Förstakammarvalet i Sverige 1950

Förstakammarvalet i Sverige 1950
Sverige
September 1950

19 mandat: Sveriges riksdags första kammares sjätte valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 Tage Erlander 1952.jpgGunnar Hedlund 1966.jpgJarl Hjalmarson 1959.JPG
LedareTage ErlanderGunnar HedlundJarl Hjalmarson
PartiSocialdemokraternaLandsbygdspartiet BondeförbundetHögerpartiet
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val812323
Erhållna mandat792522
Mandatförändring221

 Fjärde partiFemte parti
 Bertil Ohlin.jpgSven Linderot.jpg
LedareBertil OhlinSven Linderot
PartiFolkpartietSveriges kommunistiska parti
Ledarens valkretsAndra kammarenVästerbottens läns och Norrbottens läns valkrets[1]
Föregående val203
Erhållna mandat204
Mandatförändring1

statsminister före valet

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Ny statsminister

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Förstakammarvalet i Sverige 1950 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den sjätte valkretsgruppen i september månad 1950 för mandatperioden 1951-1958.

Tre valkretsar utgjorde den sjätte valkretsgruppen: Kronobergs och Hallands läns valkrets, Göteborgs stads valkrets och Örebro läns valkrets. Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen stadsfullmäktige.

Ordinarie val till den sjätte valkretsgruppen hade senast ägt rum 1942.

Valmän

Landsting/
stadsfullmäktige
HLBFSSKPTotalt
Kronoberg612114033
Halland415214136
Göteborg9013231560
Örebro271128351
Totalt2134277919180
%11,718,915,043,910,5100,0

Mandatfördelning

Den nya mandatfördelningen som gällde vid riksdagen 1951 innebar att Socialdemokraterna behöll egen majoritet.

PartiFK 19506:e valkretsgruppenFK 1951
InnanEfterÄndring
Socialdemokraterna81119279
Landsbygdspartiet Bondeförbundet2324225
Högerns riksorganisation2332122
Folkpartiet202220
Sveriges kommunistiska parti31214
Totalt1501919150

Invalda riksdagsledamöter

Kronobergs och Hallands läns valkrets:

Göteborgs stads valkrets:

Örebro läns valkrets:

Källor

Noter

  1. ^ Vid tidpunkten för valet satt inte Sven Linderot i första kammaren, men när han gjorde det 1949 så var det för denna valkrets.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Sven Linderot.jpg
Sven Linderot
Jarl Hjalmarson 1959.JPG
Foto av Jarl Hjalmarson, svensk politiker
Tage Erlander 1952.jpg
Tage Erlander 1952
Bertil Ohlin.jpg
Photographic picture of Bertil Ohlin at Arosmässan in Västerås late 1950:ies