Yuval Noah Harari
Yuval Harari | |
Född | יובל נח הררי 24 februari 1976[1][2] (47 år) Qiryat Ata, Israel |
---|---|
Medborgare i | Israel |
Utbildad vid | Jesus College, Oxford, filosofie doktor Hebreiska universitetet i Jerusalem |
Sysselsättning | Historiker, filosof, författare, militärhistoriker, medeltidshistoriker, populærvidenskabelig forfatter, internationell forumdeltagare |
Arbetsgivare | Hebreiska universitetet i Jerusalem |
Noterbara verk | Sapiens: en kort historik över mänskligheten, Homo Deus: A Brief History of Tomorrow och 21 tankar om det 21:a århundradet |
Utmärkelser | |
Hedersdoktor vid Vrije Universiteit Brussel (2020)[3][4] | |
Namnteckning | |
Webbplats | ynharari.com |
Redigera Wikidata |
Yuval Noah Harari, (hebreiska: יובל נח הררי [juˈval ˈnoaχ haˈʁaʁi], född 1976 i Israel, är en israelisk professor i historia och författare till boken Sapiens: en kort historik över mänskligheten. Han undervisar på Historiska institutionen vid Hebreiska universitetet i Jerusalem.[5]
Han är författare till de populära vetenskapliga bästsäljarna Sapiens: A Brief History of Humankind (2014), Homo Deus: A Brief History of Tomorrow (2016) och 21 Lessons for the 21st Century (2018). Hans skrifter undersöker fri vilja, medvetande, intelligens, lycka och lidande.
Harari skriver om den "kognitiva revolutionen" som inträffade för ungefär 70 000 år sedan när Homo sapiens ersatte de rivaliserande neandertalare och andra arter av Homo, utvecklade språkkunskaper och strukturerade samhällen och steg upp som toppredatorer, med hjälp av jordbruksrevolutionen och påskyndat av vetenskaplig metod, som har gjort det möjligt för människor att behärska sin miljö. Hans böcker undersöker också de möjliga konsekvenserna av en futuristisk bioteknologisk värld där intelligenta biologiska organismer överträffas av sina egna skapelser; han har sagt, "Homo sapiens, som vi känner dem, kommer att försvinna om ett sekel eller så".[6]
Biografi
Yuval Noah Harari föddes och växte upp i Kiryat Ata, Israel, ett av tre barn födda till Shlomo och Pnina Harari. Familjen var en sekulär judisk familj med östeuropeiska och libanesiska rötter. Hans far var en statsanställd vapeningenjör och hans mor var kontorsföreståndare.[7][8][9] Harari lärde sig själv att läsa vid tre års ålder. Han studerade vid Leo Beck Education Center i Haifa, i en klass för intellektuellt begåvade barn från åtta års ålder. Han sköt upp sin obligatoriska militärtjänst i Israels försvarsmakt för att bedriva universitetsstudier som en del av Atuda-programmet, men blev senare undantagen från att slutföra sin militärtjänst efter sina studier på grund av hälsoproblem.[9] Han började studera historia och internationella relationer vid Hebreiska universitetet i Jerusalem vid 17 års ålder.
Harari är gay[10] och träffade 2002 sin man Itzik Yahav, som han kallar "mitt internet för alla saker".[11][12] De gifte sig vid en civil ceremoni i Toronto, Kanada.[13]
Harari säger att Vipassana-meditation, som han började medan han var i Oxford 2000,[14] har "förändrat mitt liv"[15] Han tränar i två timmar varje dag (en timme i början och slutet av sin arbetsdag[16]. Varje år genomför han en meditationsretreat på 30 dagar eller längre, i tystnad och utan böcker eller sociala medier,[17][18][19] och är assisterande meditationslärare.[20] Han tillägnade Homo Deus till "min lärare, SN Goenka, som kärleksfullt lärde mig viktiga saker" och sa "Jag kunde inte ha skrivit den här boken utan den fokus, fred och insikt som jag fick från att utöva Vipassana i femton år."[21] Han ser också meditation som ett sätt att undersöka.[21]
Harari är vegan, och säger att detta är resultatet av hans forskning, inklusive hans åsikt att grunden för mejeriindustrin bryter bandet mellan ko och kalv.[8][22]
Harari bor i Karmei Yosef, ett samhälle i centrala Israel. [23]
Akademisk karriär
Harari specialiserade sig först på medeltidens historia och militärhistoria i sina studier från 1993 till 1998 vid Hebreiska universitetet i Jerusalem. Han avslutade sin doktorsexamen vid Jesus College, Oxford, 2002, under ledning av Steven J. Gunn. Från 2003 till 2005 fortsatte han postdoktorala studier i historia som Yad Hanadiv-stipendiat.[24] Medan han var i Oxford mötte Harari först Jared Diamonds skrifter, som han har erkänt som ett inflytande på sitt eget skrivande. På en salong vid Berggrueninstitutet sa Harari att Diamond, Gunns, Germs, och Steel “var ett slags uppenbarelse i min akademiska karriär. Jag insåg att jag faktiskt kunde skriva sådana böcker.” [25][26]
Litterär karriär
Harari har publicerat åtskilliga böcker och artiklar, som Special Operations in the Age of Chivalry, 1100–1550;[27] The Ultimate Experience: Battlefield Revelations and the Making of Modern War Culture, 1450–2000;[28] The Concept of 'Decisive Battles' in World History;[29] och Armchairs, Coffee and Authority: Eye-witnesses and Flesh-witnesses Speak about War, 1100–2000.[30] Nu specialiserar han sig på världshistoria och makrohistoriska processer.
