1902

1902 – MCMII 122 år sedan
År 1899 | 1900 | 1901 1902 1903 | 1904 | 1905
Årtionde 1880-talet  | 1890-talet 1900-talet 1910-talet | 1920-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1902 MCMII
Ab urbe condita	2654
Armeniska kalendern	1351 ԹՎ ՌՅԾԱ
Assyriska kalendern	6652
Bahaikalendern	58–59
Bengaliska kalendern	1309
Berberkalendern	2852
Brittiskt regeringsår	1 Edw. 7 – 2 Edw. 7
Buddhistisk kalender	2446
Burmesiska kalendern	1264
Bysantinska kalendern	7410–7411
Koptiska kalendern	1618–1619
Erianska kalendern	3068
Etiopiska kalendern	1894–1895
Judiska kalendern	5662–5663
Vikram Samvat	1958–1959
Sakakalendern	1824–1825
Kaliyuga	5003–5004
Holocen kalender	11902
Nri-Igbo	902–903
Persiska kalendern	1280–1281
Muslimska kalendern	1319–1320
Nengō (Japan)	Meiji 35 (明治35年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4235
Minguokalendern	10 före ROC 民前10年
Thailändsk kalender	2445
Unixtid

1902 (MCMII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

• 1 januari – Stockholm har 301 000 invånare, Göteborg 131 000 ^[1] och Malmö 60.000.
• 15 januari – Första sträckningen av Berlins tunnelbana "U-Bahn" invigs ^[2].
• 18 januari – Unionella konsulatskommittén tillsätts.^[3]
• 19 januari – Bygget av världens nordligaste järnvägsstation pågår vid Riksgränsen, som slutstation för järnvägen mellan Gällivare och svensk-norska gränsen ^[4].
• 30 januari – En offensiv- och defensivallians sluts mellan Storbritannien och Japan.^[3]

• 12 februari – 1st Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Washington, D.C..
• 22 februari – Södertälje SK bildas.
• 23 februari – Vänsterliberala partiet Frisinnade landsföreningen bildas i Sverige med rösträttsförespråkaren Karl Staaff i spetsen. Ernst Beckman är dock ordförande ^[2] och Karl Staaff vice ordförande.
• 25 februari – Hubert Cecil Booth startar en dammsugarfabrik i USA ^[5].

• 4 mars – American Automobile Association grundas i Chicago.
• 18 mars
  • Real Madrid CF bildas.
  • Italienske operasångaren Enrico Caruso spelar in sin första skiva ^[6]
• 19 mars – Det första belägget för ordet "bil" (som kortform för "automobil") i Sverige uppträder i Svenska Dagbladet, sedan det föreslagits i danska Politiken den 14 mars.

• 5 april – 6 000 människor demonstrerar i Lill-Jansskogen i Stockholm för rösträtt.
• 12 april – Ett nytt rösträttsmöte i Lill-Jansskogen samlar 12 000 demonstranter.
• 14–21 april – Råder politisk storstrejk i Belgien för vinnande av författningsändring.^[3]
• 16–23 april – USA skickar soldater för att skydda amerikansk egendom i Bocas del Toro i nuvarande Panama under inbördeskriget i Colombia^[7].
• 18–20 april – Svenska Taxklubbens första utställning hålls på Skansens höjder i Stockholm.
• 20 april – Våldsamma gatukravaller utbryter i Stockholm efter ett möte för allmän rösträtt, som har samlat 20 000 människor till demonstration. Poliserna slåss med sabel och batong.^[2]. Hjalmar Branting talar vid mötet, och uppmanar arbetarna att "med sin beslutsamhet sätta samhället i gungning" ^[4].
• 21 april – Norske statsministern Johannes Steen avgår och efterträds av Otto Blehr.^[3]
• 24 april – Initierat av SSAG firas Vegadagen för första gången till minne av Adolf Erik Nordenskiölds Vegaexpedition. Varje år vid detta datum delar föreningen ut Vegamedaljen till en framstående geograf.
• 27 april – Ett stort rösträttsmöte i Stockholm samlar 40 000 demonstranter, alltså var åttonde stockholmare.

• 7 maj – Vulkanen La Soufrière på Saint Vincent får ett utbrott, som förorsakar mer än 2 000 dödsoffer.
• 8 maj – Vulkanen Montagne Pelée på Martinique har ett utbrott som förstör staden St Pierre varvid ca 30 000 människor omkommer. Endast ett fåtal av stadens invånare överlever ^[8].
• 15–17 maj – Politisk storstrejk, anordnad av Socialdemokraterna och LO, utbryter i Stockholm för genomdrivandet av allmän och lika rösträtt ^[2].
• 17 maj – Förslag om vidgad rösträtt faller i Sveriges riksdag ^[2].
• 20 maj – Amerikanska soldater lämnar Kuba, som utropas till självständig republik under president Tomás Estrada Palma ^[5].
• 31 maj – Boerkriget avslutas och Oranjefristaten och Transvaal ser sig besegerade av Brittiska imperiet ^[2].

• 3 juni – Pierre Waldeck-Rousseau avgår som fransk president och efterträds av Émile Combes.^[3]
• 15 juni – Gävleutställningen öppnas.^[3]
• 21 juni – Lag om svensk allmän självdeklaration, stiftad av Sveriges riksdag, träder i kraft ^[2] i samband med att den första allmänna inkomstskatten i Sverige införts ^[4]. Därmed läggs grunden för det moderna svenska skattesystemet.
• 23 juni – Albert Einstein anställs vid patentverket i Bern ^[5].
• 27 juni – Sven Hedin återvänder till Stockholm från sin treåriga forskningsresa i Asien ^[1].
• 28 juni – Trippelalliansen förnyas.^[3]

• 1 juli – Sven Hedin blir, efter sin tre år långa expedition till Centralasien, den siste svensk som adlas ^[2].
• 5 juli – Fredrik von Otter avgår som svensk statsminister och efterträds av Erik Gustaf Boström, vars regering har vissa vänsterliberala inslag, vilket väcker uttalat missnöje av högern ^[2].
• 10 juli – Franske presidenten Émile Combes utfärdar ett cirkulär om de icke sanktionerade kongregationsskolornas stängning.^[3]
• 14 juli – Kampanilen på Markusplatsen i Venedig, byggd 1540, rasar ^[5].

• 1 augusti
  • Cirka 100 personer omkommer vid explosion i kolgruva i Australien ^[9].
  • Norra stambanans sträckning Boden–Mojärv invigs. Sveriges civilminister Hjalmar Westring betonar banans stora betydelse för Norrlands och hela Sveriges framtid.
• 6 augusti – Hålls ett möte mellan ryske tsaren och kejsar Wilhelm i Reval.^[3]
• 23 augusti – William F. Cody, även känd som "Buffalo Bill" och "bufflarnas väste fiende", får i uppdrag att rädda det utrotningshotade djuret buffeln ^[5].

• 1 september
  • Med Resan till månen introducerar Georges Méliès genren science fiction-film ^[2].
  • Den svenska Riksförsäkringsanstalten grundas ^[1], som föregångare till Pensionsstyrelsen (grundad 1914) och Riksförsäkringsverket (grundat 1961) ^[4].
• 17 september–18 november – USA placerar beväpnade vakter på alla tåg i norra Colombia som tar vägen över Panamanäset för att hålla järnvägslinjen öppen, och placerar ut skepp på båda kusterna för att hindra colombianska soldater ^[7].
• 19 september – Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) grundas som svar på rösträttsstrejken och som motpol till LO. På så viss hoppas man bli mindre stårbara vid strejker.^[2]. Utlösande faktor är årets rösträttsdemonstration ^[4].

• 4 oktober – Från Norrbotten rapporteras missväxt med risk att kreaturen svälter ihjäl ^[1]. Brist på djurfoder råder i Sverige och jordbrukarna anhåller om att få frakta foder och livsmedel med SJ utan ersättning ^[4]. Välgörenhetsinsamlingar anordnas i södra delen av Sverige.
• 7 oktober – Willis Haviland uppfinner luftkonditioneringen.
• 25 oktober – Vulkanen Santa María i Guatemala får ett utbrott varvid ca 5 000 invånare omkommer.^[10]

• 27 oktober – De första elektriska spårvagnarna invigs i Göteborg.

• December – Australien inför allmän rösträtt för vita kvinnor vid nationella val.^[11]
• 10 december – En damm vid Assuan invigs vid Nilen.^[5]
• 26 december – En orkan river taket av hus och välter ladugårdar på Sveriges västkust samt medför att ett femtiotal fiskare omkommer på Östersjön ^[1]. Även Skåne drabbas ^[8].

• 2 000 personer omkommer vid en jordbävning i Schemacha, Kausasus ^[8].
• 2 000 personer omkommer vid en jordbävning på Saint Vincent ^[8].
• 10 000 personer omkommer vid en jordbävning i Turkestan ^[8].
• Den svenska Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) bildas av socialdemokratiska och borgerliga kvinnor samt blir kvinnlig riksorganisation i rösträttskampen.
• Den svenska Kvinnornas fackförbund bildas som en tvärfacklig organisation, men framförallt för sömmerskor.
• Kvinnoorganisationen Deutscher Verband für Frauenstimmrecht bildas.
• Den liberala Göteborgs-Tidningen (GT) startas av Handelstidningskoncernen.
• Hasse Zetterström (redaktör för Söndags-Nisse) startar Grönköpings Veckoblad som ett inslag i Söndags-Nisse.
• Förhandlingar inleds mellan Sverige och Norge om Norges konsulatsväsende.
• Det svenska Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek grundas och blir därmed världens äldsta i sitt slag.
• I Göteborg öppnas Sveriges första fasta biograf, Kinematografen i Göteborgs arkader.
• Nordiska Kompaniet (NK) bildas genom en sammanslagning av Stockholms två största detaljhandlar, K.M. Lundberg och Joseph Leja.
• Göteborgs förenade bryggerier byter namn till Pripps.
• De första moderna studiecirklarna startas i Lund av folkrörelsemannen Oscar Olsson. Den nya studieformen lanseras i IOGT:s tidning Reformatorn.
• På grund av förföljelser av kristna i det osmanska riket kommer en del armeniska flyktingar till Sverige.
• Internationalen får svensk text av Henrik Menander.
• Wilhelmina Skogh blir som första kvinna utnämnd till direktör för Grand Hôtel i Stockholm.
• Stockholm får sin första ambulans.
• Svenska kvinnliga nationaldräktsföreningen bildas i Falun av Märta Jörgensen.
• I Stockholm i Sverige blir sjunde skolåret obligatoriskt och ett frivilligt åttonde skolår införs med språkval.
• 15 438 kvinnor i Sverige undertecknar petition mot att bara ena parten straffas vid prostitution ^[1].
• Den första svenska personbilen tillverkas ^[12].

• 6 januari – Helmut Poppendick, tysk SS-läkare.
• 8 januari – Georgij Malenkov, sovjetisk politiker.
• 9 januari – Josemaría Escrivá, spansk katolsk präst, grundare av Opus Dei, helgon.
• 11 januari – Verner Arpe, svensk skådespelare.
• 31 januari
  • Tallulah Bankhead, amerikansk skådespelare.
  • Alva Myrdal, svensk politiker, nobelpristagare^[1].

• 4 februari – Charles Lindbergh, amerikansk flygare.
• 7 februari
  • Verner Oakland, svensk skådespelare.
  • Bruno Streckenbach, tysk SS-officer.
• 8 februari – Lyle Talbot, amerikansk skådespelare.
• 17 februari – Marian Anderson, amerikansk sångerska.
• 19 februari – Gunnar Hultgren, svensk ärkebiskop 1958–1967.
• 20 februari – Ansel Adams, amerikansk fotograf.
• 23 februari – Josef Zmigrod, tysk-engelsk kompositör.
• 27 februari
  • Gene Sarazen, amerikansk golfspelare.
  • John Steinbeck, amerikansk författare, mottagare av nobelpriset i litteratur 1962.

• 7 mars – Otto Scheutz, svensk skådespelare, produktionsledare, och inspicient.
• 9 mars – Luis Barragán, mexikansk arkitekt.
• 11 mars – Albert Rains, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1945–1965.
• 17 mars – Bobby Jones, amerikansk golfspelare.
• 24 mars – Thomas Dewey, amerikansk politiker.
• 25 mars – Sten Broman, svensk tonsättare, dirigent, musikpedagog, även känd som musikkritiker och TV-programledare ^[1].
• 28 mars – Flora Robson, brittisk skådespelare.

• 2 april
  • David Worth Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1939–1945.
  • Mary Miles Minter, amerikansk skådespelare.
• 3 april – Lisa Wirström, svensk skådespelare.
• 9 april – Sven Zetterström, svensk journalist och manusförfattare.
• 18 april
  • Waldemar Hammenhög, svensk författare.
  • Gösta Rodin, svensk regissör, manusförfattare och filmklippare.
• 20 april – John Elfström, svensk skådespelare.
• 23 april – Halldór Laxness, isländsk författare, nobelpristagare.
• 25 april – Per Aabel, norsk skådespelare.
• 29 april
  • Henny Lindorff Buckhøj, dansk skådespelare.
  • Anna Lisa Lundkvist, svensk författare och översättare.

• 2 maj – Erik Petersson i Alvesta, svensk rektor och politiker (fp).
• 3 maj – Alfred Kastler, fransk fysiker, nobelpristagare.
• 4 maj – Mona Mårtenson, svensk skådespelare.
• 7 maj – Jolly Kramer-Johansen, norsk kompositör, textörfattare, sångare och musiker (piano, saxofon och cello).
• 10 maj – David O. Selznick, amerikansk filmproducent.
• 11 maj – Louis Klein Diamond, ryskfödd amerikansk barnläkare.
• 15 maj – Richard J. Daley, amerikansk politiker.
• 31 maj – Friedrich Hielscher, tysk poet och filosof.

• 9 juni – Gunnar Carlsson, svensk förbundssekreterare och socialdemokratisk politiker.
• 16 juni – Barbara McClintock, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin.
• 28 juni – Richard Rodgers, amerikansk kompositör av evergreens.

• 1 juli – William Wyler, amerikansk regissör.
• 5 juli
  • Nils Hultgren, svensk skådespelare.
  • Henry Cabot Lodge, amerikansk ambassadör.
• 6 juli – Albert Deborgies, fransk vattenpolospelare.
• 9 juli – Ella Fallenius, svensk manusförfattare.
• 10 juli – Kurt Alder, tysk kemist, nobelpristagare.
• 21 juli – Margit Manstad, svensk skådespelare.
• 26 juli – Albert Forster, tysk nazistisk politiker.
• 28 juli – Karl Popper, brittisk filosof.
• 29 juli – David Arellano, chilensk fotbollsspelare.

• 1 augusti – Per Kaufeldt, svensk fotbollsspelare och tränare.
• 8 augusti – Kyrillos VI av Alexandria, koptisk-ortodox påve och patriark av Alexandria.
• 10 augusti
  • Norma Shearer, amerikansk skådespelerska.
  • Arne Tiselius, svensk kemist, mottagare av nobelpriset i kemi 1948.
• 11 augusti – Christian de Castries, fransk militär.
• 12 augusti
  • Gösta Bergström, svensk operasångare (baryton).
  • Berndt Westerberg, svensk skådespelare.
• 13 augusti – Felix Wankel, tysk ingenjör (Wankel-motorn).
• 16 augusti – Georgette Heyer, brittisk författare.
• 22 augusti – Leni Riefenstahl, tysk filmregissör.
• 24 augusti – Carlo Gambino, italiensk-amerikansk gangsterledare.

• 1 september – Riccardo Morandi, italiensk ingenjör.
• 5 september – Darryl Zanuck, amerikansk filmmagnat.
• 12 september – Juscelino Kubitschek, Brasiliens president.
• 16 september – Jakob Sporrenberg, tysk SS-officer.
• 20 september – Adrienne von Speyr, schweizisk katolsk läkare och mystiker.
• 21 september – Luís Cernuda, spansk poet.
• 22 september – Folke Bramme, svensk musiker (cello).
• 24 september – Ayatollah Ruhollah Khomeini, Irans religiöse och politiske ledare 1979–1989.
• 26 september
  • Albert Anastasia, italiensk-amerikansk maffiaboss.
  • Dagmar Gille, svensk operettsångerska.

• 5 oktober – Ray Kroc, amerikansk företagare, McDonald's skapare.
• 17 oktober – Dagmar Bentzen, svensk skådespelare.
• 23 oktober – Ib Schønberg, dansk skådespelare.
• 25 oktober – Eddie Lang, amerikansk jazzgitarrist.
• 28 oktober – Elsa Lanchester, brittisk skådespelare.
• 31 oktober – Abraham Wald, rumänsk statistiker och nationalekonom.

• 1 november – Nordahl Grieg, norsk författare.
• 2 november – Sven Grafström, svensk ambassadör och generalmajor.
• 4 november – Sten Hedlund, svensk skådespelare och sångare.
• 7 november – Dagny Lind, svensk skådespelare.
• 8 november – Mim Ekelund, svensk dansös och skådespelare.
• 10 november – Katie Rolfsen, norsk-svensk skådespelare.
• 14 november – Einar Hansen, dansk-svensk företagsledare.
• 16 november – Wilhelm Stuckart, tysk nazistisk politiker.
• 22 november – Philippe Leclerc, fransk general och krigshjälte.

• 2 december – Horace A. Hildreth, amerikansk republikansk politiker och diplomat, guvernör i Maine 1945–1949.
• 10 december – Elsa Burnett, svensk skådespelare.
• 11 december – Tyra Ryman, svensk skådespelare.
• 15 december – Ragnar Frisk, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
• 23 december
  • Folke Andersson, svensk kompositör, orkesterledare och jazzmusiker (violin).
  • Nils Holmberg, svensk journalist, författare och politiker, riksdagsman för kommunisterna 1944–1946.
• 29 december – Gustav Nosske, tysk SS-officer, krigsförbrytare.

• 5 januari – Martis Karin Ersdotter, 72, svensk hårkulla.
• 7 januari – Adolfina Fägerstedt, 90, svensk premiärdansös.
• 24 januari – Anders Kallenberg, 67, svensk målare.

• 9 februari – Nils Grotenfelt, 56, finländsk agronom.
• 11 februari – Caroline Rosenberg, 91, dansk botaniker.
• 17 februari – Edvard Forssberg, 53, svensk läkare, komiker och tillfällighetspoet.
• 18 februari – Albert Bierstadt, 72, tysk-amerikansk målare.

• 23 mars – Kálmán Tisza, 71, ungersk statsman.
• 26 mars – Cecil Rhodes, 48, brittisk politiker, företagare och kolonisatör ^[2].
• 29 mars – Ludvig Michael Runeberg, 67, finländsk konstnär, kaméskärare.

• 1 april – Joseph S. Fowler, 81, amerikansk republikansk politiker, senator 1866–1871.
• 8 april – John Wodehouse, 76, brittisk politiker.
• 10 april – Pontus Fürstenberg, 74, svensk konstmecenat.
• 11 april – Johan Daniel Herholdt, 83, dansk arkitekt.
• 15 april – Jules Dalou, 63, fransk skulptör.

• 5 maj – Bret Harte, 65, amerikansk författare och journalist.
• 26 maj – Henry Clay McCormick, 57, amerikansk republikansk politiker.

• 11 juni – Otto Eckmann, 36, tysk målare och grafiker.
• 14 juni – Jens Zachariassen, 63, dansk-finländsk orgelbyggare och redare.
• 18 juni – Samuel Butler, 66, brittisk författare.
• 19 juni – John Dalberg-Acton, 1:e baron Acton, 68, brittisk historiker och politiker.

• 4 juli
  • Hervé Faye, 87, fransk astronom.
  • Swami Vivekananda, 39, indisk filosof.
• 6 juli – Maria Goretti, 11, italiensk jungfrumartyr, helgon.
• 9 juli – William Marvin, 94, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Florida 1865.
• 10 juli – Julius von Ficker, 76, tysk rättshistoriker.

• 8 augusti – James Tissot, 65, fransk målare och illustratör.
• 24 augusti – Adam Fabricius, 80, dansk präst och historiker.

• 7 september – Enrique Gaspar y Rimbau, 60, spansk diplomat och författare.
• 20 september – Carl Friedländer, 75, svensk industriman.
• 28 september
  • Émile Zola, 62, fransk författare.
  • Karl Eduard Richard Voigtel, 73, tysk arkitekt.

• 4 oktober – Sixten Flach, 76, svensk militär, godsägare och politiker.
• 6 oktober – George Rawlinson, 89, engelsk arkeolog och historiker.
• 23 oktober – Olof Larsson i Bratteberg, 54, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
• 26 oktober – Elizabeth Cady Stanton, 86, amerikansk feminist och reformator, ledare för suffragettrörelsen.

• 4 november – Hale Johnson, 55, amerikansk advokat och politiker.
• 13 november – Ingrid Klar, 104, sista överlevande personen i Sverige född på 1700-talet.
• 20 november – Fredric Kafle, 83, svensk sjömilitär.

• 7 december – Thomas Nast, 62, tysk-amerikansk karikatyr- och satirtecknare.
• 22 december – Dwight M. Sabin, 59, amerikansk republikansk politiker.
• 28 december – Georg Fleetwood, 84, svensk friherre, militär och hovman.
• 31 december – Rudolph Franz, 76, tysk fysiker.

• Fysik
  • Hendrik Lorentz, nederländsk fysiker
  • Pieter Zeeman, nederländsk fysiker
• Kemi
  • Emil Fischer, tysk kemist
• Medicin
  • Sir Ronald Ross, Storbritannien
• Litteratur
  • Theodor Mommsen, tysk författare
• Fred
  • Élie Ducommun, Schweiz
  • Albert Gobat, Schweiz

• Wikimedia Commons har media som rör 1902.
  Bilder & media