3]
6 september 2006Sifo25,7 %8,6 %6,0 %7,1 %34,9 %5,9 %7,3 %4,4 %47,4 %48,1 %0,7 %[3]
6 september 2006Skop23,3 %11,3 %6,6 %7,4 %33,1 %5,8 %7,2 %4,3 %48,6 %46,1 %2,5 %[3]
5 september 2006Sifo25,4 %9,3 %6,8 %6,7 %34,2 %5,2 %7,7 %4,8 %48,2 %47,1 %1,1 %[3]
Januari 2006TEMO30,9 %10,0 %5,6 %4,4 %34,3 %4,8 %6,2 %3,8 %50,9 %45,3 %5,6 %[4]
December 2005TEMO30,3 %10,4 %6,2 %4,9 %34,5 %5,2 %5,2 %3,3 %51,8 %44,9 %6,9 %[4]
Valet
2002
15,3 %13,4 %6,2 %9,1 %39,9 %4,6 %8,4 %3,1 %44 %52,9 %8,9 %[5]


Väljarbarometer i januari 2006

Redan i TEMOs (numera Synovate) opinionsundersökning i januari 2006 med nio månader kvar till valet såg det ut som att socialdemokraterna kunde se fram mot sitt sämsta valresultat någonsin, medan moderaterna kunde göra sitt bästa val sedan 1928.[4]

Väljarbarometer i november 2005

Statistiska centralbyråns opinionsundersökning gjord i november 2005 visade att de båda politiska blocken i riksdagen skulle få omkring 46-48 procent av rösterna. Övriga partier får tillsammans 5,5 procent och skulle inte få en riksdagsrepresentation, ett öde som även Miljöpartiet riskerar att dela. Enligt undersökningen är såväl tillbakagången för de borgerliga partierna och ökningen för övriga partier sedan SCB:s undersökning i somras, statistiskt säkerställda. Undersökningen gjordes 31/10-21/11 och omfattande nästan 10 000 personer.[6]

Väljarbarometer i februari 2005

I TEMOs opinionsundersökning publicerad i februari 2005 tangerade Miljöpartiet sitt bästa resultat på fyra år och når 6,8 %, enligt undersökningen framför allt beroende på ökat stöd från kvinnliga väljare som i förra valet röstade på Vänsterpartiet. Av undersökning sluter sig DN till att polariseringen mellan de politiska blocken ökar ytterligare efter att Miljöpartiet nu knutit sig starkare till vänstern. Tidigare har Miljöpartiet inom ramen för Vägval vänster inbjudit kritiska vänsterpartister att ställa upp på Miljöpariets valsedlar och en serie föreläsningar tillsammans med Socialdemokraterna har inletts. Trots att Kristdemokraterna faller till 3 % är ställningen myckjet jämn mellan blocken med 48,5 % för det borgerliga och 48,8 % för det röda blocket.[7]

Se även

Referenser

Noter


Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.