Hans bok Sapiens: A Brief History of Humankind publicerades ursprungligen på hebreiska 2011 baserat på de 20 föreläsningarna i en grundutbildning i världshistoria som han undervisade i. Den släpptes sedan på engelska 2014 och har sedan dess översatts till ytterligare 45 språk.[31] Boken undersöker hela människans historia, från utvecklingen av Homo sapiens under stenåldern till de politiska och teknologiska revolutionerna under 2000-talet. Den hebreiska upplagan blev en bästsäljare i Israel och genererade mycket intresse bland allmänheten och gjorde Harari till en kändis.[32] Joseph Drew skrev att "Sapiens ger en omfattande och tankeväckande introduktion för studerande av jämförande civilisation", och betraktar det som ett arbete som "lyfter fram samhällsvetenskapens betydelse och omfattning."[33][34]
Hararis uppföljningsbok, Homo Deus: A Brief History of Tomorrow, publicerades 2016 och undersöker Homo sapiens möjligheter i framtiden.[35] Som bokens utgångspunkt beskrivs att mänskligheten i framtiden sannolikt kommer att göra betydande försök att få lycka, odödlighet och gudaliknande krafter.[36] Boken fortsätter med att spekulera på olika sätt hur denna ambition kan förverkligas för Homo sapiens i framtiden baserat på det förflutna och nuet. Bland flera möjligheter för framtiden utvecklar Harari termen dataism som en filosofi eller ett tänkesätt som dyrkar big data. Siddhartha Mukherjee skrev i The New York Times Book Review och uttalade att även om boken "misslyckas med att övertyga mig helt," anser han att den är "nödvändig läsning för dem som tänker på framtiden."[37]
Hans senaste bok, 21 Lessons for the 21st Century, på svenska 21 tankar om det 21:a århundradet, publicerad 2018, fokuserar mer på dagens bekymmer.[38][39][40][41] En recension i New Statesman kommenterade vad det kallade "lustiga moraliska påståenden som strötts över hela texten", kritiserade Hararis skrivstil och uppgav att det "handlade om meningslösa sidor och obehagliga banaliteter."[42] En annan recension i Kirkus Reviews berömde boken och beskrev den som en "mycket lärorik utforskning av aktuella frågor och mänskliga samhälls omedelbara framtid."[43]
Den första volymen av hans grafiska bearbetning av Sapiens: A Brief History of Humankind, Sapiens: A Graphic History - The Birth of Humankind, medförfattare till David Vandermeulen och Daniel Casanave, publicerades i november 2020 och lanserades vid ett livestream-evenemang organiserat av Hur man akademier och Penguin Books.[44]
Bibliografi (urval)
- Sapiens: en kort historik över mänskligheten (Sapiens: A Brief History of Humankind) (2011 på hebreiska, 2014 på engelska[45], 2015 på svenska[46])
- Homo Deus: kort historik över morgondagen (2015 på hebreiska, 2016 på engelska[47], 2017 på svenska[48])
- 21 tankar om det 21:a århundradet (21 Lessons for the 21st Century) (2018 på engelska och svenska)[49][50]
Artiklar i tidskrifter
- The Military Role of the Frankish Turcopoles – a Reassessment, Mediterranean Historical Review 12 (1) (June 1997), pp. 75–116.
- Inter-Frontal Cooperation in the Fourteenth Century and Edward III’s 1346 Campaign, War in History 6 (4) (September 1999), pp. 379–395
- Strategy and Supply in Fourteenth-Century Western European Invasion Campaigns, The Journal of Military History64 (2) (April 2000), pp. 297–334.
