Alsafi

Alsafi (σ)
Draco IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildDraken
Rektascension19t 32m 21,59026s[1]
Deklination69° 39′ 40,2354″[1]
Skenbar magnitud ()4,674[2]
Stjärntyp
SpektraltypG9 V[3][4]
U–B+0,386[2]
B–V+0,791[2]
Astrometri
Radialhastighet ()26,7 [5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +598,07[1] mas/år
Dek.: -1738,40[1] mas/år
Parallax ()173,77 ± 0,18[1]
Avstånd18,77 ± 0,02 lå (5,755 ± 0,006 pc)
Absolut magnitud ()5,89[6]
Detaljer
Massa0,85 +0,01 -0,03[7] M☉
Radie0,776 ± 0,008[8] R☉
Luminositet0,410 ± 0,006[8] L☉
Temperatur5 255 ± 31[8] K
Metallicitet-0,20 ± 0,04[7]
Vinkelhastighet1,4[9] km/s
Ålder3,00 ± 0,60[7] miljarder år
Andra beteckningar
Σ Draconis, 61 Draconis, BD + 69° 1053, GCTP 4607,00, GJ 764, HD 185144, HIP 96100, HR 7462, LHS 477.[6]

Alsafi eller Sigma Draconis (σ Draconis, förkortat Sigma Dra, σ Dra) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i östra delen av stjärnbilden Draken. Den har en skenbar magnitud på 4,67[2] och är svagt synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 174 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av 18,8 ljusår (5,8 parsek) från solen.

Nomenklatur

Sigma Draconis har det traditionella namnet Alsafi som kom från arabiska Athāfi, felaktigt översatt från den arabiska pluralformen Athāfiyy, med vilka nomaderna utformade stativen till sina utomhuskök. Det var namnet på en förening av σ Dra, τ Dra och υ Dra.[10] Enligt stjärnkatalogen i Technical Memorandum 33-507 - - A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars, var Athāfi eller Alsafi benämning på tre stjärnor: σ Dra som Alsafi, τ Dra som Athāfi I och υ Dra som Athāfi II.[11]

Egenskaper

Alsafi är en orange till röd stjärna i huvudserien som länge hänförts till spektralklass K0 V.[12][13][14] Dess klassificering som K0 V definierar en av de fåtaliga ankarpunkterna i Morgan-Keenan-systemet som har varit oförändrat sedan den ursprungliga MKK-atlasen 1943.[15] Modern spektroskopi ger emellertid Alsafi spektralklass G9 V.[3][4]

Radien hos Alsafi har uppmätts direkt med interferometri med CHARA Array, vilket anger den till 77,6 procent av solens radie. Den har en massa som är 85 procent av solens massa och utsänder från dess yttre atmosfär 41 procent av den energi, vid en effektiv temperatur på 5  250 K,[7][8] som solen avger. Den betraktas som en något metallfattig stjärna, vilket betyder att den har en lägre andel grundämnen med massa större än helium jämfört med solen.[16]

Temperatur, ljusstyrka och ytaktivitet tycks variera något på ett sätt som är mycket likt solfläckscykeln, även om cykelens fulla längd ännu inte har fastställts (fram till 1992).[17] Den totala variationen är bland de lägsta för alla stjärnor som har uppmätts inom Hipparcosuppdraget.[16]

