Förstakammarvalet i Sverige 1916

Förstakammarvalet i Sverige 1916
Sverige
September 1916

24 mandat: Sveriges riksdags första kammares andra valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 Ernst Trygger, prime minister of Sweden.jpgAxel Schotte 1928.JPGHjalmar branting stor bild.jpg
LedareErnst TryggerAxel SchotteHjalmar Branting
PartiNationella partietFrisinnade landsföreningenSocialdemokraterna
Ledarens valkretsStockholms stads valkretsAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val904614
Erhållna mandat904416
Mandatförändring122

Statsminister före valet

Hjalmar Hammarskjöld
Partilös

Ny statsminister

Hjalmar Hammarskjöld
Partilös

Förstakammarvalet i Sverige 1916 var ett ordinarie val i Sverige till riksdagens första kammare. Valet genomfördes med ett proportionellt valsystem i september månad 1916.

Valet hölls i fem valkretsar, utgörande den andra valkretsgruppen: Stockholms läns valkrets, Blekinge läns valkrets, Malmö stads valkrets, Skaraborgs läns valkrets och Gävleborgs läns valkrets. Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade. För de städer som inte ingick i landsting var valmännen stadsfullmäktige.

Ordinarie val till den andra valkretsgruppen hade senast ägt rum 1910. Ett icke ordinarie val hölls i gruppen 1911, då val hölls i hela riket efter första kammaren hade upplösts.

Valresultat

PartiPartiledareRösterMandatfördelning
Antal+−Antal+−
 Allmänna valmansförbundetArvid Lindman152214
 Frisinnade landsföreningenErnst Beckman53962
 Sveriges socialdemokratiska arbetarepartiHjalmar Branting562042
 Övriga2200
Antal giltiga röster263924 
  • Antalet valmän utgjorde 266. Av dessa deltog 263 (98,9 %) i valet.

Källor

Media som används på denna webbplats

Ernst Trygger, prime minister of Sweden.jpg
Ernst Trygger (1857-1943), prime minister of Sweden
Hjalmar branting stor bild.jpg
Hjalmar Branting (1860-1925), Prime Minister of Sweden 1920, 1921-23 and 1924-25.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Axel Schotte 1928.JPG
Foto av Axel Schotte, svensk politiker