Uppsala universitet

Uppsala universitet
Engelska: Uppsala University
Latin: Universitas regia upsaliensis
(äldre: Academia regia upsaliensis)
MottoGratiae veritas naturae
Motto på svenskaNådens och naturens sanning
Grundat1477
ÄgandeformStatlig myndighet
Budget5,9 miljarder kronor[1]
Rector magnificusAnders Hagfeldt
Lärarkår1 822 (2022)[2]
Studerande53 658 motsvarande 28 332 helårsstudenter (2022)[2]
Studerande på grundnivå18 733[3]
Studerande på avancerad nivå5 153[3]
Doktorander2 427 (2016)[1]
SäteUppsala, Sverige
CampusUppsala och Visby
Färger          vinröd, vit
MedlemskapCoimbra-gruppen, EUA, SUHF
Webbplatswww.uu.se
Universitetshuset i Uppsala, universitetets huvudbyggnad, invigt år 1887.

Uppsala universitet (UU) är ett svenskt statligt universitet i Uppsala. Det grundades 1477 av ärkebiskop Jakob Ulfsson,[4] vilket gör det till Nordens äldsta universitet.[5] Uppsala universitet har alltsedan stormaktstiden utvecklats till ett av Europas främsta lärosäten[6] och rankas regelbundet som ett av Sveriges främsta, samt bland världens 100 främsta inom samtliga discipliner.[7] Det rankades på 86:e plats i världen[8] i Times Higher Educations rankning av världens främsta lärosäten 2018.[9] 2023 rankades Uppsala universitet på 148:e plats i världen.[10]

Universitetet har omkring 24 000 helårsstudenter fördelade över nio fakulteter. Av de cirka 6 500 anställda är omkring 2 400 doktorander och 1 800 lärare, varav nära 700 professorer. Universitetet omsatte cirka 5,9 miljarder kronor år 2013, varav en tredjedel gick till utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt två tredjedelar till forskning.[1]

Bland universitetets alumner återfinns 16 nobelpristagare, åtta regenter, 14 statsministrar och över 50 ledamöter av Svenska Akademien.

Universitetet har en rik internationell prägel, inklusive samarbets- och utbytesavtal med flera av världens främsta institutioner för högre utbildning. Det är bland annat anslutet till Coimbragruppen och European University Association.

Därutöver kännetecknas det av ett traditionsrikt studentliv, omfattande bland annat 13 studentnationer, sex studentkårer och ett stort antal anknutna organisationer, föreningar och sällskap. Många akademiska traditioner i Norden, såsom den svenska studentmössan, har sitt ursprung vid Uppsala universitet.

Arkitektoniskt präglar universitetet starkt Uppsalas bebyggelse, även i nutid vida utöver det ursprungliga kärnområdet omkring Uppsala domkyrka. Bland kulturminnesmärkta byggnader märks bland annat Gustavianum, Universitetshuset och universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.[11]

Historia

Academia Carolina, universitetets ursprungliga byggnad, uppförd på 1400-talet. Gravyr av Fredrik Akrel ur Utkast till beskrifning om Upsala av Johan Busser (1769). Byggnaden revs 1778.
Entréhallen i universitetshuset.

Före stormaktstiden

Uppsala universitet grundades 1477 genom att ärkebiskop Jakob Ulfsson 27[12] februari emottog en påvlig bulla av påve Sixtus IV för katolska kyrkans räkning att inrätta en utbildningsinstitution för präster i form av ett Studium Generale, orienterat mot Bologna universitet som förebild. Det svenska riksrådet godkände planerna 2 juli och utbildningen inleddes 7 oktober samma år.

I och med den protestantiska reformationen kom universitetets verksamhet att starkt begränsas. Universitetets katolskt präglade inledande verksamhetstid uppskattades inte av den dåvarande förste protestantiskt sinnade kung Gustav Vasa.[13] Efter reformationen dog undervisningen i praktiken ut efter mitten av 1500-talet, även om universitetstjänster fortfarande tillsattes. Under Johan III:s understöddes i stället katolska Collegium regium Stockholmense. Vid Uppsala kyrkomöte 1593 beslöts att återöppna universitetet, men nu i enlighet med den nyorganiserade lutherska Svenska kyrkans inriktning. Det tog dock i realiteten ett tiotal år innan en helt fungerande verksamhet åter var på plats.

