Zapatagärdsmyg

	Zapatagärdsmyg; Status i världen: Starkt hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Gärdsmygar; Troglodytidae
Släkte	Ferminia; Barbour, 1926
Art	Zapatagärdsmyg; F. cerverai
Vetenskapligt namn
	§ Ferminia cerverai
Auktor	Barbour, 1926
Utbredning

Zapatagärdsmyg^[2] (Ferminia cerverai) är en gråbrun tätting som lever endemiskt i tät buskvegetation i Zapataträsket (Ciénaga de Zapata på spanska) på Zapatahalvön i sydvästra Kuba.^[3]

Utseende och läte

Den adulta zapatagärdsmygen mäter ungefär 16 cm är övervägande brungrå med svart och gråaktig undersida och den har en lång stjärt. Dess sång påminner om gärdsmygens och är högfrekvent och ljudlig och beskrivs som "en musikalisk drill som följs av gutturala toner, och denna fras repeteras tre till fyra gånger.

Taxonomi och systematik

Arten beskrevs taxonomiskt första gången 1926 av den amerikanska herpetologen Thomas Barbour,^[4] som gav den det vetenskapliga namnet Ferminia cevererai för att hedra Fermín Zanón Cervera som upptäckte både zapatagärdsmygen, zapatarallen och zapatasparven på uppdrag av Barbour.^[5]^[6]

Zapatagärdsmygen placeras som ensam art i det monotypiska släktet Ferminia. Genetiska studier bekräftar att den utgör en egen utvecklingslinje, närmast släkt med gärdsmygar i Troglodytes, Cistothorus och Thryorchilus.^[7]

Ekologi

Zapatagärdsmygen förekommer i färskvattenträsk med tät buskvegetation och på låglänt savann med buskar och låga träd. Den lever av insekter, spindlar och små sniglar, ödlor och bär. Zapatagärdsmygen placerar vanligtvis sitt bo i tuvor med agar och dess häckningssäsong tros infalla mellan januari och juli.^[1]

Status och hot

Eftersom den lever inom ett så begränsat utbredningsområde och dess habitat är hotat så är den hotad och IUCN kategoriserar den som starkt hotad (EN). Det råder dock viss osäkerhet kring populationensstorleken och en sentida studie indikerar att den är vanligare än man tidigare trott. Den är bland annat hotad av gräsbränder under torrperioden, utdikning av våtmark, habitatförstörelse på grund av utökade jordbruksområden och möjligen även på grund av predation ifrån introducerade mungoer och råttor.^[1]

Noter

^ [a b c] BirdLife International 2012 Ferminia cerverai Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ Barbour, Thomas (1 september 1927). Proceedings of the New England Zoological Club "9": s. 95.
^ Peters, James l (1 september 1948). ”Thomas Barbour, 1884-1946”. The Auk "65" (3): ss. 432–438. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120825115240/http://elibrary.unm.edu/sora/Auk/v065n03/p0432-p0438.pdf. Läst 27 september 2010.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
^ F. K. Barker (2017), Molecular Phylogenetics of the Wrens and Allies (Passeriformes: Certhioidea), with Comments on the Relationships of Ferminia, Amer. Mus. Novitates 3887, 1-28.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör zapatagärdsmyg.
Bilder & media
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] BirdLife International 2012 Ferminia cerverai Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[barbour-4] Barbour, Thomas (1 september 1927). Proceedings of the New England Zoological Club "9": s. 95.

[peters-5] Peters, James l (1 september 1948). ”Thomas Barbour, 1884-1946”. The Auk "65" (3): ss. 432–438. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120825115240/http://elibrary.unm.edu/sora/Auk/v065n03/p0432-p0438.pdf. Läst 27 september 2010.

[6] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[7] F. K. Barker (2017), Molecular Phylogenetics of the Wrens and Allies (Passeriformes: Certhioidea), with Comments on the Relationships of Ferminia, Amer. Mus. Novitates 3887, 1-28.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler