Otto Fischer

Lars Otto Fischer, född 30 november 1968 i Linköping^[1], är en svensk litteraturvetare och professor i retorik vid Uppsala universitet. Fischer disputerade 1998 på avhandlingen Tecknets tragedi. Om symbol och allegori i Atterboms sagospel Lycksalighetens ö.^[2] Hans forskning rör områden såsom mediehistoria och medieteori, 1700-talets skönlitteratur och retorik, Friedrich Kittler, vältalighet och estetik. Han har undervisat i retorik sedan 2001 vid Uppsala universitet där han även handleder doktorander.^[3] I sin installationsföreläsning som retorikprofessor – Mynt i Ciceros sopor – redogjorde Fischer för sin forskning om kritiken mot retoriken under svenskt 1700-tal.^[4][5] Bland hans forskningsprojekt märks bland andra ”Retorikens retorik. Studier i svensk politisk kommunikation 1991–2011” och ”Poltava och Perevolodjna – en studie i stormaktstida kriskommunikation”. Han är även redaktör för Svenska Litteratursällskapets tidskrift Samlaren.^[6] 2014–2016 innehade han Dag Hammarskjöld-professuren vid Nordeuropainstitutet i Berlin.

Avhandling

Fischer disputerade 1998 med ”Tecknets tragedi. Om symbol och allegori i Atterboms sagospel Lycksalighetens ö”^[2] som behandlar två centrala principer från den idealistiska estetiken, den symboliska och den allegoriska. Fischer visar, både genom en egen läsning av Atterbom och av samtida recensioner av hans verk, att den symboliska principen innebär att tecknet både är och betyder samtidigt, medan den allegoriska principen fungerar genom skillnad och frånvaro. Fischer argumenterar för att denna idealistiska estetiska dikotomi mellan allegori och symbolik når sin syntes genom att en transcendental kristen estetik upptar båda dessa.^[7]

Centrala forskningsbidrag

Fischer har gett betydande forskningsbidrag både till den svenska litteraturvetenskapen och den svenska retorikforskningen samt till historisk-estetisk forskning om Sverige och Tyskland 1600–1900. Främst har han arbetat med högmodernt material och kring teoretiska frågor som rör idealism och romantik, samt medialitet. Fischer var tillsammans med Thomas Götselius drivande i att introducera den tyska medieforskaren Friedrich Kittler till den svenska mediehistoriska debatten. Fischer har på senare tid ägnat sig åt det retorikbegrepp som växer fram i svenskt 1700-tal och framåt.

Bibliografi i urval

2013

Mynt i Ciceros sopor: Retorikens och vältalighetens status i 1700-talets svenska diskussion, Södertörn Retoriska Studier, Huddinge: Södertörn högskola, 2013.

2011

(Tillsammans med Ann Öhrberg) redaktör, "Metamorphoses of rhetoric: classical rhetoric in the eighteenth century" Uppsala: Avdelningen för retorik vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

2009

”Meaning and materiality. On the rise of the archive of modern literary scholarship”, Carriages and Computers. Aesthetic Technologies in Literature from the 18th to th 21th Century, ed. Gunnar Foss & Ynggve Sandhei Jacobsen, Trondheim 2009, s. 29–36.

”’O Skald! med detta ömma bröst’. Läsarnas Lidner.”, Anna Cullhed, Otto Fischer, Roland Lysell & Ann Öhrberg, utg., Poetens monopolium. Bengt Lidner 250 år (1757/1759-2007/2009), Lund 2009, s. 319–336.

2008

”Att sjunga Passionerna. Medium och performativitet hos Thomas Thorild”, (artikel), Tidskrift för litteraturvetenskap 2, 2008, s. 68–80.

”’To say great things greatly’. Thomas Thorild on Rhetoric and Eloquence”, (artikel), Pernille Harsting & Jon Viklund, eds.: Rhetoric and Literature in Finland and Sweden, 1600-1900, Nordic Studies in the History of Rhetoric 2, Köpenhamn: NNRH, 2008, s. 163–195 (free-access web version).

”Ausdruck und Verstehen. Thorilds Passionerna”, Thomas Thorild ein schwedischer Philosoph in Greifswald, Publikationen des Lehrstuhls für Nordische Geschichte Bd. 10, Hrsg. Carola Häntsch, Joachim Krüger & Jens E. Olesen, Greifswald 2008, s. 41–52, tysk översättning av Carola Hänsch av uppsatsen ”Uttryck och förståelse” (2002).

2007

”’At skrifva i luften’. Brevet som medium hos Thomas Thorild”, (artikel) Den litterära textens förändringar. Festskrift till Stina Hansson, utg. Stefan Ekman, Lisbeth Stenberg och Mats Malm, Göteborg 2007, s. 162–176. 2006

(Tillsammans med Charlotta Brylla), ”Filolog utan bibliotek. Redaktörernas förord” (förord) Victor Klemperer, LTI. Lingua tertii imperii. Tredje rikets språk (Mediehistoriskt bibliotek 3), Göteborg 2006, s. 7–21.