Stormaktstiden

Gustavianum

Den som återupprättade universitetet var den likaså lutherske kungen Gustav II Adolf. Han insåg fördelarna av att även bygga stormakten Sverige med intellektuella medel. Viktiga ämnen var statsvetenskap, historia, men även teologi – nu i luthersk tappning.[13] 1622 började ett nytt universitetshus, Gustavianum, byggas. Det färdigställdes under 1620-talet.[14] 1622 donerade Johan Skytte medel till Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet, viktiga ämnen för en stormakt. Tjänstebostaden Skytteanum finns än idag kvar som tjänstebostad. 1624 donerade Gustav II Adolf de Gustavianska arvegodsen – bortåt 400 gårdar och torp, samt skogar och kvarnar i Uppland och Västmanland till universitetet. Deras värde uppskattas idag (2007) till ett värde av 2 miljarder kronor och har en yta av knappt halva Öland. Olof Rudbeck d.ä. försökte bidra till Sveriges ära genom att i sin Atlantican härleda världens historiska ursprung till Sverige och Uppsala.[13] Kanske är det också han som ändrat i Silverbibeln, för att få det att framstå som att Jesus besökt templet i Gamla Uppsala.[15] Gustav II Adolf grundade också Sveriges andra universitet i Dorpat 1632 (nuv. estniska Tartu Ülikool). Sveriges mest värdefulla bok, den gotiska Silverbibeln från början av 500-talet, kom till Sverige 1648 som krigsbyte från Prag och skänktes till Uppsala universitet 1669. 1663 inrättades exercitierna, de praktiska ämnena ridning, fäktning, dans och musik. De finns ännu kvar vid universitetet.[16] Dessa breda nysatsningar på universitetet ledde till ett tydligt uppsving för det akademiska livet i Sverige.

Naturvetenskapens framväxt

Gustavianum med Anatomiska teatern.
Linnéträdgården, tillika Östgöta nations första nationshus.

Från 1600-talet och framåt började naturvetenskapen på allvar göra sitt intåg vid universitetet. Olof Rudbeck d.ä. är viktig även här. Han upptäckte lymfsystemet, uppförde 1662-1663 anatomiska teatern i Gustavianum, grundade botaniska trädgården (sedermera Linnéträdgården) och sammanställde en flora över samtliga då kända växter. Denna förstördes dock i den stora stadsbranden 1702, då 3/4 av Uppsala lades i ruiner. Universitetshuset klarade sig dock.[13] När domkyrkan återuppbyggdes efter branden, hjälpte studenterna till att hissa upp storklockan, ”Storan”, Sveriges största klocka på 7 ton. Som tack för hjälpen utlovades fri begravningsringning med klockan.[17] Under 1700-talet hyllades förnuft och vetenskap. Carl von Linné fortsatte kartläggningen och systematiseringen av växtvärlden. Det botaniska intresset dominerade universitetet vid denna tid. Linné övertog den botaniska trädgården och den var också utgångspunkt för de mycket populära botaniska excursionerna till Uppsalas omgivningar. Linné sände också lärjungar över hela världen.[18] Anders Celsius skapade Sveriges första egentliga observatorium 1741, där astronomiska och meteorologiska observationer regelbundet utfördes.

Romantikens era

Under första halvan av 1800-talet fick förnuftstron ge plats för den tyska romantiken. Det var under denna tid bilden av studenten som en manskörssjungande, idealistisk hjälte växte fram. Adelns privilegier avtog, och genom studier fanns nu möjlighet för en något bredare allmänhet att få inflytande och framgång i samhället. Linné upphöjdes till blomsterkung och nationalhjälte. Erik Gustav Geijer blev 1817 professor i historia, men är även betydelsefull som kompositör och skald. Hans offentliga föreläsningar var mycket populära.

