1894

1894 – MDCCCXCIV 130 år sedan
År 1891 | 1892 | 1893 1894 1895 | 1896 | 1897
Årtionde 1870-talet  | 1880-talet 1890-talet 1900-talet | 1910-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1894 MDCCCXCIV
Ab urbe condita	2646
Armeniska kalendern	1343 ԹՎ ՌՅԽԳ
Assyriska kalendern	6644
Bahaikalendern	50–51
Bengaliska kalendern	1301
Berberkalendern	2844
Brittiskt regeringsår	57 Vict. 1 – 58 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2438
Burmesiska kalendern	1256
Bysantinska kalendern	7402–7403
Koptiska kalendern	1610–1611
Erianska kalendern	3060
Etiopiska kalendern	1886–1887
Judiska kalendern	5654–5655
Vikram Samvat	1950–1951
Sakakalendern	1816–1817
Kaliyuga	4995–4996
Holocen kalender	11894
Nri-Igbo	894–895
Persiska kalendern	1272–1273
Muslimska kalendern	1311–1312
Nengō (Japan)	Meiji 27 (明治27年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4227
Minguokalendern	18 före ROC 民前18年
Thailändsk kalender	2437
Unixtid

1894 (MDCCCXCIV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

• Januari – USA skickar flottsoldater till Brasilien för att skydda amerikanska företag och skepp under ett inbördeskrig.^[1]

• 3 mars – Christiania spårvägar elektrifieras.^[2]
• 11 mars – GAIS, Göteborgs Atlet- & Idrottssällskap, bildas på Edlunds café, Storgatan 7 i Göteborg av bland andra Carl "Våran" Gustafsson.
• 28 mars – Den första gradualavhandlingen inom en didaktisk avgränsning framläggs i Uppsala.

• 25 juni – Japan ockuperar Seoul sedan Kina ställt sig på kung Kojongs sida mot rebellgruppen Tonghak i Korea.

• 30 juni – Tower Bridge i London invigs.^[3]

• 4 juli – Hawaii blir republik.^[4]
• 6 juli–7 augusti – USA skickar soldater till Bluefields i Nicaragua för att skydda amerikanska intressen efter en revolution.^[1]
• 16 juli – Storbritannien gör avkall på exterritorialrätten. Övriga stormakter följer omedelbart efter, och Japan erkänns som jämställt med de "vita" nationerna.
• 24 juli – USA skickar marinsoldater till Korea för att skydda USA:s legation och amerikaner i Seoul under sino-japanska kriget.^[1]
• 27 juli – Japanska krigsfartyg sänker ett brittiskt fartyg med kinesiska trupper ombord.

• 1 augusti – Japan och Kina utväxlar formella krigsförklaringar om Korea.
• 2 augusti – Norra stambanan mellan Stockholm och Boden i Sverige invigs av kung Oscar II och kronprins Gustaf.^[5]

• 16 september – Japanerna besegrar kineserna i slaget vid Pyongyang norr om Seoul.
• 17 september – Japanerna besegrar den kinesiska flottan i Koreabukten.

• 6 november – 300-årsminnet av Gustav II Adolfs födelse firas och ses som en viktig symbol för svensk-tysk gemenskap.^[6]
• 21 november – Japan stormar Kinas starkaste fästning Port Arthur, efter att först ha invaderat Manchuriet.

• 18 december – Kvinnor i South Australia blir de första i Australien att få rösträtt och kunna väljas in i parlamentet.