Planetsökning

Fram till 2013 hade ingen följeslagare av Jupiterstorlek eller större upptäckts kring stjärnan och det fanns inga tecken på överskott av infraröd strålning som skulle vara bevis på omgivande materia, som en stoftskiva.[9][18] Mellan 2004 och 2013 insamlades en stor mängd mätningar av radialhastigheten hos Alsafi med hjälp av High Resolution Echelle Spectrometer på Keck-observatoriet. Keck/HIRES-data indikerade en möjlig period på cirka 300 dygn och en sannolik aliasperiod på 2 800 dygn. Astronomerna anser dock att upptäckten inte är publicerbar eftersom de ännu (2016) inte har försökt att utesluta andra, ickeplanetariska förklaringar till hastighetsvariationerna.[19]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Oja, T. (August 1986), "UBV photometry of stars whose positions are accurately known. III", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 65 (2): 405–409, Bibcode:1986A&AS...65..405O
  3. ^ [a b] [3Gray, R. O.; et al. (2003). "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: Spectroscopy of Stars Earlier than M0 within 40 parsecs: The Northern Sample I". The Astronomical Journal. 126: 2048–2059. Bibcode:2003AJ....126.2048G. arXiv:astro-ph/0308182v1 Freely accessible [astro-ph]. doi:10.1086/378365.]
  4. ^ [a b] Henry, Todd J. (October 1, 2006), The One Hundred Nearest Star Systems, Research Consortium on Nearby Stars, hämtad 2011-10-14
  5. ^ "Query Result: NSV 12176 -- Variable Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2007-06-15
  6. ^ [a b] Kim, Bokyoung; et al. (February 2016), "Spectroscopic Survey of G and K Dwarfs in the Hipparcos Catalog. I. Comparison between the Hipparcos and Photometric Parallaxes", The Astrophysical Journal Supplement Series, 222 (2): 29, Bibcode:2016ApJS..222...19K, doi:10.3847/0067-0049/222/2/19, 19.
  7. ^ [a b c d] Ramírez, I.; et al. (September 2012), "Lithium Abundances in nearby FGK Dwarf and Subgiant Stars: Internal Destruction, Galactic Chemical Evolution, and Exoplanets", The Astrophysical Journal, 756 (1): 46, Bibcode:2012ApJ...756...46R, arXiv:1207.0499 Freely accessible, doi:10.1088/0004-637X/756/1/46.
  8. ^ [a b c d] Boyajian, Tabetha S.; et al. (February 2012), "Stellar Diameters and Temperatures. I. Main-sequence A, F, and G Stars", The Astrophysical Journal, 746 (1): 101, Bibcode:2012ApJ...746..101B, arXiv:1112.3316 Freely accessible, doi:10.1088/0004-637X/746/1/101. See Table 10.
  9. ^ [a b] Absil, O.; et al. (July 2013), "A near-infrared interferometric survey of debris-disc stars. III. First statistics based on 42 stars observed with CHARA/FLUOR", Astronomy and Astrophysics, 555: A104, Bibcode:2013A&A...555A.104A, arXiv:1307.2488 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/201321673
  10. ^ Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.), New York, NY: Dover Publications Inc, p. 210, ISBN 0-486-21079-0, hämtad 2010-12-12
  11. ^ Rhoads, Jack W. (November 15, 1971), Technical Memorandum 33-507-A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars (PDF), Jet Propulsion Laboratory, California Institute of Technology
  12. ^ Johnson, H. L.; Morgan, W. W. (1953). "Fundamental stellar photometry for standards of spectral type on the revised system of the Yerkes spectral atlas". Astrophysical Journal. 117: 313. Bibcode:1953ApJ...117..313J. doi:10.1086/145697.
  13. ^ Morgan, W. W.; Keenan, P. C. (1973). "Spectral Classification". Annual Review of Astronomy and Astrophysics. 11: 29. Bibcode:1973ARA&A..11...29M. doi:10.1146/annurev.aa.11.090173.000333.
  14. ^ Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989). "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars". Astrophysical Journal Supplement Series (ISSN 0067-0049). 71: 245. Bibcode:1989ApJS...71..245K. doi:10.1086/191373.
  15. ^ Robert F. Garrison. "MK ANCHOR POINTS". Hämtad 2017-04-30.
  16. ^ [a b] Porto de Mello, Gustavo; del Peloso, Eduardo F.; Ghezzi, Luan (2006), "Astrobiologically Interesting Stars Within 10 Parsecs of the Sun", Astrobiology, 6 (2): 308–331, Bibcode:2006AsBio...6..308P, PMID 16689649, arXiv:astro-ph/0511180 Freely accessible, doi:10.1089/ast.2006.6.308
  17. ^ Gray, David F.; et al. (1992), "The activity cycle of Sigma Draconis", Astrophysical Journal, 400 (2): 681–691, Bibcode:1992ApJ...400..681G, doi:10.1086/172030
  18. ^ Holmes, E. K.; et al. (2003), "A Survey of Nearby Main-Sequence Stars for Submillimeter Emission", The Astronomical Journal, 125 (6): 3334–3343, Bibcode:2003AJ....125.3334H, doi:10.1086/375202
  19. ^ Vogt, Steven S.; et al. (February 2014), "APF - The Lick Observatory Automated Planet Finder", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 126 (938): 359–379, Bibcode:2014PASP..126..359V, arXiv:1402.6684 Freely accessible, doi:10.1086/676120

Externa länkar

Stjärnor i Draken
BayerGolden star.svg
Flamsteed
Variabler
HD
Övriga

Media som används på denna webbplats

Draco IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Draco chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.