1877 firades universitetets 400-årsjubileum under stor pompa och ståt. Vid detta tillfälle donerade Oscar II en halskedja till Rector Magnificus, vilken än idag bärs vid högtidliga tillfällen.[19] Tidigast[20] 1887 invigdes det nya universitetshuset av kung Oscar II. Året därpå placerades Geijer som staty framför detsamma, i tät konkurrens med Olof Rudbeck d.ä. och Carl von Linné. Uppsalas akademiska värld var främst präglad av konservatism och rojalism och modet föreskrev mustasch, cigarr och punsch. Men även liberala strömningar fanns, till exempel företrädda av studentföreningen Verdandi, som bland annat diskuterar preventivmedel, prostitution och fria förbindelser. Uppsala sedlighetsförening gick till motangrepp och sedlighetsdebatten 1887 var ett faktum. Universitetet ingrep, och satte bland annat upp Thomas Thorilds tänkespråk "TÄNKA FRITT ÄR STORT, MEN TÄNKA RÄTT ÄR STÖRRE." över den nya universitetsaulans ingång.[19]

Naturvetenskapens återkomst

Under andra halvan av 1800-talet gjordes åter stora satsningar på naturvetenskap. Ett observatorium, ett kemiskt och ett fysiskt laboratorium inrättades och Akademiska sjukhuset byggdes ut kraftigt.[19] The Svedberg fick nobelpris 1926 för sitt molekylärforskning i sin ultracentrifug. Han medverkade även till partikelacceleratorn i The Svedberglaboratoriet vid universitetet. Svedberg var mycket populär och hans verksamhet innebar en ny naturvetenskaplig höjdpunkt vid universitetet.[21]

Under 1900-talets senare hälft har stora politiska satsningar gjort på att bredda rekryteringen till akademin. Universitetet och antalet studenter har därmed vuxit avsevärt. Många nya universitetsbyggnader och studentbostäder har uppförts över hela Uppsala. Samtidigt har breda satsningar på universitet och högskolor gjorts över hela landet, varför Uppsalas betydelse relativt sett minskat.

Idag finns cirka 24 000 helårsstudenter och 2 400 doktorander inskrivna vid Uppsala universitet.[1] Det bedrivs utbildning och forskning inom farmaci, humaniora, juridik, medicin/vård, samhällsvetenskap, språk, teknik/naturvetenskap, teologi och lärarutbildningsområdet.

Sommaren 2013 införlivades Högskolan på Gotland i Uppsala universitet som Campus Gotland.[22]

Forskning och utbildning

På central nivå finns konsistoriet (universitetets styrelse), akademiska senaten och biblioteksorganisationen samt rektors ledningsråd. Det senare består av rektor, prorektor, vicerektorerna, universitetsdirektören och tre studentrepresentanter.

Universitetet har nio fakulteter fördelade på tre vetenskapsområden, som leds av varsin vicerektor. Fakulteterna är i sin tur indelade i institutioner. Antalet institutioner per fakultet varierar. De teologiska, juridiska och utbildningsvetenskapliga fakulteterna består av en institution var medan teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har så många institutioner att man infört en mellannivå, sektion.

Humaniora och samhällsvetenskap

Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet:

Medicin och farmaci

Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet:

Teknik och naturvetenskap

Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet:

Andra avdelningar

  • Uppsala Learning Lab
  • Upsala Akademiska Ridklubb

Byggnader och anläggningar

Academia Carolina (till vänster).
Aulan i universitetshuset.
Gamla Kemikum, numera en del av Engelska parkens campus.

Uppsala universitet har byggnader på många platser i Uppsala, främst på västra sidan av Fyrisån.

De Gustavianska arvegodsen

  • De Gustavianska arvegodsen – Bortåt 400 gårdar och torp, samt skogar och kvarnar i Uppland och Västmanland donerade 1624 av Gustav II Adolf. Deras värde uppskattas idag (2007) till 2 miljarder kronor och de har en yta av knappt halva Öland.[13]

Huvudbyggnader

  • Academia Carolina – Universitetets medeltida huvudbyggnad. Riven 1778.[23] (Se: Gustavianum.)
  • Gustavianum – Vitt stenhus vid Domkyrkan. Karaktäristiskt torn med klot på toppen. Uppförd under 1620-talet. 1662-1663 försåg Olof Rudbeck d.ä. den med Anatomiska teatern på taket. Huvudbyggnad 1778-1887. Idag museum.[14][24]
  • Universitetshuset – Invigt 1887. Arkitekt Herman Teodor Holmgren. Med 1700-talsfilosofen Thomas Thorilds kända tänkespråk över entrén till aulan: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större.” Administration och akademiska högtider.[25][26]
  • Universitetsparken – Park framför huvudbyggnaden. Erik Gustaf Geijer står staty.[27]
  • Skandalhuset – Sjuvåningsstenhus ritat av Victor Dorph och uppfört 1915 intill universitetshuset. Huset fick sitt namn, för att man ansåg det vara en skandal att uppföra ett hus högre än universitetshuset. Universitetsförvaltning.[28]

Bibliotek

Carolina Rediviva

Linnéminnen

Andra historiska byggnader

Moderna Campusområden [38]

Ångströmlaboratoriet i Uppsala.
Blåsenhus

Nationshus, kårhus och studentbostäder

Se Studentliv i Uppsala.