• USA skickar marinsoldater till Kina, stationerade i Tientsin, för skyddsändamål i sino-japanska kriget.^[1]
• Ett amerikanskt flottfartyg strandar i Kina och används som fort i Newchwang för att skydda amerikaner.^[1]
• Medlemsantalet i den svenska riksdagens båda kamrar bestäms till 150 i Första och 230 i Andra kammaren. Endast 80 ledamöter i Andra kammaren utgörs av stadsrepresentanter och kallas därför "Städernas vingklippning".
• Det svenska riksdagshuset och Sveriges riksbanks hus börjar byggas, vilket tar omkring tio år.
• Ett femtiotal arkitekter protesterar mot planerna på att skära av kontakten mellan Mälaren och Östersjön med ett nytt stort riksdagshus.
• Slottet Tre Kronor uppförs som kuliss på den rivna operans tomt, till 300-årsminnet av Gustav II Adolfs födelse.
• Uppfinnarbröderna Birger och Fredrik Ljungström förevisar sin uppfinning, Svea-velocipeden, för Alfred Nobel, som blir mäkta imponerad.
• Den svenska flaggan är vid denna tid mycket mörkare än dagens flagga. Konsuln Oscar Trapp hissar i Helsingborg en ny version, med mycket ljusare färger. Detta gör att allmän flaggning kommer igång på allvar i Sverige.
• En första aknytning mellan den svenska folkskolan och läroverken skapas i det att folkskolans tre första årskurser motsvarar inträdet till läroverkets första årskurser.
• Kvinnoorganisationen Vereeniging voor Vrouwenkiesrecht bildas i Nederländerna.
• Ett särskilt bolag bildas för att infånga Storsjöodjuret i Storsjön i Jämtland.
• Den turkiska sultanens kurdiska ryttarregementen slår ner ett kristet uppror i Armenien och hela Europa chockas av händelserna. Folkopinionen får Storbritannien, Frankrike och Ryssland att planera ett militärt ingripande, men Tyskland ställer sig på det Osmanska rikets sida och förhindrar därmed ett storkrig.
• Louis Lumière uppfinner spelfilmen.
• Den första internationella biltävlingen arrangeras på sträckan Paris–Rouenne.
• Kronoarbetskåren upphör.
• Kvinnoorganisationen Liga Femeilor Române bildas i Rumänien.

• 14 januari – Erik Bergman, svensk skådespelare.
• 25 januari – Aino Aalto, finländsk arkitekt och formgivare.

• 26 februari – Wilhelm Bittrich, tysk general, SS-Obergruppenführer.
• 27 februari
  • Friedrich Wilhelm Krüger, tysk SS-officer.
  • Carl-Gunnar Wingård, svensk skådespelare och sångare.
• 28 februari – Ben Hecht, amerikansk dramatiker.

• 8 mars – Agaton Blom, partiordförande för Socialistiska partiet.
• 17 mars – Nils Larsson i Östersund, svensk folkskollärare och politiker (socialdemokrat).

• 3 april – Ragnar Bergh, svensk folkskoleinspektör och politiker.
• 6 april – Gertrude Baines, världens äldsta person.
• 10 april
  • G.D. Birla, indisk affärsman och politiker.
  • Ben Nicholson, brittisk konstnär.
• 17 april – Nikita Chrusjtjov, sovjetisk politiker.
• 26 april – Rudolf Hess, tysk nazistledare.

• 1 maj – Syster Maria Restituta, österrikisk nunna och sjuksköterska; saligförklarad 1998.
• 2 maj – Kim Sigler, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1947–1949.
• 5 maj – Artur Rolén, svensk skådespelare, sångare och revyartist.
• 6 maj – Eric Laurent, svensk skådespelare och sångare.
• 13 maj – Ásgeir Ásgeirsson, Islands president 1952–1968.
• 16 maj – John Lee Smith, amerikansk demokratisk politiker.
• 26 maj – Ivar Jansson, svensk folkskollärare och socialdemokratisk riksdagspolitiker.

• 2 juni – Hugo Runewall, svensk konstnär.
• 7 juni – Alexander de Seversky, ryskfödd amerikansk flygpionjär.
• 14 juni
  • Marie-Adélaïde, storhertiginna av Luxemburg.
  • Torsten Lundqvist, svensk manusförfattare och regissör.
• 17 juni – Wilhelm Scheppmann, chef för SA 1943-1945.
• 23 juni
  • Wilber M. Brucker, amerikansk republikansk politiker.
  • Edvard VIII, kung av Storbritannien och Irland 20 januari–11 december 1936.
  • Alfred Kinsey, amerikansk biolog och sexolog.

