Karin de Laval
Karin de Laval | |
Född | Karin Sofia Elisabeth Ljung 16 november 1894 Vimmerby |
---|---|
Död | 11 december 1973 (79 år) Oscars församling, Stockholm |
Yrke | Översättare |
Nationalitet | Svensk |
Språk | Svenska |
Karin Sofia Elisabeth de Laval, ogift Ljung, född 16 november 1894 i Vimmerby, död 11 december 1973 i Oscars församling i Stockholm,[1] var en svensk översättare från en rad språk. Mest känd blev hon som introduktör av italiensk litteratur i Sverige.
Författare som de Laval översatt är bland annat Aleksej Tolstoj från ryska, Arthur Schnitzler från tyska, Émile Zola från franska, Arturo Barea från engelska; och från italienska bland annat Corrado Alvaro, Mario Soldati, Dacia Maraini och Alberto Moravia. I Axel Liffners intervju från 1954 berättar hon om sina personliga möten med Alvaro och Moravia.
Hon var gift med ingenjören, sedermera direktören Claude Gustaf Hjalmar de Laval [2] (1888–1975),[3] men var vid frånfället skild sedan 1950.[1]
Karin de Laval är gravsatt i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[4]
Priser och utmärkelser
- 1951 – Boklotteriets stipendiat
- 1970 – Svenska Akademiens översättarpris
- 1971 – Tidningen Vi:s litteraturpris
Litteratur
- Liffner, Axel: "Italienska upptäckter", i dagstidningen Aftonbladet, 29 juni 1954. Omtryckt i Liffner, Axel: 12 + 1: samtal med svenska översättare (Ruin, 2013), s. 35-37
Källor
Vidare läsning
- Schwartz, Cecilia: Karin de Laval i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (11 februari 2021) CC-BY
Externa länkar
Företrädare: Harry Järv | Svenska Akademiens översättarpris 1970 | Efterträdare: Björn Collinder |
|