Zirkon

Zirkon
Zirkon-kristall från Tocantins, i Brasilien (2×2 cm).
Kategori	Nesosilikater
Strunz klassificering	9.AD.30
Kemisk formel	ZrSiO4
Färg	Rödaktigt brun, gul, grön, blå, grå, färglös; i tunna avsnitt, färglös till svagt brun
Förekomstsätt	tabulär till prismatiska kristaller, oregelbundna korn, massiv
Kristallstruktur	Tetragonala, ditetragonal dipyramidal klass
Tvillingbildning	På {101}
Spaltning	Otydlig efter {110} och {111}
Brott	Mussligt till ojämnt
Hållbarhet	Spröd
Hårdhet (Mohs)	7,5
Glans	Glas- till diamantglans; fettglans om metamikt.
Ljusbrytning	nω= 1,925–1,961 nε= 1,980–2,015 n= 1,75 om metamikt
Dubbelbrytning	δ= 0,047–0,055
Optisk karaktär	Enaxlig (+)
Dispersion	0,039 BG, 0,022 CF[1]
Pleokroism	Svag till tydlig
Transparens	Transparent till opak
Fluorescens	Fluorescerande
Streckfärg	Vit
Specifik vikt	4,6–4,7
Smältpunkt	omkring 2 550 ⁰C (beroende på halt av Hf, Th, U, H etc.)
Löslighet	Olöslig

Zirkon är ett starkt ljusbrytande, mycket hårt silikatmineral (ZrSiO₄) som tillhör gruppen nesosilikater. Namnet kommer från persiska zargun som betyder guldfärgade. Detta ord är påverkat till "jargoon", ett begrepp som används för ljusa zirkoner. Det engelska ordet "zirkon" härstammar från "Zirkon", som är den tyska anpassningen av detta ord. Varieteter av zirkon är hyacint (gul, gulröd, rödbrun) och jargon (halmgul till nästan färglös).

Zirkonens kristallstruktur är tetragonal. Den naturliga färgen varierar mellan färglös, gul-guld, rött, brunt, blått och grönt. Färglösa zirkoner som visar ädelstenskvalitet är populära imitationer för diamant och är även kända som "Matura diamanter" från Sri Lanka^[2]. Eftersom det inte är diamant är beteckningen numera inte tillåten enligt CIBJO (Conféderation internationale de la bijouterie, joaillerie, orfévrerie, des diamants, perles et pierres).

Zirkon har Mohs hårdhet 7,5 och en specifik densitet på 4,6 - 4,7. På grund av sin hårdhet klarar zirkon av mycket höga tryck och temperaturer samt har en hög motståndskraft mot vittring och erosion vilket innebär att det finns mycket gamla zirkonkristaller kvar på jorden. Mineralet zirkon ska inte förväxlas med kubisk zirkonia, ibland felaktigt benämnt kubisk/cubic zirkon, som är zirkoniumoxid, ZrO₂ med tillsatta stabiliseringsämnen och alltså har en annan sammansättning än zirkon. Båda används som smyckesstenar och diamantsimulanter.

Zirkon är allmänt förekommande i jordskorpan. Det finns som ett accessoriskt mineral i magmatiska bergarter (huvudsakligen som kristallisationsprodukter), i metamorfa bergarter och som vittringskorn i sedimentära bergarter. Stora zirkonkristaller är sällsynta. Deras genomsnittliga storlek i granit är omkring 0,1 till 0,3 mm, men de kan också växa i storlek till flera centimeter, speciellt i pegmatiter och karbonatiter.

Zirkon förekommer i ekonomiska koncentrationer i vissa tungsandsfyndigheter, i vissa pegmatiter och i vissa sällsynta alkalina vulkaniska bergarter, till exempel Toongi trakyt, Dubbo, New South Wales Australien tillsammans med zirkonium-hafnium-mineralen eudialyt och armstrongit.

Australien är världsledande inom zirkongruvdrift, som producerar 37% av världens totala utvinning och står för 40% av världens EDR (påvisade brytvärda fyndigheter) för mineralet. Sydafrika är Afrikas största producent, med 30% av världsproduktionen, näst efter Australien.

I Sverige är bland annat Högsbo kvartsbrott i Bohuslän, Ås på Alnön i Medelpad och Reunavare i Lappland kända fyndlokaler^[3]

Zirkon används huvudsakligen som ett opakmedel främst i den dekorativa keramikindustrin. Det är också den främsta råvaran till andra föreningar av zirkonium såsom zirkoniumdioxid (ZrO₂), även kallad zirkonia, ett av de mest eldfasta material som är kända. Andra tillämpningar inkluderar formgjutning och ett växande utbud av specialapplikationer och zirkoniumkemikalier. Zirkon är i mindre mängd råvara för framställning av metallen zirkonium som används till katalytiska bränsleomvandlare och i vatten- och luftrening system samt som zirkoniumlegering i kapslingsmaterial för uran i kärnbränslestavar.

Då zirkon är extremt motståndskraftigt och ofta innehåller en ringa mängd torium eller uran används det också till radiometriska dateringar av bergarter med uran-bly-metoden. Sådana radioaktiva zirkoner kan bilda pleokroitiska glorior i omgivande mineral.

• 
  Ljusmikroskopbild av zirkonkorn ca 250 μm, med synliga tillväxtzoner.
• 
  Zirkonkristall från Pakistan.
• 
  Slipad zirkon.
• 
  Blå värmebehandlad zirkon från Kambodja .
• 
  Facetterad zirkon.
• 

  (c) Rob Lavinsky, iRocks.com – CC-BY-SA-3.0
  Zirkon från Harchu, Astor, Pakistan.

• Tektit

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

• Wikimedia Commons har media som rör Zirkon.
  Bilder & media