Förstakammarvalet i Sverige 1951

Förstakammarvalet i Sverige 1951
Sverige
September 1951

17 mandat: Sveriges riksdags första kammares sjunde valkretsgrupp
 Första partiAndra partiTredje parti
 Tage Erlander 1952.jpgGunnar Hedlund 1966.jpgJarl Hjalmarson 1959.JPG
LedareTage ErlanderGunnar HedlundJarl Hjalmarson
PartiSocialdemokraternaLandsbygdspartiet BondeförbundetHögerpartiet
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val792522
Erhållna mandat802421
Mandatförändring111

 Fjärde partiFemte parti
 Bertil Ohlin.jpgHilding Hagberg-2.jpg
LedareBertil OhlinHilding Hagberg
PartiFolkpartietSveriges kommunistiska parti
Ledarens valkretsAndra kammarenAndra kammaren
Föregående val204
Erhållna mandat214
Mandatförändring1

statsminister före valet

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Ny statsminister

Tage Erlander
Socialdemokraterna

Förstakammarvalet i Sverige 1951 var ett val i Sverige till Sveriges riksdags första kammare. Valet hölls i den sjunde valkretsgruppen i september månad 1951 för mandatperioden 1952-1959.

Tre valkretsar utgjorde den sjunde valkretsgruppen: Kalmar läns och Gotlands läns valkrets, Skaraborgs läns valkrets och Kopparbergs läns valkrets. Ledamöterna utsågs av valmän från det landsting som valkretsarna motsvarade.

Ordinarie val till den sjunde valkretsgruppen hade senast ägt rum 1943.

Valmän

LandstingHLBFSTotalt
Kalmar norra112062966
Kalmar södra
Gotland
Skaraborg913142056
Kopparberg19123557
Totalt21423284179
%11,723,517,946,9100,0

Mandatfördelning

Den nya mandatfördelningen som gällde vid riksdagen 1952 innebar att Socialdemokraterna behöll egen majoritet.

PartiFK 19517:e valkretsgruppenFK 1952
InnanEfterÄndring
Socialdemokraterna79991[1]80
Landsbygdspartiet Bondeförbundet2554124
Högerns riksorganisation22421[2]21
Folkpartiet2012121
Sveriges kommunistiska parti4004
Totalt15019172150

Invalda riksdagsledamöter

Kalmar läns och Gotlands läns valkrets:

Skaraborgs läns valkrets:

Kopparbergs läns valkrets:

Källor

Noter

  1. ^ Eftersom Socialdemokraterna fick ett nytt mandat i Stockholms läns och Uppsala läns valkrets från och med riksdagen 1952, så blev det en ökning.
  2. ^ Eftersom Högerns riksorganisation fick ett nytt mandat i Stockholms stads valkrets från och med riksdagen 1952, så blev det en minskning på 1 mandat istället för 2.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Jarl Hjalmarson 1959.JPG
Foto av Jarl Hjalmarson, svensk politiker
Tage Erlander 1952.jpg
Tage Erlander 1952
Hilding Hagberg-2.jpg
Hilding Hagberg
Bertil Ohlin.jpg
Photographic picture of Bertil Ohlin at Arosmässan in Västerås late 1950:ies