Förstakammarvalet i Sverige 1927

Förstakammarvalet i Sverige 1927
Sverige
September 1927

19 mandat: Sveriges riksdags första kammares sjunde valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 
LedarePer Albin HanssonErnst TryggerCarl Gustaf Ekman
PartiSocialdemokraternaNationella partietFrisinnade folkpartiet
Ledarens valkretsAndra kammarenStockholms stads valkretsStockholms läns och Uppsala läns valkrets
Föregående val524824
Erhållna mandat525024[1]
Mandatförändring2

 Fjärde partiFemte partiSjätte parti
 
LedareJohan Johansson i KälkeboEliel LöfgrenNils Flyg
PartiBondeförbundetLiberala riksdagspartietSveriges kommunistiska parti
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammarenEj riksdagsman
Föregående val1781
Erhållna mandat1671
Mandatförändring11

statsminister före valet

Carl Gustaf Ekman
Frisinnade folkpartiet

Ny statsminister

Carl Gustaf Ekman
Frisinnade folkpartiet

Förstakammarvalet i Sverige 1927 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den sjunde valkretsgruppen i september månad 1927 för mandatperioden 1928-1935.

Tre valkretsar utgjorde den sjunde valkretsgruppen: Kalmar läns och Gotlands läns valkrets (7 mandat), Skaraborgs läns valkrets (6 mandat) samt Kopparbergs läns valkrets (6 mandat). Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen särskilda elektorer. Sjunde valkretsgruppen hade dock inga elektorer.

Val till den sjunde valkretsgruppen hade senast ägt rum sommaren 1921 som var ett icke-ordinarie nyval för hela första kammaren. Valet 1921 räknades även som den första valkretsgruppens valår, och de nästföljande grupperna skulle hålla sina val från och med 1922 och framåt, i ordning efter grupperna (andra gruppen höll val det andra året, 1922; tredje gruppen höll val det tredje året, 1923, och så vidare).

Valresultat

PartiPartiledareRösterMandatfördelning
Antal+−Antal+−
 Allmänna valmansförbundetArvid Lindman57-1272
 Sveriges socialdemokratiska arbetarepartiPer Albin Hansson57-105
 Frisinnade landsföreningenCarl Gustaf Ekman31+183
 BondeförbundetJohan Johansson i Kälkebo29+931
 Sveriges liberala partiEliel Löfgren0−611
 Sveriges kommunistiska partiNils Flyg1[2]−10
Antal giltiga röster175-219

Invalda riksdagsmän

Kalmar läns och Gotlands läns valkrets:

Skaraborgs läns valkrets:

Kopparbergs läns valkrets:

Källor

Noter

  1. ^ Varav en vilde.
  2. ^ Varav en ej deltog i valet.

Media som används på denna webbplats

Per Albin Hansson - Sveriges styresmän.jpg
Per Albin Hansson (1885-1946)
Ernst Trygger, prime minister of Sweden.jpg
Ernst Trygger (1857-1943), prime minister of Sweden
Nils Flyg.jpg
Nils Flyg
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Johan Johansson 1868 SPA (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: okänd, Licens: CC BY 4.0
uppladdat från Portrattarkiv.se bild av Johan Johansson
Eliel Löfgren 1929.JPG
Foto av Eliel Löfgren, svensk politiker