• 2 juli – John Johansson, svensk lantbrukare och politiker (c).
• 9 juli – Percy Spencer, amerikansk uppfinnare, konstruerade mikrovågsugnen.
• 10 juli – Elov Persson, svensk författare och serietecknare, skapare av serien Kronblom.
• 17 juli – Georges Lemaître, belgisk astronom.
• 18 juli – István Csáky, ungersk greve, diplomat och politiker; utrikesminister 1938–1941.
• 19 juli – Siegfried Fischer, svensk skådespelare, teaterledare, manusförfattare och författare.
• 25 juli
  • Gösta Lycke, svensk skådespelare.
  • Gavrilo Princip, serbisk frihetskämpe alternativt terrorist.
• 26 juli – Aldous Huxley, brittisk författare.
• 31 juli – Jenny Hasselquist, svensk skådespelerska och ballerina.

• 6 augusti – Rolf Christensen, norsk skådespelare.
• 12 augusti – Albert Leo Schlageter, tysk Freikorps-medlem som avrättades för sabotageverksamhet.
• 13 augusti – Paul Blobel, tysk SS-officer och dömd krigsförbrytare.
• 17 augusti – Erik Blomberg, svensk författare och konsthistoriker.
• 23 augusti – Robert Ryberg, svensk skådespelare och teaterdirektör.
• 29 augusti
  • John Andersson, svensk svarvare och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
  • Henry Dworshak, amerikansk republikansk politiker, senator 1946–1949 och 1949–1962.

• 9 september – Arthur Freed, amerikansk textförfattare och filmproducent.
• 15 september
  • Oskar Klein, svensk teoretisk fysiker.
  • Jean Renoir, fransk filmregissör.
• 17 september – Sigfrid Larsson i Svalöv, svensk rektor och politiker (centerpartist).
• 20 september – Lewis B. Schwellenbach, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 22 september – Gunnar Sköld, svensk tävlingscyklist.
• 25 september – Lars Egge, svensk operettsångare, skådespelare och teaterchef.

• 4 oktober
  • Frans G. Bengtsson, svensk författare.
  • Patrick V. McNamara, amerikansk demokratisk politiker, senator 1955–1966.
• 8 oktober – Carl E. Bailey, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1937–1941.
• 9 oktober – Ernest McFarland, amerikansk demokratisk politiker.
• 9 oktober – Agnes von Krusenstjerna, svensk författare.
• 14 oktober – Heinrich Lübke, tysk politiker, jordbruks-, närings- och skogsminister 1953–1959 och förbundspresident 1959–1969.
• 15 oktober – Moshe Sharett, israelisk premiärminister.
• 20 oktober – Olive Thomas, amerikansk skådespelare.
• 22 oktober – Nils Quensel, svensk jurist, statsråd.
• 27 oktober
  • Fritz Sauckel, tysk nazistisk politiker.
  • Agda Helin, svensk skådespelare och sångerska.
• 28 oktober – Thomas J. Herbert, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Ohio 1947–1949.

• 13 november – Arthur Nebe, tysk nazistisk politiker.
• 16 november – Mabel Normand, amerikansk skådespelare.
• 17 november – Richard Nikolaus Coudenhove-Kalergi, österrikisk greve, politiker, filosof och geopolitiker.
• 19 november – Wacław Stachiewicz, polsk brigadgeneral.
• 23 november – Andrew Frank Schoeppel, amerikansk republikansk politiker, senator 1949–1962.
• 26 november – Norbert Wiener, amerikansk professor i tillämpad och teoretisk matematik.

• 6 december – Martin Ljungberg, svensk civilingenjör och riksdagspolitiker (högern).
• 8 december
  • Eva Alw, svensk skådespelare.
  • James Thurber, amerikansk författare.
• 17 december – Arthur Fiedler, amerikansk dirigent.
• 17 december – Hans Henny Jahnn, tysk dramatiker, berättare och essäförfattare.
• 20 december – Sir Robert Menzies, australiensisk politiker.
• 28 december – Gustaf Lövås, svensk skådespelare.
• 29 december
  • J. Lister Hill, amerikansk demokratisk politiker, senator 1938–1969.
  • Georg Schallermair, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 31 december – Wäinö Aaltonen, finländsk skulptör.

