Jota Draconis

Jota Draconis
Draco IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildDraken
Rektascension15t 24m 55,77463s[1]
Deklination+58° 57′ 57,8344″[1]
Skenbar magnitud ()+3,29[2]
Stjärntyp
SpektraltypK2 III[3]
U–B+1,230[2]
B–V+1,160[2]
VariabeltypMisstänkt[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-10,71[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -8,36 ± 0,08[6] mas/år
Dek.: -17,08 ± 0,10[6] mas/år
Parallax ()32,23 ± 0,10[1]
Avstånd101,2 ± 0,3  (31,03 ± 0,10 pc)
Absolut magnitud ()0,99 ± 0,007[7]
Detaljer
Massa1,82 ± 0,23[8] M
Radie11,99 ± 0,06[8] R
Luminositet55,3 ± 5,3[8] L
Temperatur4 545 ± 110[8] K
Metallicitet+0,14[8]
Vinkelhastighet1,5[4] km/s
Ålder1,15[9] miljarder år
Andra beteckningar
12 Draconis, Edasich, HD 137759, GCRV 8925, 2MASS J15245578+5857577, TD1 18258, 12 Draconis, GEN# +1.00137759, N30 3475, TYC 3875-1620-1, GSC 03875-01620, NSV 7077, UBV 13273, BUP 162A, PLX 3490, UBV M 20785, AG+59 999, HIC 75458, PLX 3490.00, uvby98 100137759, BD+59 1654, HIP 75458, PMC 90-93 405, WDS J15249+5858A, CCDM J15250+5859A, HR 5744, PPM 34972, YZ 0 8366, DO 34945, IRAS 15238+5908, ROT 2187, HFE83 1103, FK5 571, IRC +60233, SAO 29520, GC 20747, JP11 2606, SKY# 27902[10]

Edasich eller Jota Draconis (ι Draconis, förkortat Jota Dra, ι Dra), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en stjärna i sydvästra delen av stjärnbilden Draken. Den har en skenbar magnitud på +3,29,[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på 32,2 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av 101 ljusår (31 parsek) från solen.

Nomenklatur

Jota Draconis har det traditionella namnet Edasich, som kommer från det arabiska Al'hiba 'av Ulug Beg och Dresden Globe, eller Al dhīlī ' Male hyena 'av Kazwini, med Eldsich som angivits i Century Cyclopedia.[11] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[12] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin från juli 2016[13] innehöll en tabell över de första två satserna av namn som fastställts av WGSN och där Edasich anges för Jota Draconis.

Egenskaper

Jota Draconis är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K2 III,[3] vilket anger att den är en utvecklad stjärna som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och lämnat huvudserien av stjärnor. Den har en massa som är ca 1,8[8] gånger solens massa och en radie som är nästan 12[8] gånger solens radie. Med ett expanderat ytterhölje utstrålar den över 55[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 500[8] K.

Jota Draconis har tidigare misstänkts för variabilitet. Stjärnan har dock visat sig ha en konstant ljusstyrka inom omkring 0,004 magnituder. Följaktligen förblir variationen sedan 2010 oförändrad.[4] Ett överskott av infraröd strålning vid en våglängd av 70 μm tyder på närvaro av en omgivande skiva av stoft.[14]

Planetsystem

År 2002 upptäcktes en exoplanet, Jota Draconis b, som var den första i omlopp i bana kring en jättestjärna. I december 2015 tillkännagav IAU det vinnande namnet Hypatia för denna planet.[15] Den beboeliga zonen kring stjärnan ligger i intervallet 6,8-13,5 astronomiska enheter, vilket placerar den planeten väl inom denna.[8] Anpassningen av planetens bana kan göra den direkt detekterbar via transiteringsmetoden.[4]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ [a b c d] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Jennens, P. A.; Helfer, H. L. (September 1975), "A new photometric metal abundance and luminosity calibration for field G and K giants", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 172 (3): 667–679, Bibcode:1975MNRAS.172..667J, doi:10.1093/mnras/172.3.667
  3. ^ [a b] Morgan, W. W.; Keenan, P. C. (1973). "Spectral Classification". Annual Review of Astronomy and Astrophysics. 11: 29–50. Bibcode:1973ARA&A..11...29M. doi:10.1146/annurev.aa.11.090173.000333.
  4. ^ [a b c d] Kane, Stephen R.; et al. (September 2010), "On the Transit Potential of the Planet Orbiting Iota Draconis", The Astrophysical Journal, 720 (2): 1644–1649, arXiv:1007.3501, Bibcode:2010ApJ...720.1644K, doi:10.1088/0004-637X/720/2/1644
  5. ^ Famaey, B.; et al. (January 2005), "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters", Astronomy and Astrophysics, 430 (1): 165–186, arXiv:astro-ph/0409579, Bibcode:2005A&A...430..165F, doi:10.1051/0004-6361:20041272
  6. ^ [a b] van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=75458. Läst 20 juli 2015. 
  7. ^ Park, Sunkyung; et al. (2013), "Wilson-Bappu Effect: Extended to Surface Gravity", The Astronomical Journal, 146 (4): 73, arXiv:1307.0592, Bibcode:2013AJ....146...73P, doi:10.1088/0004-6256/146/4/73.
  8. ^ [a b c d e f g h i j] Baines, Ellyn K.; et al. (December 2011), "Fundamental Parameters of the Exoplanet Host K Giant Star ι Draconis from the CHARA Array", The Astrophysical Journal, 743 (2): 130, arXiv:1109.4950, Bibcode:2011ApJ...743..130B, doi:10.1088/0004-637X/743/2/130
  9. ^ Saffe, C; Gómez, M; Chavero, C (2005). "On the ages of exoplanet host stars". Astronomy and Astrophysics. 443 (2): 609. arXiv:astro-ph/0510092. Bibcode:2005A&A...443..609S. doi:10.1051/0004-6361:20053452.
  10. ^ ”Basic data: * iot Dra – Variable Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Iota+Draconis&submit=SIMBAD+search. Läst 20 juli 2015. 
  11. ^ Allen, Richard Hinckley (1899), Star-names and Their Meanings, New York: G. E. Stechert, p. 210
  12. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  13. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  14. ^ Kóspál, Ágnes; et al. (August 2009), "On the Relationship Between Debris Disks and Planets", The Astrophysical Journal Letters, 700 (2): L73–L77, arXiv:0907.0028, Bibcode:2009ApJ...700L..73K, doi:10.1088/0004-637X/700/2/L73
  15. ^ Final Results of NameExoWorlds Public Vote Released, International Astronomical Union, 15 December 2015.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Draco IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Draco chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.