Jean Bruller

Jean Bruller
Född26 februari 1902[1][2][3]
Paris[4]
Död10 juni 1991[1][2][3] (89 år)
Paris[5]
BegravdMontparnassekyrkogården
Andra namnVercors
Medborgare iFrankrike[6]
Utbildad vidÉcole alsacienne
SysselsättningFörfattare[7], medlem av franska motståndsrörelsen, dramatiker[7], illustratör, grafiker[7]
Redigera Wikidata

Jean Bruller, pseudonymen Vercors, född 26 februari 1902 i Paris, Frankrike, död 10 juni 1991 i Paris, var en fransk författare och illustratör.

Bruller utbildade sig till elektroingenjör, men började direkt efter färdigklarad utbildning istället som illustratör på barntidningen Patapoufs et Filifers.

Han deltog i andra världskriget, och tog under samma tid sin pseudonym Vercors, som är ett bergsmassiv i departementen Isère och Drome i Frankrike.

I februari 1942 kom hans första novell ut La Silence de la Mer i det ockuperade Paris. Utgåvan var den första titeln i serien Les Cahiers du Silence på det nystartade underjordiska förlaget Les Éditions de Minuit. Bruller hade tillsammans med författaren Pierre de Lescure (1891–1963) startat förlaget 1941.

Romaner (urval)

  • Les animaux dénaturés (1951)
  • Colères (1956)
  • Quota ou les Pléthoriens (1966, med Paul Silva-Coronel)
  • Le radeau de la Méduse (1969)
  • Sillages (1972)
  • Les chevaux du temps (1977)

Nouveller (urval)

  • La Silence de la mer (1943)
    • Havets tystnad ; Vandringen mot stjärnan (översättning Elsa Thulin, Bonniers, 1945)
  • La marche à l'étoile (1943)
    • Havets tystnad ; Vandringen mot stjärnan (översättning Elsa Thulin, Bonniers, 1945)
  • Le songe (1943)
  • Les armes de la nuit (1946)
    • Mörkrets vapen (översättning Sven Stolpe, Bonniers, 1948)
  • Les yeux et la lumière (1948)
  • La puissance du jour (1951)
  • Sur ce rivage; I - III (1958-60)
  • Clémentine (1959)
  • Sylva (1961)
  • Sept sentiers du désert (1972)
  • Le piège à loup (1979)
  • Moi, Aristide Briand (1981), fiktiv biografi
  • Ce jour là (1943)

Pjäser (urval)

  • Zoo ou l'assassin philanthrope (1964)
  • Le fer et le velours (1969)
  • Souffrance de mon pays (1945)
  • Portrait d'une amitié (1946)
  • Plus ou moins homme (1948)
  • Les pas dans le sable (1954)
  • Les divagations d'un français en Chine (1956)
  • P. P. C. Pour prendre congé (1957)
  • La bataille du silence (1967)
  • Questions sur la vie (1973)
  • Tendre naufrage (1974)
  • Ce que je crois (1975)
  • Théâtre (1978)

Se även

  • Jean Bruller (pseud. Vercors) Havets tystnad. Översättning av Elsa Thulin, Sällskapet Bokvännerna, Bokvännens bibliotek nr 96, Stockholm 1975. Utgåvan innehåller tio träsnittsillustrationer av Torsten Billman.

Källor

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Vercorstopic/Britannica-Online, omnämnd som: Vercors, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w62g09cx, omnämnd som: Jean Bruller, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, författar-id i ISFDB: 1734, omnämnd som: Vercors, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Веркор”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ Libris, 17 september 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 60115, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.