Batentaban Borealis
| Batentaban Borealis (χ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Draken |
| Rektascension | 18t 21m 03,38255s[1] |
| Deklination | 72° 43′ 58,2518″[1] |
| Skenbar magnitud () | 3,570[2] (3,68/5,67) |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F7V[3]/K0V |
| U–B | -0,06 |
| B–V | +0,49 |
| Variabeltyp | Misstänkt |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +32,4[2] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +531,21[1] mas/år Dek.: -349,71[1] mas/år |
| Parallax () | 124,11 ± 0,87[1] |
| Avstånd | 26,3 ± 0,2 lå (8,06± 0,06 pc) |
| Absolut magnitud () | 4,04[2] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,029 ± 0,026[4] M☉ |
| Radie | 1,20 ± 0,09[4] R☉ |
| Luminositet | 1,86[4] L☉ |
| Temperatur | 6 150 ± 150[4] K |
| Metallicitet | -0,41[2] |
| Vinkelhastighet | 11[5] |
| Ålder | 5,3[2] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| χ Dra, 44 Draconis, BD + 72° 839, FK5 695, Gl 713, HD 170153, HIP 89937, HR 6927, LHS 3379, LTT 15438, SAO 9087.[3] | |
Batentaban Borealis eller Chi Draconis (χ Draconis, förkortat Chi Dra, χ Dra) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en spektroslopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 280,55 dygn, belägen i nordöstra delen av stjärnbilden Draken. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 3,57[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på 124,11 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av 26,3 ljusår (8 parsek) från solen.
Egenskaper
Den primära komponenten av Batentaban Borealis är en gulvit stjärna i huvudserien av spektralklass F7V.[3] Den har en massa som är ungefär lika med solens massa och en radie som är 73 procent av solens. Den uppskattas vara 5,3[2] miljarder år gammal och avger 1,86[4] gånger mer energi än solen från sin fotosfär vid en effektiv temperatur på 6 150 K.[4]
Följeslagaren är en orange stjärna av spektralklass K0V, som är mindre massiv och avger mindre energi än solen. De två stjärnorna har en genomsnittlig separation av mindre än en astronomisk enhet, vilket skulle störa banan hos en eventuell jordliknande planet, som var tillräckligt nära primärstjärnan för att kunna bära flytande vatten. De två stjärnorna har mindre än hälften av tunga beståndsdelar än solen och är ungefär en miljard år äldre.[2]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
- ^ [a b c d e f g h] Nordström, B.; et al. (May 2004), "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities, and kinematic properties of ˜14 000 F and G dwarfs", Astronomy and Astrophysics, 418: 989–1019, Bibcode:2004A&A...418..989N, arXiv:astro-ph/0405198 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20035959
- ^ [a b c] "chi Dra -- Star in double system", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2011-10-15
- ^ [a b c d e f] Torres, G.; Andersen, J.; Giménez, A., "Accurate masses and radii of normal stars: modern results and applications", The Astronomy and Astrophysics Review, 18 (1-2): 67–126, Bibcode:2010A&ARv..18...67T, arXiv:0908.2624 Freely accessible, doi:10.1007/s00159-009-0025-1 See p. 56, entry #15.
- ^ Monin, D. N.; Fabrika, S. N.; Valyavin, G. G. (2002). "Magnetic survey of bright northern main sequence stars". Astronomy & Astrophysics. 396 (1): 131–141. Bibcode:2002A&A...396..131M. doi:10.1051/0004-6361:20021425.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Draco chart