- Eyewitnessing in Accounts of the First Crusade: The Gesta Francorum and Other Contemporary Narratives, Crusades 3 (August 2004), pp. 77–99
- Martial Illusions: War and Disillusionment in Twentieth-Century and Renaissance Military Memoirs, The Journal of Military History 69 (1) (January 2005), pp. 43–72
- Military Memoirs: A Historical Overview of the Genre from the Middle Ages to the Late Modern Era, War in History 14:3 (2007), pp. 289–309
- The Concept of ‘Decisive Battles’ in World History, The Journal of World History 18 (3) (2007), 251-266
- Knowledge, Power and the Medieval Soldier, 1096–1550, in In Laudem Hierosolymitani: Studies in Crusades and Medieval Culture in Honour of Benjamin Z. Kedar, ed. Iris Shagrir, Ronnie Ellenblum and Jonathan Riley-Smith, (Ashgate, 2007)
- Combat Flow: Military, Political and Ethical Dimensions of Subjective Well-Being in War, Review of General Psychology (September, 2008)[51]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 24 februari 2021.
Noter
- ^ LibraryThing, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000031358, omnämnd som: Yuval Noah Harari, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.vub.be.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, cavavub.be.[källa från Wikidata]
- ^ ”Yuval Harari - About Yuval Harari”. www.ynharari.com. http://www.ynharari.com/about/. Läst 3 november 2015.
- ^ Andrew Anthony, Lucy Prebble, Arianna Huffington, Esther Rantzen and a selection of our readers (19 mars 2017). ”Yuval Noah Harari: Homo sapiens as we know them will disappear in a century or so” (på engelska). The Observer. ISSN 0029-7712. https://www.theguardian.com/culture/2017/mar/19/yuval-harari-sapiens-readers-questions-lucy-prebble-arianna-huffington-future-of-humanity. Läst 24 februari 2021.
- ^ Les prédictions de Yuval Noah Harrari, L'arche magazine
- ^ [a b] Cadwalladr, Carole (5 juli 2015). ”Yuval Noah Harari: The age of the cyborg has begun – and the consequences cannot be known” (på engelska). Yuval Noah Harari: The age of the cyborg has begun – and the consequences cannot be known. https://www.theguardian.com/culture/2015/jul/05/yuval-harari-sapiens-interview-age-of-cyborgs. Läst 24 februari 2021.
- ^ [a b] https://www.newyorker.com/magazine/2020/02/17/yuval-noah-harari-gives-the-really-big-picture
- ^ Anthony, Andrew (19 mars 2017). ”Yuval Noah Harari: 'Homo sapiens as we know them will disappear in a century or so'” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/culture/2017/mar/19/yuval-harari-sapiens-readers-questions-lucy-prebble-arianna-huffington-future-of-humanity. Läst 24 februari 2021.
- ^ Adams, Tim (27 augusti 2016). ”Yuval Noah Harari: 'We are acquiring powers thought to be divine'” (på engelska). the Guardian. https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2016/aug/27/yuval-noah-harari-we-are-quickly-acquiring-powers-that-were-always-thought-to-be-divine. Läst 24 februari 2021.
- ^ ”Fast Talk / The Road to Happiness” (på engelska). Haaretz. 25 april 2012. http://www.haaretz.com/israel-news/fast-talk-the-road-to-happiness-1.426554. Läst 24 februari 2021.
- ^ ”Sadly, superhumans in the end are not going to be us” (på engelska). Mumbai Mirror. The Times Group. 14 oktober 2015. http://epaperbeta.timesofindia.com/Article.aspx?eid=31821&articlexml=Sadly-superhumans-in-the-end-are-not-going-14102015012006. Läst 24 februari 2021. Arkiverad 1 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180701194400/http://epaperbeta.timesofindia.com/Article.aspx?eid=31821&articlexml=Sadly-superhumans-in-the-end-are-not-going-14102015012006. Läst 24 februari 2021.
- ^ ”Yuval Harari, author of "Sapiens", on AI, religion, and 60-day meditation retreats” (på engelska). Yuval Harari, author of "Sapiens", on AI, religion, and 60-day meditation retreats. https://soundcloud.com/panoply/yuval-harari-author-of-sapiens-on-ai-religion-and-60-day-meditation-retreats. Läst 24 februari 2021.
- ^ Adams, Tim (27 augusti 2016). ”Yuval Noah Harari: 'We are quickly acquiring powers that were always thought to be divine'”. Yuval Noah Harari: 'We are quickly acquiring powers that were always thought to be divine'. https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2016/aug/27/yuval-noah-harari-we-are-quickly-acquiring-powers-that-were-always-thought-to-be-divine.
- ^ ”How Humankind Could Become Totally Useless” (på engelska). Time. http://time.com/4672373/yuval-noah-harari-homo-deus-interview/. Läst 24 februari 2021.
