Kungliga Akademien i Åbo

Kungliga Akademien i Åbo

Latin: Regia Academia Aboensis
Verksamt	1640–1828
Säte	Åbo

Akademitorget i Åbo 1795. Till höger anatomihuset och bakom det huvudbyggnaden och Domkyrkan. Till vänster tomten där nya (nu gamla) akademihuset byggdes.

Åbo gamla observatorium på Vårdberget från 1819, ritat av Carl Ludvig Engel.

Kungliga Akademien i Åbo grundades den 26 mars 1640 och var det tredje (Uppsala 1477, Dorpat 1632, Greifswald (grundlagt 1456, svenskt 1648–1815) och Lund 1666) av de fem svenska riksuniversiteten under stormaktstiden. Universitetet hade fyra fakulteter och undervisningsspråket var latin. Liksom i det övriga europeiska universitetssystemet inledde studenterna studierna vid den filosofiska fakulteten och specialiserade sig sedan vid den teologiska, juridiska eller den medicinska fakulteten. Undervisningen och forskningen vid akademien var starkt knuten till den lutherska teologin och den europeiska humanismen. Universitetets uppgift var främst att utbilda präster, tjänstemän, läkare och officerare. Under stormaktstiden hade Kungliga Akademien ungefär 250 studenter.

Efter Finska kriget fick akademien 1808 namnet Kejserliga Akademien och 1828, efter Åbo brand, flyttades det till Helsingfors och fick namnet Kejserliga Alexander-universitetet. Sedan Finlands självständighet 1917 är namnet Helsingfors universitet.

Kungliga Akademien bör inte förväxlas med Åbo Akademi eller Åbo universitet, även om också dessa räknar sig som arvtagare till akademien.

Rektorer vid Kungliga akademien

Liksom vid Uppsala universitet valdes rektor bland universitetets ordinarie professorer för en kortare period. Rektorerna innehade således befattningen som rektor flera gånger.