“Skatter af känslan – tecken af oskulden. Om sentimentalitet och litterär kommunikation. Exemplet Granberg”, (artikel) Samlaren 2006, s. 41–84.

2005

”Retorisk och litterär kommunikation. Några historiska och teoretiska överväganden” (artikel) Tidskrift för litteraturvetenskap 1–2, 2005, s. 16–37.

”Atterbom” (artikel), UNT, juli 2005.

2004

”’Ty må jag för mig sjelf utgjuta mina tårar’. Nordenflychts Den sörgande Turtur-Dufwan” (artikel) Sjuttonhundratal. Årsbok för Svenska sällskapet för 1700-talsstudier , 2004:1, s. 113–130.

2003

(Tillsammans med Thomas Götselius), ”Redaktörernas förord: Den siste litteraturvetaren” (förord) Kittler, Friedrich, Maskinskrifter. Essäer om medier och litteratur (Mediehistoriskt bibliotek 1), Gråbo 2003, s. 7–31.

”Vara och betydelse. Semontologiska tankefigurer i Walter Benjamins allegoriteori” (artikel) Olsson, Ulf & Wiktorsson, Per Anders (utg.), Allegori, estetik, politik. Texter om litteratur, Stockholm/Stehag 2003, s. 65–75.

”’Ett digert klenod’. Biskop Swedberg och den gudomliga svenska grammatiken” (artikel) Aiolos, 20/21, 2003, s. 213–227.

”Erik Sjöberg (Vitalis)” (artikel) Svenskt biografiskt lexikon, hft 157 (Signac-Sjöberg), Stockholm 2003, s. 314–320.

Utgivare, Friedrich Kittler, Maskinskrifter. Essäer om medier och litteratur (Mediehistoriskt bibliotek 1), tillsammans med Thomas Göteslius. Gråbo 2003.

2002

”’Hwad örat hörer, bör ock ögat se’ Om det svenska 1700-talets ortografidiskussion” (artikel) OEI 9–10, 2002, s. 108–113.

”Uttryck och förståelse. Thorilds ’Passionerna’” (artikel) Möller, Håkan m.fl. (utg.), Poetiska världar. 33 studier tillägnade Bengt Landgren, Stockholm/Stehag 2002, s. 73–83.

2001

”The Voice of the Mother. On Reading, Writing and Femininity in Romantic Poetics and in the Poetry of P.D.A. Atterbom” (artikel), Møller, Lis & Svane, Marie-Louise (utg.): Romanticism in Theory, Aarhus; Aarhus University Press 2001, s. 73–82, 2000

(Tillsammans med Thomas Götselius), ”Textens teknologier. Friedrich Kittler och den mediala vändningen i samtida tysk humaniora” (artikel Tidskrift för litteraturvetenskap 1/2000, s. 89–101.

(Tillsammans med Thomas Götselius), ”Man måste vara absolut modern”. Intervju med Friedrich Kittler Tidskrift för litteraturvetenskap 2000:1, 64–75.

(Tillsammans med Thomas Götselius), ”Ett system med rätt att ljuga. Intervju med Jochen Hörisch Tidskrift för litteraturvetenskap 2000:1, 76–88.

"Goethe-dikt och sanning" (artikel), Mählqvist, Stefan & Pettersson, Torsten (utg.): Tid och evighet. Nedslag i det gångna årtusendets europeiska litteratur, Uppsala; Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet, 2000, s. 92–108.

”’Högaktningsfullt: Författaren’. Några synpunkter på materialet i Ericsbergsarkivets autografsamling” (artikel), Biblis 2000:3–4, s. 26–27.

1998

Tecknets tragedi. Om symbol och allegori i Atterboms sagospel Lycksalighetens ö, avhandling för doktorsexamen. Uppsala 1998.

(Tillsammans med Thomas Götselius), ”Dikt och vindtunnlar är teknologi.”, presentation av/intervju med Friedrich Kittler, DN 4/7 1998.

(Tillsammans med Thomas Götselius), ”Nattvarden, penningen och elektroniken”, presentation av/intervju med Jochen Hörisch, DN 11/7 1998.

1997

”Clas Livijn. Tecken och offentlighet – en förstudie” (artikel), Tidskrift för litteraturvetenskap 2/1997, s. 3–17.

”Arne Melberg, Några vändningar hos Hölderlin”, (recension), Tidskrift för litteraturvetenskap 3–4/1997, s. 216–19.

1995

”Stephan Michael Schröder, Literarischer Spuk. Skandinavische Phantastik im Zeitalter des Nordischen Idealismus” (recension), Tidskrift för litteraturvetenskap 3–4/1995, s. 126–32.

Källor