Rankningar

Uppsala universitet brukar rankas som ett av de främsta i Sverige. Globalt är universitetet även mycket högt ansett, vilket avspeglas i höga poäng i de flesta av de främsta rankningarna och rankningsområdena. Uppsala universitet utmärker sig internationellt med att forskningen på universitetet mycket ofta citeras av andra forskare världen över.[42]

OrganisationÅrRankning i världenRankning i EuropaRankning i Sverige
Academic Ranking of World Universities (Shanghai-rankningen)[43]2023# 82-# 2
Times Higher Education - World University Rankings[44]2024# 140-# 4
QS World University Rankings[45]2024# 105# 22# 3
CWTS Leiden Ranking[46]2023# 161# 37# 3
US News and World Report - Best Global Universities[47]2022# 127# 46# 3
Webometrics - Ranking Web of Universities[48]2023# 124# 33# 2
Urap - University Ranking by Academic Performance[49]2022# 113-# 3

Akademiska traditioner

Titeln på universitetets rektor är Rector magnificus. Han eller hon för vid högtidliga tillfällen universitetets insignier – sigill, spiror, stav och kedja.[50] Akademiska högtider såsom promotion, professors- och rektorsinstallation äger som regel rum i universitetsaulan under högtidliga former med beledsagande klassisk musik. Vid promotion rings i ”Storan”, Sveriges största klocka i domkyrkan, klockan 8 på morgonen. I samband med promotionen skjuts kanonsalut först vid slottet kl 7 och därefter utanför huvudbyggnaden under ceremoninin.[51]

Studietraditioner

En nybörjare vid universitetet kallas recentior. Undervisningen börjar som regel kvart över hel timma. Detta kallas akademisk kvart (AK). Exercitier är vissa äldre praktiska ämnen såsom fäktning, ridning, dans och musik.

Nationer och studentliv

Norrlands nations stora festsal

Vid Uppsala universitet finns det sex godkända studentkårer: för farmaceutiska fakultetens studenter gäller medlemskap i Farmacevtiska studentkåren (eller mer informellt Farmis), studenter inom Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (utom Gotland) omsluts av Uppsala teknolog- och naturvetarkår[52], studerande inom det geografiska området Gotland företräds av Gotlands Studentkår Rindi[52]. Studenter vid den Juridiska fakulteten tillhör den Juridiska föreningen som fick kårstatus 2016. Studenter vid den Företagsekonomiska institutionen samt den Nationalekonomiska institutionen tillhör Föreningen Uppsalaekonomerna som också erhöll kårstatus 2016. Övriga studenter tillfaller Uppsala studentkår.

Studenterna organiserar sina sociala aktiviteter i nationerna. Studenterna kan äta mat och dricka öl till en låg kostnad på nationerna. De kan också engagera sig i de mångtaliga intresseföreningarna: orkestrar, körer, teatergrupper, kulturföreningar och annat som finns vid varje studentnation och den Farmacevtiska studentkåren.

Vid sidan om nationerna och studentkårerna finns det även ett stort antal studentföreningar med frivilligt medlemskap i Uppsala.

Personer

Rudbeck d.ä.
Celsius
von Linné
Geijer
Branting
Karlfeldt
Söderblom
Larsson
Undén
Blix
Lindh
Svanberg
Zennström

Ett urval av personer med anknytning till Uppsala universitet. Mottagare av Nobelpriset markerade. Se också professorslängd för Uppsala universitet till 1700.

Professorer och forskare (urval)

Alumner (urval)

Regenter

Statsministrar

Industrimän

Hedersdoktorer (urval)

Fullständig förteckning i: Torgny Nevéus, Honoris causa. Hedersdoktorer och hedersmedlemmar. Uppsala universitet 1800-2000. Förteckningar uppgjorda och kommenterade, (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 67.) Uppsala 2000.

