Zeppelinare

Zeppelinare

Luftskepp

Under­klass till	• aerostat  • luftskepp   • stelt luftskepp
Uppkallad efter	Ferdinand von Zeppelin
Upp­täckts­da­tum	1900
Har del(ar)	ballonet

Filminspelning av Hindenburg-explosionen 1937

En zeppelinare är ett stelt luftskepp, en motordriven gasballong baserad på ett metallskelett klätt med duk.

Om ballongen inte har ett metallskelett kallas den istället för blimp. Andra varianter är så kallade halvstela luftskepp där man fäst ett ballonghölje ovanpå ett ramverk med motorer och förarplats. Sådana tillverkades företrädesvis i Italien. Historiska exempel på dessa är luftskeppen Norge och Italia, vilka användes vid forskningsexpeditioner till nordpolsområdet under 1920-talet.

Zeppelinaren är uppkallad efter den tyska greven Ferdinand von Zeppelin, som hade fabrik i Friedrichshafen vid Bodensjön, där även zeppelinbilar tillverkades. Tillgången på elektrisk kraft för elektrolytisk framställning av aluminium gjorde att flera fabriker inom aviatiken lokaliserades till Friedrichshafen, exempelvis Dornier-Werke. Zeppelin Luftschifftechnik GmbH är fortfarande aktiva inom området och bygger numera halvstela luftskepp av typen Zeppelin NT.

Från 1890 ägnade Ferdinand von Zeppelin sig åt byggande av styrbara luftskepp - zeppelinare. Han grundande för tillverkningen företaget Zeppelin. Den 2 juli 1900, över Bodensjön, företog Zeppelin den första uppstigningen med det 128 meter långa luftskeppet LZ 1. 1906 hade han lyckats med skapandet av den typ av styrbara ballongfartyg, som efter honom kallas zeppelinare. Ferdinand von Zeppelin hade många motgångar. Trots upprepade olyckshändelser, bland annat en allvarlig katastrof vid Echterdingen 1908, lyckades von Zeppelin genom okuvlig energi samla medel för experimentens fortsättning. Efter olyckan i Echterdingen genomfördes Zeppelinspende, den största insamlingen i det kejserliga Tyskland, som lade grunden för Zeppelin-stiftelsen. Den enda landningen av en zeppelinare i Sverige utfördes 1919^[1] av LZ 120 Bodensee.

Några år före andra världskriget användes zeppelinare i passagerartrafik över Atlanten och mellan flera tyska städer. Även Stockholm fick besök av en zeppelinare. Dessa tyska zeppelinare var ofta designade för att fyllas med helium men då USA som världens ledande heliumproducent inte tillät export fylldes skeppen med vätgas. Detta var olyckligt då vätgas i blandning med luftens syre bildar knallgas, som är mycket explosiv. Således inträffade en hel del olyckor. Zeppelinare användes militärt under första världskriget och tyskarna använde dem för att bomba Storbritannien. De visade sig dock vara sårbara för brandammunition som togs fram enkom för att bekämpa dem.

Den mest kända olyckan är då luftskeppet Hindenburg brann 1937. Hindenburg, världens just då största zeppelinare, förstördes då det anlänt till Lakehurst i New Jersey. Troligen träffades det av en blixt som antände vätgasen (35 döda). Händelsen filmades och reportern som kommenterade började gråta, vilket nog bidragit till att denna filmsnutt blivit ett av de mest uppmärksammade och mest sedda katastrofdokumenten. Mest anmärkningsvärt är att många passagerare överlevde. Numera används uteslutande helium, vilket ger något sämre lyftförmåga, eftersom helium är något tyngre än väte, men som är helt säkert.

En luftskeppsolycka av helt annat slag inträffade på flygplatsen Tempelhof i Berlin 1931, då luftskeppet Graf Zeppelin skulle avgå. Detta var i samband med en stor flyguppvisning (då bland annat Ernst Udet gjorde avancerad flygning med ett egenkonstruerat plan). För att hålla skeppet kvar på marken hade man linor fastsatta utmed sidorna, och i dessa höll en mängd utkommenderade värnpliktiga.

Kommunikationen var bristfällig. När tecken gavs att släppa iväg skeppet så uppfattades inte detta av några, utan de höll kvar och följde följaktligen med upp i luften. Skeppet steg snabbt och då var det ju inte tal om att släppa. Så småningom orkade de inte hålla sig kvar utan föll till marken och omkom. En man överlevde genom att han lyckades knyta sig fast med linan och kunde tas om hand då skeppet landat igen.

• Schienenzeppelin

• Wikimedia Commons har media som rör Zeppelinare.
  Bilder & media
• Zeppelin Luftschifftechnik GmbH