Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
SKBL
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, presentation (PICT1117).jpg
Presentation av SKBL 8 mars 2018.
Översikt
TypUppslagsverk
Språksvenska och engelska[1]
Historia
Grundad8 mars 2018[1]
StatusAktiv
Statistik
Alexarankningej rankad (mars 2018)[2]
Länk
URLwww.skbl.se

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL) är ett svenskt webbaserat kvinnobiografiskt lexikon som lanserades 2018 och produceras vid Göteborgs universitet.[3][4] Det innehöll i sin första version artiklar om 1 000 avlidna kvinnor från Sverige, och 2020 publicerades ytterligare 1 000 artiklar.

Historia

Bakgrund

Traditionella svenska lexikon innehåller drygt 5–10 procent biografier om kvinnor, något som riskerar att ge en missvisande historieskrivning.[5] Det har lett till att forskare har efterfrågat ett uppslagsverk med ett mer balanserat urval. Åren 1993–1998 utgavs därför ett uppslagsverk i fem band, Nordisk kvinnolitteraturhistoria, som fick stor uppmärksamhet.[6] Det omfattar 250 artiklar, berättar om 850 författare och finns tillgängligt på nätet sedan 2012.

Lisbeth Larsson, som är professor i litteraturvetenskap, har sedan 2010 försökt att få till stånd ett mer allmänt lexikon med fokus på kvinnor för att ge en mer rättvis bild av historien (från början tillsammans med Inger Eriksson, verksamhetschef på KvinnSam).[7] Planen från början var att göra en bok, men efter hand föddes istället idén om en databas, publicerat som ett webbaserat lexikon.[8]

Genomförande

Efter att Riksbankens jubileumsfond beslutat om att ge pengar till projektet 2015 inleddes ett samarbete mellan institutionerna för litteratur, idéhistoria, religion och historia, Språkbanken, Humanistiska biblioteket vid Göteborgs universitetsbibliotek och en rad specialister runt om i Sverige.[3][9] Under arbetet var omkring 400 specialister involverade.[7] Eftersom historieskrivningen inte varit fokuserad på kvinnor, och flera av artikelsubjekten varit bortglömda, har skribenterna gått till originalkällorna.[10][8] "Urvalet i databasen bygger på verksamhet, inte kändisskap", enligt Larsson.[8] Fokus har legat på insatser för samhället, men även pionjärer, bland kvinnor som är födda eller verksamma i Sverige.[11]

Redaktionen har medvetet arbetat med att göra länkar mellan personerna i databasen, för att underlätta för vidare forskning.[8] Databasen utvecklades av Språkbanken och förvaltas av Swe-Clarin.[12]

Huvudredaktörer för lexikonet är professorerna Maria Sjöberg (institutionen för historiska studier) och Lisbeth Larsson.[13]

Lansering och resultat

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon lanserades på Internationella kvinnodagen 8 mars 2018.[1] Det publicerades fritt tillgängligt på internet, för att maximera spridningen av informationen,[7] och med öppet innehåll.[14]

Samma år beviljades projektets andra del finansiellt stöd.[15]

För sitt arbete med lexikonet belönades huvudredaktörerna Lisbeth Larsson och Maria Sjöberg med Humtankpriset 2018.[16]

Omfattning

Lexikonet innehåller 1 000 levnadsteckningar över avlidna kvinnor med anknytning till Sverige.[17] Den största delen av de biograferade kvinnorna är födda på 1800- och 1900-talet. En fjärdedel av kvinnorna var författare.[18] Flera av personerna som skildras var välkända under sin levnad men har sedermera förbisetts vid historieskildringen.[19]

Lexikonet finns på svenska och engelska,[1] och artiklarna är publicerade under fri licens.[13]

I projektets andra del föreslogs ytterligare 1 000 biografier läggas till de första artiklarna.[15]

