Rastaban
Rastaban (β) | |
Observationsdata Epok: J2000 | |
---|---|
Stjärnbild | Draken |
Rektascension | 17t 30m 25,96s[1] |
Deklination | +52° 18′ 05,00″[1] |
Skenbar magnitud () | 2,81[1] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | G2Ib-IIa[1] |
U–B | 0,64[2] |
B–V | 0,954±0,007[3] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -20,0 ± 0,9[4] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -15,89±0,09[3] mas/år Dek.: 12,28±0,11[3] mas/år |
Parallax () | 8,58 ± 0,10[5] |
Avstånd | 380 ± 4 lå (117 ± 1 pc) |
Absolut magnitud () | -2,28[6] |
Detaljer | |
Massa | 6,0 ± 0,2[7] M☉ |
Radie | 40[8] R☉ |
Luminositet | 1 000[9] L☉ |
Temperatur | 5 160 ± 150[7] K |
Vinkelhastighet | 13[2] |
Ålder | 65[7] miljoner år |
Andra beteckningar | |
Beta Draconis, 23 Draconis, FK5 653, JP11 2863, 1RXS J173025.4+521757, GC 23741, 2MASS J17302597+5218051, SAO 30429, GCRV 10127, N30 3903, SKY# 31592, ADS 10611 A, GEN# +1.00159181J, PLX 3982, TD1 20610, AG+52 1139, HD 159181, PLX 3982.00, TYC 3521-1800-1, 1AXG J173029+5217, HIC 85670, PMC 90-93 463, UBV 14948, BD+52 2065, HIP 85670, PPM 36022, UBV M 22252, CCDM J17305+5218A, HR 6536, RAFGL 5118S, uvby98 100159181 AB, CSI+52 2065 1, IDS 17282+5223 A, RBS 1651, WDS J17304+5218A, 2E 3918, IRAS 17292+5220, ROT 2461, 2XMM J173026.0+521805, 2E 1729.3+5220, IRC +50266, RX J1730.4+5217, ZEH2003 RX J1730.4+5217 1[1] |
Rastaban eller Beta Draconis (β Draconis , förkortad Beta Dra , β Dra), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i södra delen av stjärnbilden Draken. Den har en magnitud 2,81[1] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 8,6 mas,[5] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 380 ljusår (117 parsek) från solen.
Egenskaper
Primärstjärnan Beta Draconis A är en gul till vit ljusstark jättestjärna av spektralklass G2Ib-IIa[1]. Den har en massa som är 6[7] gånger solens massa, en radie som är 40[8] gånger solens och avger ca 1 000[9] gånger mer energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på 5 200 K.[7]
Dubbelstjärnan omfattar en ljusstark jätte som omkretsas av en stjärna i huvudserien med en omloppsperiod på ca 4 000 år. [4][8]
Stjärnans namn
Rastaban är ett namn som härrör från arabiskan, ra's ath-thu'ban ("Ormens huvud").[10] Den har också haft namnen Asuia och Alwaid, det senare med betydelsen "Den som ska förstöras". Betydelsen kan också härledas till al'awwad, "lutaspelaren".
Rastaban är del i asterismen Moderkamelerna (arabiska al'awa'id), tillsammans med Eltanin (Gamma Draconis), Arrakis (My Draconis), Kuma (Ny Draconis) och Grumium (Xi Draconis). Asterismen har också haft namnet Quinque Dromedarii (”De fem dromedarerna”).[11]
År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[12] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde i augusti 2016 namnet Rastaban för Beta Draconis A, vilket nu ingår i IAU:s Catalog of Star Names.[13]
På kinesiska ingår Rastaban i asterismen 天棓 (Tiān Bàng) "Lila förbjudna inneslutningen" som består av of Rastaban (Beta Draconis), Grumium (Xi Draconis), Kuma (Ny Draconis), Eltanin (Gamma Draconis) och Jota Herculis. I enlighet med detta heter Rastaban天棓三 (Tiān Bàng sān), vilket ska översättas med ”Den tredje stjärnan i den lila förbjudna inneslutningen”.[11]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 7 januari 2019.
Noter
- ^ [a b c d e f g] ”Basic data: * bet Dra – Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Beta+Draconis&submit=SIMBAD+search. Läst 20 augusti 2015.
- ^ [a b] HR 6536, database entry, The Bright Star Catalogue, 5th Revised Ed. (Preliminary Version), D. Hoffleit and W. H. Warren, Jr., CDS ID V/50. Accessed on line September 17, 2008.
- ^ [a b c] van Leeuwen (2007). 85670 ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP= 85670. Läst 20 augusti 2015.
- ^ [a b] * bet Dra -- Star in double system, database entry, SIMBAD. Upptagen on line 17 september 2008.
- ^ [a b] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
- ^ Elgarøy, Øystein; Engvold, Oddbjørn; Lund, Niels (March 1999), "The Wilson-Bappu effect of the MgII K line - dependence on stellar temperature, activity and metallicity", Astronomy and Astrophysics, 343: 222–228, Bibcode:1999A&A...343..222E
- ^ [a b c d e] Lyubimkov, Leonid S.; et al. (February 2010), "Accurate fundamental parameters for A-, F- and G-type Supergiants in the solar neighbourhood", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 402 (2): 1369–1379, arXiv:0911.1335, Bibcode:2010MNRAS.402.1369L, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15979.x
- ^ [a b c] Rastaban Archived December 10, 2008, at the Wayback Machine., Stars, Jim Kaler. Upptagen on line 17 september 2008.
- ^ [a b] Mallik, Sushma V. (December 1999), "Lithium abundance and mass", Astronomy and Astrophysics, 352: 495–507, Bibcode:1999A&A...352..495M
- ^ James B. Kaler. ”RASTABAN (Beta Draconis)” (på engelska). Stars. University of Illinois. http://stars.astro.illinois.edu/sow/rastaban.html. Läst 20 augusti 2015.
- ^ [a b] Richard Hinckley Allen (1963 (originalutgåva 1899)) (på engelska). Star Names, Their Lore and Meaning. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/E/Gazetteer/Topics/astronomy/_Texts/secondary/ALLSTA/Draco*.html
- ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
- ^ "Naming Stars". IAU.org. Hämtad 2 mars 2018.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Draco chart