Niklas Luhmann
| Niklas Luhmann | |
.png) (c) Universitätsarchiv St.Gallen | HSGH 022/000941 | CC-BY-SA 4.0 Niklas Luhmann, 1989. | |
| Född | 8 december 1927[1][2][3] Lüneburg[4] |
|---|---|
| Död | 6 november 1998[1][2][3] (70 år) Oerlinghausen[5], Tyskland |
| Begravd | Lipperreihe |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Freiburgs universitet Bielefelds universitet Harvard University |
| Sysselsättning | Cybernetiker, universitetslärare, sociolog, advokat |
| Arbetsgivare | Bielefelds universitet |
| Politiskt parti | |
| Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet | |
| Utmärkelser | |
| Hegelpriset (1988) Premio europeo Amalfi per la sociologia e le scienze sociali (1997) Hedersdoktor vid universitetet i Gent Hedersdoktor vid universitetet i Trier Hedersdoktor vid universitetet i Bologna Hedersdoktor vid universitetet i Macerata | |
| Redigera Wikidata | |
Niklas Luhmann, född 8 december 1927 i Lüneburg, död 6 november 1998 i Oerlinghausen vid Bielefeld, var en tysk sociolog, från cirka 1967 med betydande inflytande på den tyska och internationella sociologin. Som en av grundarna av den sociologiska systemteorin gjorde han sig ett namn även inom rättsvetenskap och filosofi.
Luhmanns teorier om sociala system grundar sig i teorier som går att känna igen från Talcott Parsons (som han studerade under), Max Weber, Jürgen Habermas med flera.[källa behövs] Luhmanns syfte var att skapa en generell systemteori som skulle gå att applicera på alla delar av samhället och förklara de processer som samhället utgörs av. Hans arbete kom att få mycket kritik (av bland andra Habermas) då det ansågs att hans teorier "avhumaniserade" samhället och att det inte fanns plats för individen i dem.
Niklas Luhmanns teorier bottnar i kommunikation som är den stora drivkraften och det som styr samhället. För att förklara hur denna kommunikation behandlas och regleras inom ett system lånade Luhmann in ett begrepp kallat autopoiesis, myntat av de chilenska biologerna Humberto Maturana och Francisco Varela. Autopoiesis betyder att ett system är självreglerande och därmed skapar sina egna förutsättningar för liv (baserat på sin omvärld).
Luhmanns många gånger abstrakta teorier har inte fått samma genomslag i den svenska sociologin som i till exempel Tyskland och Danmark men han anses alltjämt som en av de största sociologerna i modern tid.[källa behövs]
Bibliografi
- Förtroende – en mekanism för reduktion av social komplexitet
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Niklas Luhmann, 30 augusti 2006.
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Niklas Luhmann, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] KNAW historisk medlemslista, N. Luhmann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
Vidare läsning
- Social Systems, 1995 – Stanford Press
- Ecological Communication, 1989 – Cambridge University Press
- Jönhill, Jan Inge (1997). Samhället som system och dess ekologiska omvärld. En studie i Niklas Luhmanns sociologiska systemteori. Lund : Lunds universitet (Dissertation in Sociology 17)
| |||||||||||||
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
(c) Universitätsarchiv St.Gallen | HSGH 022/000941 | CC-BY-SA 4.0
Niklas Luhmann an einem Kolloquium an der Universität St.Gallen zum Thema "Gefahr und Risiko - Zeitbindung auf Kosten sozialer Beziehungen"