1640–1641 Eskil Petraeus, professor i teologi
1641–1642 Mikael Wexionius, professor i historia och statsvetenskap
1642–1643 Sven Vigelius, professor i teologi
1643–1644 Erik Achrelius, professor i medicin och anatomi
1644–1645 Simon Kexlerus, professor i matematik
1645–1646 Johannes Elai Terserus, professor i teologi
1646–1647 Martin Stodius, professor i grekiska och hebreiska
1647–1648 Georg Alanus, professor i fysik och botanik
1648–1649 Nils Nycopensis, professor i logik och poesi
1649–1650 Eskil Petraeus
1650–1651 Erik Achrelius
1651–1652 Martin Stodius
1652–1653 Georg Alanus
1653–1654 Mikael Wexionius
1654–1655 Mikael Wexionius
1655–1656 Simon Kexlerus
1656–1657 Nils Nycopensis
1657–1658 Abraham Thauvonius, professor i fysik och botanik
1658–1659 Martin Stodius
1659–1660 Petrus Bergius
1660–1661 Olof Wexionius
1661–1662 Enevald Svenonius
1662–1664 Anders Thuronius
1664–1665 Axel Kempe
1665–1666 Abraham Thauvonius
1666–1667 Simon Kexlerus
1667–1668 Olof Wexionius
1668–1669 Enevald Svenonius
1669–1670 Petrus Bergius
1670–1671 Petrus Bång
1671–1672 Martin Miltopaeus
1672–1673 Nils Tunander
1673–1674 Jakob Flachsenius
1674–1675 Anders Petraeus
1675–1676 Axel Kempe
1676–1677 Elias Tillandz
1677–1678 Petter Laurbecchius
1678–1679 Enevald Svenonius
1679–1680 Johan Flachsenius
1680–1681 Johannes Gezelius d.y.
1681–1682 Erik Falander
1682–1683 Jakob Flachsenius
1683–1684 Elias Tillandz
1684–1685 Petter Laurbecchius
1685–1686 Enevald Svenonius
1686–1687 Johan Flachsenius
1687–1688 Daniel Achrelius
1688–1689 Simon Tolpo
1689–1690 Anders Wanochius
1690–1691 Petter Hahn
1691–1692 Jakob Flachsenius
1692–1693 Jakob Swederus
1693–1694 David Lund
1694–1695 Petter Laurbecchius
1695–1696 Johan Flachsenius
1696–1697 Lars Braun
1697–1698 Magnus Steen, prorektor Lars Braun
1698–1699 Torsten Rudeen
1699–1700 Kristiern Alander
1700–1701 Johan Munster
1701–1702 Isak Pihlman
1702–1703 Lars Tammelin
1703–1704 Johan Flachsenius
1704–1705 Matthias Swederus
1705–1706 Petter Hahn
1706–1707 Simon Hahn
1707–1708 Per Hielm
1708–1709 Johan Munster
1709–1710 Lars Tammelin
1710–1711 Gabriel Juslenius
1711–1712 Israel Nesselius
1712–1713 Anders Pryss
1713 Ingemund Bröms
1714–1722 Anders Pryss, prorektor under Stora ofreden
1722–1724 Herman Ross
1724–1725 Samuel Schulteen
1725–1726 Klas Ekeblad, rector illustris
1726–1727 Anders Pryss
1727–1728 Jonas Fahlenius
1728–1729 Johan Thorwöste
1729–1730 Daniel Juslenius
1730–1731 Algot Scarin
1731–1732 Johan Haartman
1732–1733 Nils Hasselbom
1733–1734 Isak Björklund
1734–1735 Henrik Hassel
1735–1736 Anders Bergius
1736–1737 Samuel Schulteen
1737–1738 Herman Diedrich Spöring
1738–1739 Anders Pryss
1739–1740 Isaac Björklund
1740–1741 Algoth Scarin
1741 Petter Filenius
1742 Lilla ofreden
1743–1744 Nils Hasselbom
1745–1746 Johan Browallius
1746–1747 Herman Diedrich Spöring
1747–1748 Johan Browallius
1748–1749 Algoth Scarin
1749–1750 Samuel Pryss
1750–1751 Olof Pryss
1751–1752 Henrik Hassel
1752–1753 Johan Tillander
1753–1754 Karl Fredrik Mennander
1754–1755 Karl Mesterton
1755–1756 Karl Abraham Clewberg
1756–1757 Pehr Kalm
1757–1758 Jakob Gadolin
1758–1759 Samuel Pryss
1759–1760 Olof Pryss
1760–1761 Johan Leche
1761–1762 Johan Tillander
1762–1763 Henrik Hassel
1763–1764 Jakob Gadolin
1764–1765 Karl Mesterton
1765–1766 Pehr Kalm
1766–1767 Isak Ross
1767–1768 Martin Johan Wallenius
1768–1769 Pehr Adrian Gadd
1769–1770 Johan Bilmark
1770–1771 Anders Planman
1771–1772 Henrik Hassel
1772–1773 Pehr Kalm
1773–1774 Jakob Gadolin
1774–1775 Pehr Adrian Gadd
1775–1776 Jakob Haartman
1776–1777 Wilhelm Robert Nääf
1777–1778 Johan Bilmark
1778–1779 Anders Planman
1779–1780 Lars Lefrén
1780–1781 Jakob Gadolin
1781–1782 Matthias Calonius
1782–1783 Pehr Adrian Gadd
1783–1784 Johan Bilmark
1784–1785 Lars Lefrén
1785–1786 Anders Planman
1786–1787 Henrik Gabriel Porthan
1787–1788 Olof Schalberg
1788–1789 Salomon Kreander
1789–1790 Karl Nilklas Hellenius
1790–1791 Johan Henrik Lindqvist
1791–1792 Gabriel Bonsdorff
1792–1793 Pehr Malmström
1793–1794 Kristian Cavander
1794–1795 Gabriel Erik Haartman
1795–1796 Johan Bilmark
1796–1797 Lars Lefrén
1797–1798 Lars Bonsdorff
1798–1799 Henrik Gabriel Porthan
1799–1800 Jakob Tengström
1800–1801 Matthias Calonius
1801–1802 Olof Schalberg
1802–1803 Karl Niklas Hellenius
1803–1804 Johan Gadolin
1804–1805 Gustaf Gadolin
1805–1806 Anders Johan Mether
1806–1807 Gustaf Gabriel Hällström
1807–1808 Matthias Calonius

Rektorerna för Kejserliga Akademien i Åbo 1809–1927 saknas i listan.

