Zazen

Zazen i en Rinzai skola

Zenmunk av Sōtōskolan vid Arashiyama, Kyoto i klassisk zazen-pose.

Zazen (坐禅) är det japanska uttalet av det kinesiska uttrycket zuòchán med pinyin, vilket betyder "sittande meditation" (Za = sitta, Zen = meditation). Zazen är den meditationsform, som är det centrala i utövande av zen, en form av buddhism, för vilken meditationsövningarna i zazen används på samma sätt som Vipassana-meditation inom Theravada.

Ordet zen kommer från sanskritens "Dhyana", meditation^[1], som när det kom till Kina blev "Chán" och vidare i Korea translittererat fonetiskt som "Seon", och slutligen nådde Japan, där dess translitterering är det aktuella ordet Zen. Idag använder flertalet skolor i väst begreppet i denna japanska version.

Förmodad effekt

Zazen påstås förbättra hälsan och minska sömnbehovet, och kunna, om man har det målet, leda till satori, upplysning.

Utförande

Zazen är egentligen bara en koncentrationsövning som finns i några olika varianter. Oftast görs zazen i sittande ställning, men det går att göra zazen i vilken kroppsställning som helst. Det finns komplement till rena sittövningar, nämligen koanträning. Då behövs en lärare, som tilldelar en lämplig koan och ger instruktioner i hur meditationen ska gå till.

Judoutövare i seiza före och efter sin träning

De vanligaste sittställningarna är följande:

• Lotus (eller "full lotus"): höger fot vilar på vänster lår och vice versa.
• Halv lotus: en fot på motstående lår, den andra under motstående lår.
• Kvarts lotus: en fot på motstående vad, den andra under.
• "Burmesisk": fötterna vilar på golvet och pekar mot det motsatta knät. Vaderna ligger omlott.
• Seiza: man "sitter på knä".
• Sitta på stol: ryggen lutas ej mot ryggstöd, hela fötterna i marken.

I alla sittställningar hålls ryggen rak och händerna i knät, man lägger vänster hand i den högra, med handflatorna uppåt, och låter tumspetsarna vidröra varandra så att en oval bildas mellan tummarna och resten av händerna. Man kan se på avbildningar av Buddha hur han håller händerna; det ska vara likadant förutom det att Buddha har höger hand i den vänstra; den som inte är Buddha gör tvärtom.

Man sitter så avslappnad som möjligt och har normalt en stödkudde under rumpan, eller i fallet med stol, en dyna. I seiza har man alltså kudden mellan benen. En sak som många har i sina hem och som kan fungera bra som stödkudde är en sovsäck. Sitter man i seiza kan man enkelt tillverka en låg pall av en planka och fyra spikar. Den pallen gör man precis så hög att man kan sitta i seiza utan att belasta vaderna och vristerna och få svåra smärtor. Normalt sitter man också på en dyna eller mjuk matta, så att man slipper få ont i knäna.

Praktiska råd

Det är mycket viktigt att man under zazen håller sig stilla och inte kliar sig, ändrar sittställning etc.

Den "enklaste" övningen, som man brukar rekommendera nybörjare, är att räkna andetagen; man räknar en inandning som "ett", följande utandning som "två", och så vidare. När man räknat till tio, börjar man om från ett. Om man tappar räkningen eller räknar längre än till tio, börjar man också om från ett. Sedan kan man gradvis öka svårigheten genom att byta till att bara räkna utandningarna, att inte räkna utan bara följa andningen, eller att bara vara uppmärksam (vilket kallas shikan-taza på japanska).

Hur länge man sitter, beror på när och var. Hemma avgör man tiden själv, sitter man tillsammans med andra i ett ”samfund”, sitter man typiskt ungefär en halvtimme. Det är knappast lönt att sitta mer än trekvart åt gången.

Som nybörjare kan man prova att försöka med 20 minuter, eller ännu kortare. Det viktiga är att i förväg bestämma hur länge man ska sitta och sedan sitter tiden ut. Det är ofta smärtsamt för nybörjaren att sitta i ovana sittställningar, och att sitta rak i ryggen, men det går normalt över när muskulaturen tränats upp och senor och muskler strechats och töjts på. För den som har problem med sin blodcirkulation, kan det bli svårt att vänja vissa kroppsdelar vid att hamna i kläm och då är det givetvis viktigt att ge akt på utvecklingen.

Noter och referenser

• Sōtō-shū munken Deshimaru Taisen har publicerat flera böcker i ämnet.