Förstakammarvalet i Sverige 1936

Förstakammarvalet i Sverige 1936
Sverige
September 1936

19 mandat: Sveriges riksdags första kammares åttonde valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 
LedarePer Albin HanssonGösta BaggeAxel Pehrsson-Bramstorp
PartiSocialdemokraternaHögerpartietBondeförbundet
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val654622
Erhållna mandat664522
Mandatförändring11

 Fjärde partiFemte parti
 
LedareGustaf AnderssonNils Flyg
PartiFolkpartietSveriges kommunistiska parti
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val161
Erhållna mandat161
Mandatförändring

statsminister före valet

Axel Pehrsson-Bramstorp
Bondeförbundet

Ny statsminister

Per Albin Hansson
Socialdemokraterna

Förstakammarvalet i Sverige 1936 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den åttonde valkretsgruppen i september månad 1936 för mandatperioden 1937-1944.

Två valkretsar utgjorde den åttonde valkretsgruppen: Malmöhus läns valkrets (12 mandat) och Gävleborgs läns valkrets (7 mandat). Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen särskilda elektorer. Åttonde valkretsgruppen hade 7 elektorer från Gävle stad.

Ordinarie val till den åttonde valkretsgruppen hade senast ägt rum 1928.

Valresultat

PartiPartiledareRösterMandatfördelning
Antal+−Antal+−
 SocialdemokraternaPer Albin Hansson100+30111
 Allmänna valmansförbundetGösta Bagge32-1031
 BondeförbundetAxel Pehrsson-Bramstorp29-133
 FolkpartietGustaf Andersson9-92
 Sveriges kommunistiska parti (Kilbomare)Nils Flyg3+10
 Sveriges kommunistiska parti (Silénare)Sven Linderot1+10
Antal giltiga röster174+-019

Invalda riksdagsmän

Malmöhus läns valkrets:

Gävleborgs läns valkrets:

Källor

Media som används på denna webbplats

Per Albin Hansson, statsminister, porträttbild 1935.jpg
Per Albin Hansson (1885-1946), statsminister åren 1932–1936 och 1936–1946, porträttbild 1935 av fotografen Jan de Meyere (1879-1950). Donation 1973 från Riksförbundet Svensk Fotografi (RSF)/Sveriges Fotoklubbar till Moderna Museets samling.
Axel Pehrsson-Bramstorp.jpg
Axel Pehrsson-Bramstorp
Nils Flyg.jpg
Nils Flyg
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Gösta Bagge.jpg
Gösta Bagge
Gustaf Andersson i Rasjön.jpg
Gustaf Andersson i Rasjön