Hedersmedlemmar

Uppsala universitets högsta utmärkelse är hedersmedlemskap. Universitetet har 2017 tre hedersmedlemmar[53].

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d] Uppsala universitet i korthet Arkiverad 29 september 2011 hämtat från the Wayback Machine.. Uppsala universitet. Läst 2014-02-24.
  2. ^ [a b] Korta fakta om Uppsala Universitet Arkiverad 1 augusti 2023 hämtat från the Wayback Machine.. Uppsala universitet. Läst 2023-08-24.
  3. ^ [a b] Årsredovisning 2013 Arkiverad 1 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine., Uppsala universitet. Läst 2014-02-25.
  4. ^ ”Kort historik - Uppsala universitet”. http://www.uu.se/om-uu/historia/kort-historik/. Läst 27 september 2014. 
  5. ^ Ridder-Symoens, Hilde de. (2003) (på engelska). A History of the University in Europe. Cambridge University Press. sid. 84 
  6. ^ Se källor under Uppsala universitet#Rankningar
  7. ^ TopUniversities.com Arkiverad 19 juli 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Av totalt ca 20 000 lärosäten.
  9. ^ ”World University Rankings 2018”. Times Higher Education. Läst 24 juli 2018.
  10. ^ ”World University Rankings” (på engelska). Times Higher Education (THE). 4 oktober 2022. https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/2023/world-ranking. Läst 7 april 2023. 
  11. ^ Uppsala universitets byggda miljö
  12. ^ Naylor, David. ”Viktiga årtal i Uppsala universitets historia - Uppsala universitet”. www.uu.se. https://www.uu.se/om-uu/historia/viktiga-artal/. Läst 26 januari 2022. 
  13. ^ [a b c d e] Berättelser från det lärda Uppsala. TV-versionen. DVD. Bo G. Erikson Television, 2007. Del 1: 1477-1700.
  14. ^ [a b] ”Statens fastighetsverk: Gustavianum”. Arkiverad från originalet den 29 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140729032442/http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/uppsala-lan-c/gustavianum-uppsala/. Läst 20 juli 2014. 
  15. ^ Berättelser från det lärda Uppsala. TV-versionen. DVD. Bo G Erikson Television, 2007. Del 4: Geniet The Svedberg.
  16. ^ Uppsala universitet, Exercitierna
  17. ^ Uppsala universitet: Akademiska traditioner: Klockringning och salutskott
  18. ^ Berättelser från det lärda Uppsala. TV-versionen. DVD. Bo G Erikson Television, 2007. Del 2: 1700-talet.
  19. ^ [a b c] Berättelser från det lärda Uppsala. TV-versionen. DVD. Bo G. Erikson Television, 2007. Del3.
  20. ^ Källan är något oklar.
  21. ^ Berättelser från det lärda Uppsala. TV-versionen. DVD. Bo G. Erikson Television, 2007. Del4.
  22. ^ Uppsala Universitet Arkiverad 11 april 2013 hämtat från the Wayback Machine. läst 10 april 2013
  23. ^ ”Statens fastighetsverk: Carolina Rediviva”. Arkiverad från originalet den 29 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140729022704/http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/uppsala-lan-c/carolina-rediviva-uppsala/. Läst 20 juli 2014. 
  24. ^ Uppsala universitet: Gustavianum Arkiverad 27 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ ”Statens fastighetsverk: Universitetshuset”. Arkiverad från originalet den 29 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140729031305/http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/uppsala-lan-c/universitetshuset-uppsala/. Läst 20 juli 2014. 
