Magnus Klingius
Magnus Klingius | |
Född | 1612[1] Norrköping[1], Sverige |
---|---|
Död | 14 mars 1666[1] Skärkinds församling[1], Sverige |
Medborgare i | Sverige[1] |
Utbildad vid | Uppsala universitet[1] Kungliga Akademien i Åbo[1] |
Sysselsättning | Präst[1], politiker[1] |
Befattning | |
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag[1] Lektor, Katedralskolan (1649–1651)[1] Kontraktsprost, Skärkinds kontrakt (1651–1666)[1] Kyrkoherde, Skärkinds församling (1651–1666)[1] | |
Föräldrar | Nils Jonsson[1] |
Släktingar | Jonas Klingstedt (syskon) |
Redigera Wikidata |
Magnus Klingius, född 1612 i Norrköping, död 14 mars 1666 i Skärkinds socken, var en svensk präst i Skärkinds församling och riksdagsman.
Biografi
Magnus Klingius föddes 1612 i Norrköping. Han var son till borgmästaren Nils Jonsson och Elisabeth Jespersdotter. Klingius blev 1632 student vid Uppsala universitet och 1644 filosofilektor (logices) i Viborg. 1645 blev han student vid Kungliga Akademien i Åbo och 1648 magister vid Greifswalds universitet. Klingius blev 1649 latinlektor (eloguentiae) i Linköping och 1651 kyrkoherde i Skärkinds församling. Han blev samma år kontraktsprost i Skärkinds kontrakt och utnämndes 1666 tillkyrkoherde i Kuddby församling. Klingius avled 14 mars 1666 i Skärkinds socken och begravdes 8 april av biskopen Samuel Enander.[2]
Klingius var 1652 riksdagsman vid riksdagen 1652.[2]
Familj
Klingius gifte sig 1647 med Anna Bjugg (1626–1688). Hon var dotter till kyrkoherden Petrus Bjugg och Maria Kylander i Söderköping. De fick tillsammans barnen Gertrud Klingius som var gift med kyrkoherden Abrahamus Aschanius i Askeby församling, Catharina Klingius (1652–1720) som var gift med kyrkoherden Magnus Sommelius i Skärkinds församling, Per Klingius (född 1655), Lisabeth Klingius (född 1658), Elin Klingius som var gift med skolmästaren Georg Borenius i Norrköping, Jesper Klingius (född 1663) och Jonas Klingius (född 1665).[2]
Bibliografi
- Gratulatio ad dissertationem Ristelii, Uppsala 1633.[2]
- De praedestinatone, Uppsala 1636.[2]
- De causis in genere et specialiter de causa finale, Uppsala 1643.[2]
Källor
Noter
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 21, läst: 13 juli 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 21. Libris 41149
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.