• 1 januari – Heinrich Hertz, 36, tysk fysiker.
• 28 januari – Elise Hwasser, 62, svensk skådespelerska.

• 6 februari
  • Theodor Billroth, 64, svensk kirurg.
  • Maria Deraismes, 65, fransk författare.
• 8 februari – Karl von Werther, 85, preussisk diplomat, friherre.
• 21 februari – Gustave Caillebotte, fransk målare inom impressionismen.
• 24 februari – Hans Jörgen Kristian Aall, dansk amtman.
• 28 februari – James W. McDill, amerikansk republikansk politiker, senator 1881–1883.

• 17 mars – Meredith Frampton, brittisk målare.
• 26 mars – Alfred H. Colquitt, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1883–1894.

• 8 april – Bankim Chandra Chatterjee, 55, indisk författare, skrev en av de första romanerna på bengali.
• 14 april – Zebulon B. Vance, 63, amerikansk militär och politiker.
• 21 april – James W. Throckmorton, 69, amerikansk politiker.
• 27 april
  • Charles Laval, fransk konstnär, målare.
  • Nathaniel S. Berry, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1861–1863.
• 30 april – Francis B. Stockbridge, 68, amerikansk republikansk politiker, senator 1887–1894.

• 31 maj – Gabriel Wilhelm Andstén, 75, finländsk fajansfabrikör.

• 7 juni
  • Rodman M. Price, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New Jersey 1854–1857.
  • William Dwight Whitney, amerikansk språkvetenskapsman, universitetslärare och indolog.
• 20 juni – Bishop W. Perkins, 52, amerikansk republikansk politiker.
• 25 juni – Marie François Sadi Carnot, fransk statsman, Frankrikes president sedan 1887 (mördad).

• 4 juli – Edwin B. Winans, 68, amerikansk demokratisk politiker.
• 13 juli – Juventino Rosas, 26, mexikansk-kubansk kompositör.
• 17 juli – Gisle Johnson, 71, norsk teolog av isländsk härkomst.
• 21 juli – Frederick Low, 66, amerikansk politiker och diplomat.

• 6 augusti
  • Austin Blair, 76, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1861–1865, kongressledamot 1867–1873.
  • Auguste Nicolas Cain, 72, fransk bildhuggare.

• 1 september – Samuel J. Kirkwood, 80, amerikansk republikansk politiker.
• 8 september – Ludvig Filip, 56, fransk tronarvinge, greve av Paris.
• 13 september – Emmanuel Chabrier, 53, fransk kompositör.
• 20 september
  • Heinrich Hoffmann, 85, tysk läkare och författare.
  • Giovanni Battista de Rossi, 72, italiensk fornforskare och arkeolog.

• 22 oktober – Gillis Bildt, 74, svensk politiker, friherre, militär och riksmarskalk, Sveriges statsminister 1888–1889.

• 1 november – Alexander III av Ryssland, 49, rysk tsar.
• 13 november – Agostina Pietrantoni, 30, italiensk nunna och sjuksköterska, helgonförklarad 1994.
• 20 november – Anton Rubinstein, 64, rysk pianist, dirigent och kompositör.
• 30 november – Joseph E. Brown, 73, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Georgia 1857–1865, senator 1880–1891.

• 3 december – Robert Louis Stevenson, 44, skotsk författare av bl.a. Skattkammarön.
• 4 december – Oden Bowie, 68, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, guvernör i Maryland 1869–1872.
• 7 december – Ferdinand de Lesseps, 89, fransk diplomat.
• 8 december – Pafnutij Tjebysjov, 73, rysk matematiker.
• 12 december – Sir John Thompson, 49, fjärde premiärministern i Kanada.
• 29 december – Christina Rossetti, 64, brittisk poet.
• 30 december – Amelia Bloomer, 76, amerikansk dräktreformator, kvinnorätts- och nykterhetsaktivist.
• 31 december – Thomas Joannes Stieltjes, 38, nederländsk matematiker.

• Wikimedia Commons har media som rör 1894.
  Bilder & media