Strainteori
Strainteori inom sociologi, föreslår att påtryckningar härrörande från samhälleliga strukturerade normer och värderingar, exempelvis brist av inkomst eller brist på kvalitetsutbildning, kan driva individer att begå brott. Idéerna bakom strainteorin utvecklades först på 1930-talet av den amerikanska sociologen Robert K. Merton, vars arbete blev särskilt inflytelserikt på 1950-talet. Andra forskare redogjorde för liknande idéer, inklusive den amerikanska kriminologen Albert Cohen och de amerikanska sociologerna Richard Cloward och Lloyd Ohlin. Klassisk strainteori fokuserade främst på missgynnade grupper, där ambitioner och oförmågan att uppnå dessa mål ansågs vara en drivande faktor bakom brott. Individer vars inkomster placerade dem under fattigdomsgränsen, till exempel, kunde inte förverkliga gemensamma, socialt accepterade ambitioner med lagliga medel, och därmed tvingas de på en kriminell väg för att uppnå sina mål [1][2].
Anomi teori till Strain, från Durkheim till Merton
Enligt Durkheim har alla institutioner och individer i det moderna samhället en funktion. Samhället regleras och hålls ihop av en gemensam syn på moral och normer. När regleringen försvinner och bryts upp skapas anomi. Anomi är en normlöshet där individen kan använda vilka metoder som helst för att uppnå vad hen vill. Eftersom det inte finns några normer ses olagliga metoder inte längre som något problem.[3] Istället för anomi menar Merton att strain uppstår, vilket är en typ av stress som kan leda till avvikande beteende.
Strainteori och samhällsstrukturer
Strainteorin är skapad av Robert K. Merton i slutet av 1930-talet och är en strukturell syn och utveckling på Durkheims teori om anomi. Mertons teori är att förklara avvikande beteende såsom brottslighet genom en stress som uppkommer när människor inte har medel att uppnå de mål samhället framfört som normer [4].
Teorin menar att människors mål utformas och skapas av samhällets etablerade normer som beskriver vad människor i landet bör ha möjlighet att uppnå. Under perioden är exempelvis den amerikanska drömmen något som propageras i USA, att ha möjligheten att uppnå en ekonomisk ställning som ger medel till bil, hus, familj och resor är framfört som en samhällelig norm. Merton menar att strain uppstår hos de människor som ej har möjlighet att uppnå dessa normativa mål som samhället skapat, och att detta sedan leder till olika former av responser, bland annat brottslighet. På grund av detta kan arbetslöshet, fattigdom eller annan social och ekonomisk exkludering vara grunden till strain och det beteende som följer [2]. I Mertons strainteori beskrivs fem typer av respons som sker för att skapa medel som möter målen. 1: Konformitet, att individer följer samhällets normer och försöker genom legitima medel hitta arbete för att uppnå målen. 2: Innovation, vilket är personer som vill uppnå de samhälleliga normativa målen, men som inte kan eller vill göra det legitimt och istället drar sig till ekonomisk brottslighet. Detta kriterium förklarar bland annat inbrott, rån, bedrägeri och organiserad brottslighet. 3: Ritualism, vilket är människor som följer de samhälleliga normativa medlen, men som glömt målet. Sådana individer kan beskrivas som ”slavar” till samhällets regler och följer dessa utan att bry sig om vad resultatet av beteendet blir. 4: Tillbakadragande, är de individer som gett upp på både samhällets mål och medel, och har istället blivit exkluderade ur det normativa majoritetssamhället. Denna grupp kan förklara beteende hos exempelvis narkomaner och alkoholister. 5: Uppror, människor i den sista gruppen är de som aktivt avsätter sig de samhälleliga normerna och som istället vill förändra samhället, målen och medlen. I denna grupp kan brottslighet såsom terrorism och anarkism förklaras.[4],[5].
Kritik mot Strainteorin
Teorin förklarar inte varför viss strain leder till brottslighet när annan strain inte gör det.[4] Flera forskare är därför kritiska mot strainteori och menar att dess teorier inte kan förklara den omfattande karaktären av medelklassens brottslighet, dels att teorierna försummar andra mål än monetära framgångar/ ökad socioekonomisk status, försummar hinder för andra mål än socialklass samt att teorin inte tillräckligt förklarar varför endast vissa individer vänder sig till kriminalitet.[6] Teorin förklarar därmed brott som uppstår i klasskillnader men kan exempelvis inte synliggöra andra maktstrukturer som kön, genus och etnicitet. Teorin kan därför vara användbar vid att förklara brottslighet som kan uppstå vid ekonomisk utsatthet, men är mindre lämpad att förklara brott med annan motivering, exempelvis sexualbrott.