Alumner

1663–1668 Johannes Palmberg
1705–1712 Johan Kyander

Nationer vid Kungliga akademien

Från 1643

Nerikes nation
Nordfinska nationen
Nylands nation
Smålands nation
Söderfinska nationen
Södermanlands nation
Uplands nation
Västergötland och Värmlands nation
Västmanlands och Dala nation
Åbo nation
Ålands nation
Österbottniska nationen
Östergötland och Helsinge nation

Från 1653 tillkommer

Satakunda nation
Savolax nation
Tavastehus nation
Viborgska nationen

År 1800 finns

Borealiska nationen
Nylands nation
Satakunda nation
Sveagotiska nationen
Tavastehus nation
Viborgska nationen
Åbo nation
Österbottniska nationen

Publikationer om Kungliga Akademien i Åbo

Gustaf Heinricius (1911), Skildringar från Åbo akademi 1808–1828 / G. Heinricius, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113396182, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022138
John Strömberg (1996), Studenter, nationer och universitet : studenternas härkomst och levnadsbanor vid Akademin i Åbo 1640–1808 / John Strömberg, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113529952, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022290

Per Brahe och Åbo Akademi

Carl Magnus Schybergson (1915), Per Brahe och Åbo akademi. I / Carl Magnus Schubergson, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113396234, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022183
Carl Magnus Schybergson (1940), Per Brahe och Åbo akademi. II / av Carl Magnus Schybergson, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113524560, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022734
Per Brahe den yngre; Carl Magnus Schybergson (1922), Per Brahes brevväxling rörande Åbo akademi. 1 Per Brahes brev / [Per Brahe] ; utgivna av Carl Magnus Schybergson, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113518949, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022162
Per Brahe den yngre; Carl Magnus Schybergson (1932), Per Brahes brevväxling rörande Åbo akademi. 2, Brev till Per Brahe / [Per Brahe] ; utg. av Carl Magnus Schybergson, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113519043, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022296
Per Brahe den yngre; Carl Magnus Schybergson (1938), Per Brahes brevväxling rörande Åbo akademi. 2:2, Brev till Per Brahe : 1662-1680 / [Per Brahe] ; utg. av Carl Magnus Schybergson, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113519087, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022147

Lärdomshistoria

Åbo universitets lärdomshistoria. 1, Medicinen

Skrivet verk utgivet år 1890

Skrivet verk
Titel	Åbo universitets lärdomshistoria. 1, Medicinen / L. W. Fagerlund. Medicinens studium vid Åbo universitet / Robert Tigerstedt
Serie	Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland
Huvudtema	Kungliga Akademien i Åbo, medicinsk utbildning
Författare	Wilhelm Fagerlund, Robert Tigerstedt
Utgivare	Svenska litteratursällskapet i Finland
Utgivningsort	Helsingfors
Ursprungsland	Storfurstendömet Finland
Språk	svenska
Utgivningsdatum	1890

Studentmatriklar

Källor

”Kungliga Akademien i Åbo 1640-1808”. Helsingfors universitet. http://www.helsinki.fi/yliopistonhistoria/svenska/kungliga.htm. Läst 5 maj 2012.

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.

Åbo universitets lärdomshistoria 1, Medicinen SLS 1890 book cover fd2019-00022394.jpg
Bokomslag: Åbo universitets lärdomshistoria. 1, Medicinen / L. W. Fagerlund. Medicinens studium vid Åbo universitet / Robert Tigerstedt.

Akademitorget i Åbo..jpg
Akademitorget i Åbo 1795. Lavering av C. P. Hällström. Till höger akademibyggnaderna i domkyrkans ringmur. Det bortre huset till höger var akademins huvudbyggnad. Huset i förgrunden inrymde anatomisal och kemiskt laboratorium. Bakom dessa byggnader syns kyrktornet och högkoret. På tomten till vänster uppfördes 1802 det nya akademihuset.

Turku Old Observatory.jpg
Författare/Upphovsman: Nescionomen, Licens: CC BY-SA 3.0
The old observatory in Turku, Finland, inaugurated in 1819.

Åbo akademis sigill..jpg
Sigill för Kungliga Akademien i Åbo, grundad 1640. Universitetet flyttades till Helsingors under Ryska tiden, sigillet är från tiden i Åbo.