  26. ^ Uppsala universitet: Universitetshuset Arkiverad 7 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  27. ^ Uppsala universitet: Universitetsparken Arkiverad 14 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  28. ^ Uppsala Akademiförvaltning: Våra fastigheter: S:t Olofsg.10 A-B Arkiverad 6 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  29. ^ ”Statens Fastighetsverk: Carolina Rediviva”. Arkiverad från originalet den 29 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140729022704/http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/uppsala-lan-c/carolina-rediviva-uppsala/. Läst 20 juli 2014. 
  30. ^ [a b c] Uppsala universitet: Botaniska trädgården: Historia Arkiverad 14 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  31. ^ Bergman, Mats; Montelius, Jan-Olof (1977). Nationshusen i Upsala: En beskrivning tillägnad Upsala universitet vid dess 500-årsjubileum. Uppsala: Upsala studenters jubileumskommitterade. Libris 7628863. ISBN 91-7260-132-9 (inb.) 
  32. ^ Upplandsmuseet: Orangeriet Linnéanum Botaniska trädgården Uppsala Arkiverad 19 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  33. ^ Uppsala universitet: Linnés Hammarby
  34. ^ Uppsala universitet: Skytteanum
  35. ^ Astro: Celsiushuset
  36. ^ Astor: Astronomins historia vid Uppsala universitet
  37. ^ Akademiska sjukhuset: Historia i korthet: 1800-talet Arkiverad 2 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  38. ^ Uppsala universitet: Campusområden
  39. ^ Uppsala universitet: BMC: BMC:s historia.
  40. ^ Uppsala universitet: Blåsenhus Arkiverad 15 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  41. ^ Uppsala Universitet Arkiverad 11 april 2013 hämtat från the Wayback Machine. läst 10 april 2013.
  42. ^ ”ARWU World University Rankings 2018 | Academic Ranking of World Universities 2018 | Top 500 universities | Shanghai Ranking - 2018”. www.shanghairanking.com. Arkiverad från originalet den 23 december 2020. https://web.archive.org/web/20201223122827/http://www.shanghairanking.com/ARWU2018.html. Läst 6 november 2018. 
  43. ^ ”ShanghaiRanking's Academic Ranking of World Universities”. www.shanghairanking.com. https://www.shanghairanking.com/rankings/arwu/2023. Läst 2 november 2023. 
  44. ^ ”World University Rankings” (på engelska). Times Higher Education (THE). 25 september 2023. https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/2024/world-ranking. Läst 2 november 2023. 
  45. ^ ”QS World University Rankings 2024” (på engelska). Top Universities. https://www.topuniversities.com/university-rankings/world-university-rankings/2024. Läst 2 november 2023. 
  46. ^ Centre for Science and Technology Studies (CWTS). ”CWTS Leiden Ranking” (på engelska). CWTS Leiden Ranking. http://www.leidenranking.com/. Läst 2 november 2023. 
  47. ^ ”2022-2023 Best Global Universities Rankings”. U.S. News & World Report (USNWR). https://www.usnews.com/education/best-global-universities/rankings. Läst 11 februari 2023. 
  48. ^ ”Europe | Ranking Web of Universities: Webometrics ranks 30000 institutions”. www.webometrics.info. https://www.webometrics.info/en/Ranking_Europe. Läst 2 november 2023. 
  49. ^ ”URAP - University Ranking by Academic Academic Performance”. urapcenter.org. https://urapcenter.org/Rankings/2022-2023/World_Ranking_2022-2023. Läst 2 november 2023. 
  50. ^ Akademiska symboler Uppsala universitet
  51. ^ Akademiska traditioner: Klockringning och salutskott, Uppsala universitet: Promotion
  52. ^ [a b] Studentkårer har utsetts av konsistoriet Arkiverad 24 december 2013 hämtat från the Wayback Machine., publicerad 2013-02-20
  53. ^ Uppsala universitet Hämtdatum 28 mars 2017