Referenser

  1. ^ [a b c d] ”Fullsatt när nytt kvinnobiografiskt lexikon presenterades”. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6903068. Läst 10 mars 2018. 
  2. ^ ”skbl.se Traffic Statistics”. Alexi. Arkiverad från originalet den 15 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180315070441/https://www.alexa.com/siteinfo/skbl.se. Läst 14 mars 2018. 
  3. ^ [a b] ”Svenskt Kvinnobiografiskt lexikon”. Göteborgs universitet. Arkiverad från originalet den 4 april 2019. https://web.archive.org/web/20190404130042/https://historiskastudier.gu.se/forskning/svenskt-kvinnobiografiskt-lexikon. Läst 10 mars 2018. 
  4. ^ ”Luleåforskare skribenter i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon”. Luleå tekniska universitet. Arkiverad från originalet den 11 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180311021222/https://www.ltu.se/ltu/media/news/Luleaforskare-skribenter-i-Svenskt-kvinnobiografiskt-lexikon-1.174454. Läst 10 mars 2018. 
  5. ^ ”Svenskt kvinnobiografiskt lexikon - Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet”. Göteborgs universitet. Arkiverad från originalet den 4 april 2019. https://web.archive.org/web/20190404130042/https://historiskastudier.gu.se/forskning/svenskt-kvinnobiografiskt-lexikon. Läst 29 januari 2019. 
  6. ^ Quistgaard, Louise. ”Nordisk kvinnolitteraturhistoria på nätet”. Göteborgs universitet. http://hum.gu.se/aktuellt/Nyheter/fulltext//nordisk-kvinnolitteraturhistoria-pa-natet.cid1066379. Läst 5 februari 2019. 
  7. ^ [a b c] ”De lyfter fram 1000 historiska kvinnor”. www.goteborgdirekt.se. Arkiverad från originalet den 7 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190207014921/https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/de-lyfter-fram-1000-historiska-kvinnor/reprbA!0RP4zFolriyHArOFBfU5cA/. Läst 5 februari 2019. 
  8. ^ [a b c d] ”Tusen svenska kvinnor i ny databas”. Popularhistoria.se. 8 mars 2018. https://popularhistoria.se/samhalle/utbildning/tusen-svenska-kvinnor-i-ny-databas. Läst 5 februari 2019. 
  9. ^ ”Riksbankens Jubileumsfond | RJ finansierar 57 forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap”. www.rj.se. https://www.rj.se/Nyheter/2015/rj-finansierar-57-forsknngsprojekt-inom-humaniora-och-samhallsvetenskap/. Läst 29 januari 2019. 
  10. ^ Westin, Marianne (20 maj 2018). ”"Den bästa karl Norrbotten har haft"”. www.nsd.se. https://www.nsd.se/nyheter/lulea/den-basta-karl-norrbotten-har-haft-nm4836608.aspx. Läst 5 februari 2019. 
  11. ^ ”Tusen historiska kvinnor i nytt lexikon”. Svenska Dagbladet/TT. 21 februari 2018. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/tusen-historiska-kvinnor-i-nytt-lexikon. Läst 5 februari 2019. 
  12. ^ ”Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL) fritt tillgängligt på nätet | Språkbanken”. spraakbanken.gu.se. https://spraakbanken.gu.se/swe/nyheter/svenskt-kvinnobiografiskt-lexikon-skbl-fritt-tillg%C3%A4ngligt-p%C3%A5-n%C3%A4tet. Läst 5 februari 2019. 
  13. ^ [a b] ”Om SKBL”. skbl.se. https://www.skbl.se/sv/om-skbl. Läst 11 februari 2019. 
  14. ^ ”skbl.se - Om SKBL”. skbl.se. http://skbl.se/sv/om-skbl. Läst 23 augusti 2020. 
  15. ^ [a b] ”Riksbankens Jubileumsfond | Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, 2.0”. www.rj.se. https://www.rj.se/anslag/2018/svenskt-kvinnobiografiskt-lexikon-2.0/. Läst 29 januari 2019. 
  16. ^ ”Vinnarna av Humtankpriset 2018 - Humtank”. Humtank. 14 september 2018. http://humtank.se/vinnarna-av-humtankpriset-2018/. Läst 16 september 2018. 
  17. ^ ”Svenskt kvinnobiografiskt lexikon”. SKBL. https://www.skbl.se/sv/om-skbl. Läst 10 mars 2018. 
  18. ^ ”Svenskt kvinnobiografiskt lexikon / Kvinnor A-Ö”. SKBL. https://www.skbl.se/sv/artikel. Läst 14 mars 2018. 
  19. ^ ”Lyfter fram betydelsefulla kvinnor i nytt lexikon - Luleå tekniska universitet, LTU - forskning och utbildning i världsklass”. www.ltu.se. https://www.ltu.se/org/ets/Nyheter-och-aktuellt/Lyfter-fram-betydelsefulla-kvinnor-i-nytt-lexikon-1.174429. Läst 29 januari 2019. 

Externa länkar

Wikidata har en egenskap, P4963, för Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (se användning).

Media som används på denna webbplats

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, presentation (PICT1117).jpg
Författare/Upphovsman: Per A.J. Andersson, Licens: CC BY-SA 4.0
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, presentation (PICT1117), Humanistiska biblioteket i Göteborg. Vid scenen: Maria Sjöberg och Lisbeth Larsson.