18 Draconis
| 18 Draconis | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Draken |
| Rektascension | 16t 40m 55,11952s[1] |
| Deklination | +64° 35′ 20,5824″[2] |
| Skenbar magnitud () | +4,84[3], 4,842 ± 0,009 (V)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K0 III CN-0.5 CH-2 Ca1[4] |
| B–V | 1,212 ± 0,003[5] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -1,37 ± 0,09[6] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -0,599[1] mas/år Dek.: -17,436[1] mas/år |
| Parallax () | 4,5045 ± 0,1730[1] |
| Avstånd | 720 ± 30 lå (222 ± 9 pc) |
| Absolut magnitud () | -1,92[3] |
| Detaljer | |
| Massa | 3,81 ± 0,38[7] M☉ |
| Radie | 46,83 ± 1,74[7] R☉ |
| Luminositet | 786,7 ± 56,3[7] L☉ |
| Temperatur | 4 471 ± 23[7] K |
| Metallicitet | -0,13 ± 0,10[7] dex |
| Ålder | 280 ± 80[7] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| SAO 17188[8], 2MASS J16405512+6435204[8], HD 151101[8], HIP 81660[8], HR 6223[8], IRAS 16405+6440[8], GSC 04193-02534[8], g Dra[9], AG+64 785[8], BD+64 1145[8], FK5 3326[8], GC 22489[8], GCRV 9611[8], HIC 81660[8], IRC +60246[8], PLX 3807[8], PLX 3807.00[8], PMC 90-93 1387[8], PPM 20004[8], ROT 2378[8], TD1 19498[8], TYC 4193-2534-1[8], UBV 14187[8], UBV M 21653[8], WEB 13792[8], Gaia DR2 1635100685312454144[8] och 18 Dra[10] | |
18 Draconis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en trolig dubbelstjärna[10] i den mellersta delen av stjärnbilden Draken. Den har en skenbar magnitud på ca 4,84[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 4,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 720 ljusår (ca 222 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca –1,4 km/s[6] och ingår troligen i Siriusströmmen av stjärnor med gemensam egenrörelse.[11]
Egenskaper
Den synliga komponeneten i 18 Draconis är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K0 III CN-0.5 CH-2 Ca1,[4] som med 99 procent sannolikhet befinner sig på den horisontella grenen.[7]. Det är en bariumstjärna, vilket antyder att den kan ha en degenererad vit följeslagare från vilken den infångade material under ett tidigare skede av dess utveckling.[10][12] Den har en massa som är ca 3,8[7] gånger solens massa, en radie som är ca 47[7] gånger större än solens och utsänder ca 787[7] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 500 K.[7]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 18 Draconis, 20 november 2019.
Noter
- ^ [a b c d e] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
- ^ [a b] ”Basic data: V* 18 Dra – Double or multiple star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=18+Dra&submit=SIMBAD+search. Läst 10 juli 2019.
- ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=81660. Läst 10 juli 2019.
- ^ [a b] de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
- ^ [a b c d e f g h i j k] Reffert, Sabine; et al. (2015), "Precise radial velocities of giant stars. VII. Occurrence rate of giant extrasolar planets as a function of mass and metallicity", Astronomy & Astrophysics, 574: A116, arXiv:1412.4634, Bibcode:2015A&A...574A.116R, doi:10.1051/0004-6361/201322360, hdl:10722/215277.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ Famaey, B.; et al. (2005), "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters", Astronomy and Astrophysics, 430: 165–186, arXiv:astro-ph/0409579, Bibcode:2005A&A...430..165F, doi:10.1051/0004-6361:20041272.
- ^ Gomez, A. E.; et al. (1997), "Absolute magnitudes and kinematics of barium stars", Astronomy and Astrophysics, 319: 881, Bibcode:1997A&A...319..881G.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Draco chart