Källor

  • Annerstedt, Claes (Uppsala 1877-1931). Upsala universitets historia, I-III:2 + bilaga I-IV.. Uppsala: Uppsala universitetet. Libris 473588 
  • Berättelser från det lärda Uppsala. TV-versionen. DVD. Bo G. Erikson, Sveriges Television 2007. 5 delar om 30 minuter.
  • Frängsmyr, Carl (2010). Uppsala universitet 1852-1916. Uppsala universitets historia 1793-2000; Vol. 2:1-2 (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C, Organisation och historia 87:1-2). Uppsala: Uppsala universitet. Libris 11914046. ISBN 9789155478346 
  • Lindroth, Sten (1976). Uppsala universitet 1477-1977. Uppsala: Uppsala universitet. Libris 8357267. ISBN 91-506-0072-9 
  • Strömholm, Stig (2005). ”Till Guds ära och till vårt rikes lyckliga förkovran: om 1655 års konstitutioner för Uppsala universitet”. Promotionsfesten i Uppsala den 27 maj 2005 Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. B. Inbjudningar 145. Uppsala 2005.: sid. 7-145.  Libris 9964571

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Nobel prize medal.svg
Författare/Upphovsman: User:Gusme (it:Utente:Gusme), Licens: CC BY-SA 3.0
Vector image of the Nobel prize medal
Gustavianum in winter.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Annalindh.jpg
Författare/Upphovsman: Towpilot, Licens: CC BY 3.0
Anna Lindh
Uppsala universitet logo.jpg
The Logo of Uppsala University
Uppsala Chemicum.jpg
Författare/Upphovsman: Celsius, Licens: CC BY-SA 3.0
Uppsala University: "Gamla Chemicum" ("Old Chemicum"), the old Chemical department which is now part of the English Park Centre for the Humanities. Busts over the entrance portray Torbern Bergman, Jöns Jacob Berzelius and Carl Wilhelm Scheele.
Uppsala27.JPG
Författare/Upphovsman: Vysotsky, Licens: CC BY-SA 4.0
Blåsenhus, Uppsala University (Sweden)
Carolina Rediviva in winter.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Hans Blix in Vienna 2002.jpg
Författare/Upphovsman: Dean Calma/IAEA, Licens: Attribution
Hans Blix, chairman of IAEA 1981 - 1997
Description: Executive Chairman of UNMOVIC, Dr Hans Blix, addresses the international press corps upon arrival to the VIC. He was attending the IAEA, UNMOVIC, Iraq talks. (Vienna, Austria, 30 September 2002).
Uppsala aulan i universitetshuset.jpg
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. JonasB antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0
Självtagen bild föreställande aulan i universitetshuset i Uppsala.
Ångströmlaboratoriet.jpg
Författare/Upphovsman: Daniel Kihlgren, Licens: CC BY-SA 3.0
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet
Yngve larsson sbl.jpg
Yngve Larsson i Svenskt Biografiskt Lexikon. Även publicerad bland annat i Svensk Uppslagsbok, band 17, utgiven 1950. Eventuellt även på Expressens ledarsida i samband med att YL lämnade Stadshuset 1954.
Uppsala University 2023.jpg
Författare/Upphovsman: ScanianDragon, Licens: CC0
Uppsala Universitets huvudbyggnad, maj 2023
Portugal 120716 Coimbra University 07.jpg
Författare/Upphovsman: Oren Rozen, Licens: CC BY-SA 4.0
Courtyard of Coimbra University, Coimbra, Portugal
CarlvonLinne Garden.jpg
Författare/Upphovsman: Andreas Trepte, Licens: CC BY-SA 2.5
Linné Garden in Uppsala
Niklas Zennström.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY 2.0
Norrlands nation Gamla festsalen.jpg
Norrlands nation. Old building, dinner hall. Uppsala universitet. Photo.
Uppsala vapen.svg
Författare/Upphovsman: Marmelad, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Carl-Henric Svanberg.jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY 2.0
Carl-Henric Svanberg, VD för Ericsson. Fotot är taget på Volvo Ocean Race 2009.
Erik Gustaf Geijer in the 1840s.jpg
Litography of author Erik Gustaf Geijer from the 1840s.
Erik Axel Karlfeldt.jpg
Erik Axel Karlfeldt, Nobel Prize for Literature
Olaus Rudbeck Sr (portrait by Martin Mijtens Sr, 1696).jpg
Rudbeck was an anatomist, and one of the discoverers of the lymphic vessels in 1651-52 (discovered independently by the Dane Thomas Bartholin at about the same time), and was long professor of Medicine at Uppsala University. He also founded the earliest botanical garden in Uppsala (later named after Carolus Linnaeus) and initiated a major botanical work with detailed copperplate engravings, some of which were printed but many of which were destroyed in the Uppsala fire in 1702 before publication. He is also known as an engineer and architect, who, among other things, designed the anatomical theatre in the Gustavianum building in Uppsala, and as a speculative historical writer who tried to prove that Sweden was in fact the lost Atlantis.
Östen Undén - Sveriges styresmän.jpg
Östen Undén (1886 - 1974)
Entrance hall of Uppsala University main building.jpg
Författare/Upphovsman: James Shuttleworth (digehode) from Coseley, England, Licens: CC BY-SA 2.0
Entrance hall of Uppsala University main building
dscn1109.jpg