Zaide

Wolfgang Amadeus Mozart

Zaïde är en ofullbordad opera (sångspel), K. 344, med musik av Wolfgang Amadeus Mozart. Libretto av Johann Andreas Schachtner.

Historia

Kejsar Josef II hade 1778 bestämt att ett operaföretag skulle bildas för att producera tysk opera. Ett av kraven på de kompositörer som ville ansluta sig till bolaget, var att man skrev komisk opera. Mozart började därför år 1779 att skriva sin nya ”räddningsopera”, Zaïde, som kom att innehålla mycket talad dialog och därmed blev klassificerad som ett ’’sångspel’’. Vid den här tiden var räddningsoperor populära. Utmärkande för denna opera var att en kvinna, Zaide, skulle rädda sin älskade Gomatz.

Mozart övergav Zaïde med bara några få delar kvar, för att istället arbeta med Idomeneo och avslutade den aldrig. Verket låg i glömska, tills Mozarts hustru Constanze hittade manuskriptet år 1799. Dock publicerades det inte förrän 1838 och den första uppsättningen ägde rum i Frankfurt den 27 januari 1866. Zaïde har sedan dess av kritiker räknats som ett mästerverk, även om det är relativt okänd.

Operan sattes i Sverige upp 2006 av Linda Mallik på Ystads teater och av Teatergruppen Kamraterna i Dan Turdéns regi på Årsta Teater den 19-23 juli 2011.

Stil

Zaïde kan inte klassas som en ren opera buffa, utan snarare som en kombination av opera buffa och opera seria och den passar därmed in i båda genrerna. Detta är det enda av Mozarts verk, som kan betecknas som melodram. Det är ofullständigt och saknar både ouvertyr och final, liksom all dialog. Det enda som återstår är således Mozarts musik, bestående av femton nummer: arior, en kvartett och en terzett. Ett någorlunda bekant nummer är sopranarian Ruhe sanft, mein holdes Leben.

Personer

  • Zaide (Sopran)
  • Gomatz (Tenor)
  • Allazim (Bas)
  • Sultan Soliman (Tenor)
  • Osmin (Bas)

Handling

Zaide blir förälskad i slaven Gomatz, vilket orsakar svartsjuka och vrede hos sultanen som är förälskad i Zaide. Hon väljer dock ett fritt liv med Gomatz istället för ett liv i flärd med sultanen.

Viktigare arior

  • "Herr und Freund, wie dank ich dir!" - Gomatz i akt I
  • "Nur mutig, mein Herze" - Allazim i Akt I
  • "Rase, Schicksal" - Gomatz i Akt I
  • "Ruhe sanft, mein holdes Leben" - Zaide i Akt I
  • "Der stolze Löw' lässt sich zwar zähmen" - Sultan Soliman i Akt II
  • "Ich bin so bös als gut" - Sultan Soliman i Akt II
  • "Ihr Mächtigen seht ungerührt" - Allazim i Akt II
  • "Tiger! Wetze nur die Klauen" - Zaide i Akt II
  • "Trostlos schluchzet Philomele" - Zaide i Akt II
  • "Wer hungrig bei der Tafel sitzt" - Osmin i Akt II

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Externa länkar

Operor av Wolfgang Amadeus Mozart
Die Schuldigkeit des ersten Gebots (1767) · Apollo et Hyacinthus (1767) · Bastien och Bastienne (1768) · La finta semplice (1769) · Mitridate, re di Ponto (1770) · Ascanio in Alba (1771) · Il sogno di Scipione (1772) · Lucio Silla (1772) · La finta giardiniera (1775) · Il re pastore (1775) · Thamos, König in Ägypten (1779) · Zaide (1780) · Idomeneo (1781) · Enleveringen ur Seraljen (1782) · L'oca del Cairo (1783) · Lo sposo deluso (1784) · Teaterdirektören (1786) · Figaros bröllop (1786) · Don Giovanni (1787) · Così fan tutte (1790) · La clemenza di Tito (1791) · Trollflöjten (1791)
Wolfgang Amadeus Mozart

Media som används på denna webbplats

Wolfgang-amadeus-mozart 1.jpg

This posthumous portrait of Wolfgang Amadeus Mozart was painted by Barbara Kraft at the request of Joseph Sonnleithner in 1819, long after Mozart died. Sonnleithner, who was making a "collection of portraits in oils of well-known composers" (Deutsch) wrote to Mozart's still-living sister Maria Anna ("Nannerl"), asking her to lend a picture to Kraft (a well-known artist working in Salzburg). Here is part of Nannerl's reply:

... [her friend ] Councillor von Drossdick ... sent the artist to me to see all 3 [of my] pictures [of Mozart], the one that was painted when he came back from the Italian journey is the oldest, he was then just 16 years old, but as he had just got up from a serious illness, the picture looks sickly and very yellow; the picture in the family portrait when he was 22 years old is very good, and the miniature, when he was 26 years old, is the most recent I have, I therefore shewed this one to the painter first; it seemed to me from her silence that is would not be very easy to enlarge it, I therefore had to shew her the family portrait and the other one, too. ... she wants to take her copy from the family portrait and introduce only those features from the small picture which make him look somewhat older than in the big picture."

Deutsch identifies the three pictures as:

  1. "Perhaps" the portrait by Knoller, Milan 1773. [1]
  2. The family portrait by della Croce.
  3. A lost small version of the famous portrait by Joseph Lange.
For present purposes, this implies that Kraft painted this with some basis to go on (and not completely out of her head, as the painter of this ridiculous picture did). Also, it tells us that Nannerl thought that the della Croce picture was "very good".
Mozart Lange.png
Detail of the unfinished portrait of Mozart by Joseph Lange.