Zuben Elakrab

Zuben Elakrab (γ)
Libra IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVågen
Rektascension15t 35m 31,54s[1]
Deklination-14° 47′ 22,4″[1]
Skenbar magnitud ()+3,91[2]
Stjärntyp
SpektraltypK0 III[2]
B–V1,00[1]
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: 65,34 ± 0,16[1] mas/år
Dek.: 7,45 ± 0,08[1] mas/år
Parallax ()19,99[1]
Avstånd163,16[1]  (50,03[1] pc)
Absolut magnitud ()0,56[1]
Detaljer
Massa2,15 M
Radie10,22[1] R
Luminositet96,0[1] L
Temperatur4 849[1] K
Andra beteckningar
38 Librae, CD- 27 ° 10464, FK5 577, HD 138905, HIP 76333, HR 5787, SAO 159370.[3]

Zuben Elakrab eller Gamma Librae ( γ Librae, förkortat Gamma Lib, γ Lib) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vågen. Den har en skenbar magnitud på 3,91[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 20 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 163 ljusår (50 parsek) från solen. Då stjärnan ligger nära ekliptikan är den föremål för ockultationer av månen, vilket underlättar mätning av dess vinkelstorlek.[4]

Nomenklatur

Gamma Librae har det traditionella namnet Zuben-el-Akrab (skrevs också Zuben (el) Hakrabi och förvrängt som Zuben Hakraki). Namnet är en översättning av det arabiska زبانى العقرب Zuban al-'Aqrab "skorpionens klor", ett namn som dateras till tiden före Vågen var en stjärnbild skild från Skorpionen.

Egenskaper

Zuben Elakrab är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K0 III[2]. Den har en massa som är 2,15 gångern större än solens massa och en radie som är ca 10[1] gånger större än solens. Den utsänder från sin fotosfär 96[1] gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 850 K[1].

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] https://www.universeguide.com/star/zubenelakrab. Hämyad 2017-09-25.
  2. ^ [a b c d] Takeda, Yoichi; Sato, Bun'ei; Murata, Daisuke (August 2008), "Stellar Parameters and Elemental Abundances of Late-G Giants", Publications of the Astronomical Society of Japan, 60 (4): 781–802, Bibcode:2008PASJ...60..781T, arXiv:0805.2434 Freely accessible, doi:10.1093/pasj/60.4.781
  3. ^ "HD 138905 -- Double or multiple star". SIMBAD Astronomical Database. Hmtad 2007-01-22.
  4. ^ White, Nathaniel M.; Feierman, Barry H. (September 1987), "A Catalog of Stellar Angular Diameters Measured by Lunar Occultation", Astronomical Journal, 94: 751, Bibcode:1987AJ.....94..751W, doi:10.1086/114513.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Libra IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Libra chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.