Kritiken har fått flera forskare att revidera strainteorin. Nyare strainteori hävdar exempelvis att det finns en ungdomskultur som betonar flera omedelbara mål. Möjligheten att uppnå dessa mål beror på en mängd faktorer förutom socialklass även intelligens, attraktion, vilja att uppnå en känsla av spänning, personlighet och attraktionsförmåga. Vilket kan leda till att medelklass individer upplever att de saknar egenskaper eller färdigheter för att uppnå dessa mål genom legitima kanaler.[7]
Utvecklingar av Strain (Allmän strainteori)
De klassiska strainteorierna från Merton fokuserar endast på en typ av negativa förhållande där andra hindrar individen från att uppnå positivt värderade mål. Agnew utvecklade Mertons strainteori 1992, då han ansåg att den inte helt fångade alla källor till strain inom ett samhälle, framför allt att den inte benämnde strain som kan motivera ungdomar att begå brottslighet. Agnew och nyare variationer av strainteori hävdar att individer inte bara är oroliga över framtida mål som monetär framgång/ ökad socioekonomisk status, utan att det även finns oro för mer omedelbara mål som framgång och popularitet från det motsatta könet, atletisk framgång och bra betyg. Fokus ligger fortfarande på att uppnå positivt värderade mål. Agnew hävdar att pressen inte endast beror på misslyckandet med att uppnå positivt värderade mål utan även kan beror på oförmåga att lagligt fly från svåra situationer.[7] Resultatet av Agnews arbete var allmän strainteori, som tog upp svagheter i tidigare strainteorier, inklusive otillräckliga förklaringar för medelklassens brottslighet och inkonsekvenser mellan ambitioner och förväntningar för att uppfylla dem. Nyckelkomponenter i den allmänna strainteorin innefattade dess övervägande för känslornas roll i belastningsberoende brottslighet och övervägande av ett brett spektrum av möjliga källor till samhälleliga influenser som kan få en person att begå brott.[1]
Den allmänna strainteorin bygger på traditionell strainteori men den allmänna strainteorin bygger på nya strain källor. Främst fokuserar den på tre kategorier av belastning eller negativa relationer med andra: 1: det faktiska eller förväntade misslyckandet med att uppnå positivt värderade mål, 2: det faktiska eller förväntade avlägsnandet av positivt värderade stimuli, 3: den faktiska eller förväntade presentationen av negativa stimuli. Den allmänna strainteorin utvidgar alltså betydelsen av strainteorin till att omfatta fler typer av negativa relationer mellan individen och andra. Teorin synliggör även vissa relevanta belastnings dimensioner som bör beaktas i empirisk forskning, inklusive storleken, varaktigheten och klustringen av svåra händelser. Den allmänna strainteorin kan ge en mer omfattande redogörelse för de kognitiva, beteendemässiga och emotionella anpassningarna till strain.[7]
Den allmänna strainteorin är bredare än andra strainteorier. Den allmänna strainteorin utgår från tre kategorier av mätning, 1: de som fokuserar på misslyckandet med att uppnå positiv stimuli, 2: de som fokuserar på förlust av positiv stimuli, 3: de som fokuserar på presentation av negativ stimuli.[7]
I den allmänna strainteorin är ilska den mest centrala känsloreaktionen. Ilska uppstår när individer upplever att deras motgångar orsakas av andra. Ilska är en viktig känsla eftersom den förstärker individens upplevelse av “skada”. Det ökar begäret av hämnd, engagerar individen till handling och kan sänka individens hämningar.[7]
Referenser
- ^ [a b] ”Webbinloggning”. idp3.it.gu.se. https://idp3.it.gu.se/idp/profile/cas/login;jsessionid=1e4t09dqkivf6bgkbd74blaw9?execution=e1s1. Läst 2 mars 2021.
- ^ [a b] Engdahl, Oskar (2017). Varför begår människor brott? : samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga (Upplaga 1). ISBN 978-91-44-11896-3. OCLC 1028036615. https://www.worldcat.org/oclc/1028036615. Läst 2 mars 2021
- ^ Morrison, Wayne (2019). McLaughlin, E., & Munice, J.. red. The Sage dictionary of criminology (Fourth edition). sid. 13-14. ISBN 978-1-5264-3671-9. OCLC 1099830819. https://www.worldcat.org/oclc/1099830819. Läst 2 mars 2021
- ^ [a b c] Sarnecki, Jerzy (2009). Introduktion till kriminologi (2., [uppdaterade och utök.] uppl). Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-04858-1. OCLC 434564673. https://www.worldcat.org/oclc/434564673. Läst 2 mars 2021
- ^ Morton, Robert, K (2019). McLaughlin, E., & Munice, J.. red. The Sage dictionary of criminology (Fourth edition). sid. 74-82. ISBN 978-1-5264-3671-9. OCLC 1099830819. https://www.worldcat.org/oclc/1099830819. Läst 2 mars 2021
- ^ Agnew, Robert (2019). McLaughlin, E., & Munice, J.. red. The Sage dictionary of criminology (Fourth edition). sid. 527-529. ISBN 978-1-5264-3671-9. OCLC 1099830819. https://www.worldcat.org/oclc/1099830819. Läst 2 mars 2021
- ^ [a b c d e] AGNEW, ROBERT (1992-02). ”FOUNDATION FOR A GENERAL STRAIN THEORY OF CRIME AND DELINQUENCY*”. Criminology 30 (1): sid. 47–88. doi:. ISSN 0011-1384. http://dx.doi.org/10.1111/j.1745-9125.1992.tb01093.x. Läst 2 mars 2021.
Media som används på denna webbplats
.svg)
(c) DarwinPeacock, Maklaan, CC BY 3.0
A fictional social network diagram. It consists of 165 Nodes and 1851 Edges.
The SVG-file was auto-generated by script. The underlying node/edge data can be extracted from the circle/line elements.