Zinkspat
| Zinkspat | |
 Zinkspat från New Mexico, USA. | |
| Kategori | Karbonatmineral |
|---|---|
| Dana klassificering | 14.01.01.06 |
| Strunz klassificering | 05.AB.05 |
| Kemisk formel | ZnCO3 |
| Färg | Vit, grå, gul,grön till äppelgrön, blå, rosa, violett, blåaktigt grön och brun |
| Förekomstsätt | Prismatisk, radiala aggregat, granulär |
| Kristallstruktur | Trigonala |
| Tvillingbildning | Ingen observerad |
| Spaltning | Perfekt på {1011} |
| Brott | Ojämnt mussligt |
| Hållbarhet | Spröd |
| Hårdhet (Mohs) | 4½ |
| Glans | Glasglans, kan ha pärlskimmer |
| Ljusbrytning | nω=1,842–1,850, nε=1,619–1,623 |
| Dubbelbrytning | δ=0,223–0,227 |
| Optisk karaktär | Enaxligt negativ |
| Transparens | Genomskinlig |
| Fluorescens | Blekgrön eller blekblå under UV-ljus |
| Streckfärg | Vit |
| Specifik vikt | 4,4–4,5 |
| Radioaktivitet | Ingen |
| Referenser | [1] |
Zinkspat, även kallad smithsonit är ett mineral som består av zinkkarbonat, ZnCO3, och som i ren form innehåller ca 52 % zink. Den är lokalt ett betydande malmmineral. Zinkspat uppträder i botryoidal, stalaktitisk eller derb form med pärlemorskimrande yta.
Etymologi och historia
Galmeja var en beteckning på en zinkhaltig produkt som blir kvar efter vittring av zinkmalm. År 1780 analyserade Torbern Bergman galmeja och fann att det innehöll zinkkarbonat och zinksilikat. James Smithson utförde 1803 en noggrann undersökning av galmeja. Zinksilikatet kallade han kiselgalmeja som senare benämnes hemimorfit. Zinkkarbonatet fick beteckningen ädelgalmeja,[2] men gavs 1832 namnet smithsonit av François Sulpice Beudant. Smithsonit är oftast det dominerande mineralet i galmeja. Galmeja kan också innehålla hydrozinkit.[3]
Egenskaper
Zinkspat är ett variabelt färgat trigonalt mineral, som endast sällan återfinns i välformade kristaller.
Mineralets mångskiftande färgskala beror på närvaron av andra joner än zinkjoner. Således beror den blå färgen på närvaro av kopparjoner, medan rosa till lila färg orsakas av koboltjoner.
Förekomst
Mineralet kan bilda färglösa till gula eller gröna kristaller men förekommer även i druv- eller njurformade utskiljningar eller i kompakta massor.
Zinkspat är ett viktigt malmmineral och förekommer ofta tillsammans med andra zinkmineral som till exempel zinkblände, varav det bildats genom vittring.
De viktigaste fyndigheterna finns i Nordamerika, England, Grekland, Oberschlesien och andra platser. Mineralet är sällsynt i Sverige. Det finns i vittrad malm i Garpenbergsgruvan.[4]
Användning
Zinkspat används främst för utvinning av zink. De vackraste varianterna av zinkspat används ibland som prydnadssten.
Galleri
(c) Rob Lavinsky, iRocks.com – CC-BY-SA-3.0
.jpg)
Källor
Meyers varulexikon, Forum, 1952
- ^ [1] smithsonit på mindat.org
- ^ G Hägg 1963, Allmän och organisk kemi, Almqvist & Wiksells boktryckeri AB, kapitel 37-2 sid 714
- ^ http://www.ne.se/galmeja - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 12dec 2013
- ^ L-H Hedin, M Jansson 2007, Mineral i Sverige, sid 109, ISBN 978-91-88528-58-2
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Media som används på denna webbplats
(c) Rob Lavinsky, iRocks.com – CC-BY-SA-3.0
Smithsonite, Willemite
- Locality: Berg Aukas (Berg Aukus), Grootfontein District, Otjozondjupa Region, Namibia (Locality at mindat.org)
- Size: miniature, 4.5 x 3.4 x 2.8 cm
- Smithsonite on Willemite
- Well formed rhombs of lustrous and translucent, ivory colored, smithsonite, to a relatively large 1.75 cm across, are perched on a matrix of willemite, in tan, drusy spheres. A lovely and aesthetic specimen of smithsonite. This is a superb display miniature specimen of exquisite balance. (NOT TSUMEB but included here because Charlie kept it anyhow for comparison and to complement his Tsumeb pieces )
Författare/Upphovsman: Sanjay Acharya, Licens: CC BY-SA 3.0
A Smithsonian specimen from Kelly Mine, Socorro County, New Mexico. Millions of small, needle-like crystals form each mound on this specimen. The mineral is named after James Smithsonian, founder of the Smithsonian Institution. He first recognized smithsonite as a distinct mineral. It is mined for zinc. Picture taken at the "Smithsonian National Museum of Natural History", Washington D.C, USA.