Andrakammarvalet i Sverige 1878

Andrakammarvalet i Sverige 1878

17 juli - 27 september 1878

Sveriges riksdags andra kammares 204 platser

Andrakammarvalet i Sverige 1878 hölls under år 1878.

Valsystem

Valsättet var en blandning av indirekta- och direkta val. I 73 av landsbygdens 140 valkretsar tillämpades direkta val och detsamma gällde 37 av de 40 stadsvalkretsarna. Resterande 67 landsbygdsvalkretsar och 3 stadsvalkretsar tillämpade alltså indirekta val, vilka utfördes av elektorer. Stadsvalkretsarna valde totalt 64 ledamöter. Dessa var i regel enmansvalkretsar med undantag för de största städerna som fick fler mandat, dessa var; Stockholm (16 mandat), Göteborg (7 mandat), Malmö (3 mandat) och Norrköping (2 mandat). Alla landsbygdsvalkretsar hade ett mandat var.

Rösträtt till andra kammaren hade män som var över 21 år och hade inkomst på minst 800 kronor per år eller ägde en fastighet taxerad till minst 1 000 kronor, eller arrenderade en fastighet taxerad till minst 6 000 kronor. För att vara valbar skulle man ha fyllt 25 år och bo i valkretsen.[1] Av folkmängden den 31 december 1877, 4 484 542, var 270 337 (6,0 %) valberättigade.

Valresultat

Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti under riksdagen 1879 och baseras, liksom antalet mandat, på uppgifter om riksdagsledamöters partitillhörighet från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB. I stadsvalkretsar med flera mandat har röstetalen skattats [2]. Det ska också påpekas att partigrupperingarna var relativt diffusa och att partibyten inte var ovanliga.

PartiRöstfördelningMandat
RösterElektorerAntal+/-
 Lantmannapartiet10 45391492+-0
 Centern5 01017534+4
 Obundna9 17145178+2
 Övriga16 799700--
Antal giltiga röster41 4332 240204+6
Ogiltiga röster1 25343
Totalt42 6862 283

Valdeltagande

Antal

Direkta valIndirekta valSamtliga val
Städerna16 16863916 807
Landsbygden26 51811 49638 014
Hela Sverige42 68612 13554 821

Andel

Direkta valIndirekta valSamtliga val
Städerna39,833,039,5
Landsbygden23,110,216,7
Hela Sverige27,510,620,3

Fotnoter

  1. ^ Sveriges historia under 1800- och 1900-talen, Lars-Arne Norborg
  2. ^ I dessa valkretsar har ett partis röstetal dividerats på antalet röster varje väljare hade att ge. Annars skulle dessa valkretsar överrepresenteras kraftigt i röstfördelningen.

Källor

Media som används på denna webbplats

Swedish norwegian union flag.svg
Svensk handelsflagg 1844-1905
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Swedish civil ensign (1844–1905).svg
Svensk handelsflagg 1844-1905