Wabi-sabi
Wabi-sabi (侘寂?) står för en allsidig japansk världsåskådning eller estetik kring att godta det övergående. Estetiken beskrivs ibland som en skönhet som är "bristfällig, tillfällig och ofullständig".[1] Det är ett begrepp som härrör från det buddhistiska förfäktandet av tillvarons tre kännetecken (三法印 sanbōin?):
- icke-permanens anicca
- lidande eller otillfredsställelse dukkha
- icke-själv anattā
och då specifikt anicca 無常 (mujō?), det obeständiga.
Utmärkande för wabi-sabi-estetiken är asymmetri, skrovlighet (asperitet), enkelhet, ekonomi, stramhet, anspråkslöshet, intimitet och uppskattning av naturliga föremåls och processers oförställda integritet.
- Beskrivning
- "Wabi-sabi är den mest iögonenfallande och karaktäristiska egenskapen hos traditionell japansk skönhet. Den intar ungefär samma position i det japanska pantheon av estetiska värden, som de grekiska skönhetsidealen och perfektion gör i västvärlden."[1]
Anknytande företeelser
- Bonsai
- Chōzubachi
- Clinamen
- Haiku
- Ikebana
- Iki
- Mono no aware
- Shakuhachimusik
- Shibumi
- Suikinkutsu
- Japansk teceremoni
Referenser
Noter
Tryckta källor
- Nyholm Winqvist, Agneta (2011). Wabi sabi: tidlös visdom. Stockholm: Norstedts. ISBN 978-91-1-303075-3
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Stephane D'Alu, Licens: CC BY-SA 3.0
Dry Garden in Ryoanji (Kyoto, Japan)
(c) Chris 73 / Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0
Black Raku ware tea bowl, Kuroraku type, named "Amadera" (尼寺 lit. "Nunnery"), Studio of Chōjirō, Azuchi-Momoyama period, 16th century (Gift of Mr. Matsunaga Yasuzaemon)
Författare/Upphovsman: Chris Spackman, Licens: CC BY-SA 3.0
Japanese tea house in Kenroku-en Garden, Kanazawa, Japan.