Romersk mytologi
 | Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Romerska riket | ||
|---|---|---|
Historia
| ||
| Organisation | ||
Kultur
| ||
redigera |
Den romerska mytologin ärvdes till stor del från den etruskiska mytologin med åtskilliga lån från grekisk mytologi.
Legenden om Roms uppkomst
Enligt legenden fördrevs en konung av sin bror någon gång i tiden, och hans enda dotter tvingades bli prästinna - en vestal. Prästinnorna i Vestas tempel var tvungna att vara oskulder, men krigsguden Mars förförde den nya och hon födde tvillingar. Som straff blev barnen satta att dö i floden Tibern, och kvinnan murades in i templet. Enligt myten råkade en varghona komma förbi. Hon tog hand om barnen, gav dem di och omvårdnad så att de överlevde. En dag kom en herde förbi vargens håla, upptäckte pojkarna och tog dem med hem till sig för att uppfostra dem. Så blev det känt till vilken släkt de hade sin börd, och att de hette Romulus och Remus. Kring floden Tibern fanns vid den här tiden sju större kullar. Romulus och Remus byggde en stad, Rom, på en av dessa kullar. Romulus sade vid stadens grundande att ingen någonsin skall korsa dess gränser och i så fall bli dödad: men sedan hoppade Remus över gränsen och blev omgående ihjälslagen. Varpå Romulus tog på sig att bli den förste av Roms sju kungar. Den romerska tideräkningen började när staden var färdigställd, enligt gängse tideräkning år 753 f.Kr.
Tempel i Rom
- Concordiatemplet tillägnat Concordia
- Janustemplet tillägnat Janus
- Saturnustemplet tillägnat Saturnus
- Venus och Romas tempel tillägnat Venus och Roma
- Vestatemplet tillägnat Vesta
- Volcanal tillägnat Vulcanus
Gudar
.jpg)
- Aesculapius - Läkemedlets gud
- Amor - Kärlekens gud
- Apollo - Ljusets, konsternas, bågskyttets, och helandets gud
- Bacchus - Rusets och vinets gud
- Caelus - Himlens gud
- Dis - Döds- och underjordsgud
- Janus - Vardandets gud
- Jupiter - Högsta guden
- Mars - Krigets gud
- Merkurius - Handelns och köpmännens gud
- Neptunus - Havets gud
- Pluto - Underjordens gud
- Plutus - Rikedomens gud
- Portunus - Hamnarnas gud
- Quirinus - Gud över försvar och staten
- Saturnus - Jordbrukets gud
- Terminus - Gränsernas beskyddare
- Vulcanus - Smidets gud
Gudinnor
- Aurora - Morgonrodnadens gudinna
- Bellona - Krigets gudinna
- Ceres - Sädesgudinnan
- Concordia - Endräktens gudinna
- Diana - Jaktens gudinna
- Discordia - Osämjans gudinna
- Fama - Ryktets bevingade gudinna
- Flora - Vårens gudinna
- Fortuna Turens/lyckans gudinna
- Juno - Högsta gudinnan
- Justitia - Rättvisans gudinna
- Luna - Mångudinna
- Maia Maiestas - Växandets gudinna
- Minerva - Visdomens gudinna
- Proserpina - Växtlighetens gudinna
- Securitas - Säkerhetens gudinna
- Spes - Hoppets gudinna
- Venus - Kärlekens gudinna
- Veritas - Sanningens gudinna
- Vesta - Eldens gudinna
- Victoria - Segerns gudinna
Di indigetes
Di indigetes ("infödda gudar") var en grupp av gudar som inte var inkomna från andra kulturer (di novensides). De flesta var mycket ringa gudar. Ops, Janus och Quirinus var några av de viktigaste di indigetes.
|
|
|
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Romersk mytologi.
Wikimedia Commons har media som rör
| |||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Jupiter & Thetis, by Dominique Ingres
Lupa Capitolina: she-wolf with Romulus and Remus. Bronze, 13th century AD[1] (the twins are a 15th-century addition).
La obra, titulada El triunfo de Baco o Los Borrachos, es una de las obras mitológicas más conocidas del pintor sevillano Diego Velázquez.