Zeta Aquarii

Zeta Aquarii (ζ)
Aquarius IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension22t 28m 49,90685s[1]
Deklination-00° 01′ 11,7942″[1]
Skenbar magnitud ()+3,65[2] (4,42 / 4,51) [3]
Stjärntyp
SpektraltypF3 V + F6 IV[3]
U–B-0,01[2]
B–V+0,40[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+24,9 / +28,9[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +182,92[1] mas/år
Dek.: +50,36[1] mas/år
Parallax ()35,50 ± 1,26[1]
Avstånd92 ± 3  (28,2 ± 1,0 pc)
Absolut magnitud ()1,15[5]
Detaljer
Massa1,14 / 0,6[6] M
Radie3,61[7] R
Luminositet23,03[7] L
Temperatur6 728[7] K
Metallicitet-0,13[5] dex
Vinkelhastighet62[8] km/s
Ålder1,0[5] miljarder år
Andra beteckningar
55 Aquarii, ADS 15971, BD-00° 4365, HIP 110960.

ζ Aqr A: ζ2 Aquarii, Zeta2 Aquarii, HD 213052, HR 8559, SAO 146108.

ζ Aqr B: ζ1 Aquarii, Zeta1 Aquarii, HD 213051, HR 8558, SAO 146107.

Zeta Aquarii (ζ Aquarii, förkortat Zeta Aqr, ζ Aqr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en tripelstjärna[6] belägen i den norra delen av stjärnbilden Vattumannen och den centrala stjärnan i asterismen ”vattenkrukan”.[9] Den har en kombinerad skenbar magnitud på 3,65[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 35,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 92 ljusår (ca 28 parsek) från solen.

Dubbelstjärnan observerades av William Herschel 1779, men Christian Mayer listade en tidigare observation i sin första katalog över dubbelstjärnor 1784, så den verkliga upptäckaren är oklar.[6]

Nomenklatur

I stjärnkatalogen i Al Achsasi Al Mouakket-kalendern betecknades Zeta Aquarii med Achr al Achbiya ( أجر الأبانا - akhir al ahbiyah), som översattes till latin som Postrema Tabernaculorum, vilket betyder "slutet på hemmets (tältet) lycka".[10] Stjärnan var, tillsammans med Gamma Aquarii (Sadachbia), Pi Aquarii (Seat) och Eta Aquarii (Hydria), Al Abiyah ( الأخبية ), "tältet".[11][12]

Egenskaper

Primärstjärnan Zeta Aquarii A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F3 V.[3] Den har en massa som är ca 40 procent[6] större än solens massa, en radie som är ca 3,6[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 23[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 6 700[7] K.

De två stjärnorna har en omloppsperiod på ca 587 år med en excentricitet på 0,40. Omloppsbana lutar med 138,2° mot siktlinjen från jorden.[13] Följeslagaren, Zeta Aquarii B, är en gulvit underjättestjärna av spektralklass F6 IV med en skenbar magnitud av +4,51.[3] Att deras ljusstyrka är så lika gör paret lätt att mäta och upplösa.

Zeta Aquarii A betraktas i sig som en astrometrisk dubbelstjärna, eftersom den genomgår regelbundna störningar i dess omlopp. Den har en omloppsperiod på 26 år och har en följeslagare med en massan som är ca 60 procent av solens massa.[6]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Nicolet, B. (1978). "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 34: 1–49. Bibcode:1978A&AS...34....1N.
  3. ^ [a b c d] Tokovinin, A.; et al. (December 2010), "High-Resolution Imaging at the SOAR Telescope", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 122 (898): 1483–1494, arXiv:1010.4176, Bibcode:2010PASP..122.1483T, doi:10.1086/657903.
  4. ^ Wilson, Ralph Elmer (1953), "General Catalogue of Stellar Radial Velocities", Washington, Washington: Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  5. ^ [a b c] Nordström, B.; et al. (May 2004), "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities, and kinematic properties of ˜14 000 F and G dwarfs", Astronomy and Astrophysics, 418 (3): 989–1019, arXiv:astro-ph/0405198, Bibcode:2004A&A...418..989N, doi:10.1051/0004-6361:20035959.
  6. ^ [a b c d e] Tokovinin, Andrei (2016). "The Triple System Zeta Aquarii". The Astrophysical Journal. 831 (2): 151. arXiv:1608.08564. Bibcode:2016ApJ...831..151T. doi:10.3847/0004-637X/831/2/151.
  7. ^ [a b c d e f] https://www.universeguide.com/star/zetaaquarii. Hämtad 2018-11-03.
  8. ^ Bernacca, P. L.; Perinotto, M. (1970), "A catalogue of stellar rotational velocities", Contributi Osservatorio Astronomico di Padova in Asiago, 239 (1), Bibcode:1970CoAsi.239....1B.
  9. ^ Dibon-Smith, Richard, "z Aquarii", The Constellations Web Page, hämtad 2012-07-10.
  10. ^ Knobel, E. B. (June 1895), "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 55 (8): 429, Bibcode:1895MNRAS..55..429K, doi:10.1093/mnras/55.8.429.
  11. ^ Davis Jr., G. A. (October 1944), "The Pronunciations, Derivations, and Meanings of a Selected List of Star Names", Popular Astronomy, 52 (3): 12, Bibcode:1944PA.....52....8D.
  12. ^ Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.), New York: Dover Publications Inc, p. 52, ISBN 0-486-21079-0, retrieved 2010-12-12.
  13. ^ Olevic, D.; Cvetkovic, Z. (2004), "Orbits of 6 Binaries", Serbian Astronomical Journal, 168 (168): 25, Bibcode:2004SerAJ.168...25O, doi:10.2298/saj0468025o.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Aquarius IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Aquarius chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.