- ^ ”Interview – Yuval Harari” (på engelska). The World Today. Chatham House. oktober–november 2015. 30–32. https://www.chathamhouse.org/sites/files/chathamhouse/field/field_document/Interview%20-%20Yuval%20Harari.pdf. Läst 24 februari 2021. Arkiverad 12 december 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 december 2017. https://web.archive.org/web/20171212073520/https://www.chathamhouse.org/sites/files/chathamhouse/field/field_document/Interview%20-%20Yuval%20Harari.pdf. Läst 24 februari 2021.
- ^ ”Yuval Noah Harari, Sapiens and the age of the algorithm”. The Australian. Josh Glancy. 3 september 2016. http://www.theaustralian.com.au/life/weekend-australian-magazine/yuval-noah-harari-sapiens-and-the-age-of-the-algorithm/news-story/dec563f94ceb523228049fdaf8ab8915.
- ^ ”Fast Talk The Road to Happiness”. Haaretz. 25 april 2017. http://www.haaretz.com/israel-news/fast-talk-the-road-to-happiness-1.426554.
- ^ ”The messenger of inner peace: Satya Narayan Goenka; New Appointments” (på engelska). Vipassana Newsletter 23 (12). Vipassana Research Institute. 17 december 2013. http://www.vridhamma.org/en2013-12. Läst 24 februari 2021.
- ^ [a b] Homo Deus, dedication and Acknowledgements p. 426
- ^ ”Interview With Yuval Noah Harari: Masters in Business (Audio)” (på engelska). Interview With Yuval Noah Harari: Masters in Business (Audio). https://soundcloud.com/bloombergview/interview-with-yuval-noah-harari-masters-in-business-audio. Läst 24 februari 2021.
- ^ https://open.spotify.com/episode/7sGWc9szWC1fNT4vNW6jO6?si=xt4HRQUyRiyxqcs3N8dzBA - The Tim Ferriss Show, episode #477, timing 6:50 he starts to explain, in timing 7:11 he is saying where he lives)
- ^ ”CV at The Hebrew University of Jerusalem”. CV at The Hebrew University of Jerusalem. 2008. http://pluto.huji.ac.il/~ynharari/cv.html.
- ^ ”Historian Yuval Harari on the Books That Shaped Him – Activities” (på engelska). Berggruen Institute. https://www.berggruen.org/activity/historian-yuval-harari-on-the-books-that-shaped-him/. Läst 24 februari 2021. Arkiverad 24 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Parker, Ian. ”Yuval Noah Harari's History of Everyone, Ever” (på engelska). The New Yorker. https://www.newyorker.com/magazine/2020/02/17/yuval-noah-harari-gives-the-really-big-picture. Läst 24 februari 2021.
- ^ Yuval Noah Harari, Special Operations in the Age of Chivalry, 1100–1550 (Woodbridge: Boydell & Brewer, 2007)
- ^ Yuval Noah Harari, The Ultimate Experience: Battlefield Revelations and the Making of Modern War Culture, 1450–2000 (Houndmills: Palgrave-Macmillan, 2008)
- ^ Yuval Noah Harari, The Concept of 'Decisive Battles' in World History, in Journal of World History 18:3 (2007), 251–266.
- ^ Yuval Noah Harari, "Armchairs, Coffee and Authority: Eye-witnesses and Flesh-witnesses Speak about War, 1100–2000", The Journal of Military History 74:1 (January 2010), pp. 53–78.
- ^ Payne, Tom (26 september 2014). ”Sapiens: a Brief History of Humankind by Yuval Noah Harari, review: 'urgent questions'” (på engelska). The Telegraph. https://www.telegraph.co.uk/culture/books/bookreviews/11120947/Sapiens-a-Brief-History-of-Humankind-by-Yuval-Noah-Harari-review-urgent-questions.html. Läst 24 februari 2021.
- ^ Fast talk / The road to happiness, in Haaretz, 25 april 2012
- ^ Harari, Yuval Noah (2017). Homo Deus: A Brief History of Tomorrow. London: Vintage. sid. 429. ISBN 9781784703936. OCLC 953597984
- ^ Harari, Yuval Noah (26 augusti 2016). ”Yuval Noah Harari on big data, Google and the end of free will” (på engelska). Financial Times. https://www.ft.com/content/50bb4830-6a4c-11e6-ae5b-a7cc5dd5a28c. Läst 24 februari 2021.
- ^ Runciman, David (24 augusti 2016). ”Homo Deus by Yuval Noah Harari review – how data will destroy human freedom” (på engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/books/2016/aug/24/homo-deus-by-yuval-noah-harari-review. Läst 24 februari 2021.
- ^ Harari, Yuval Noah (2016). Homo Deus: A Brief History of Tomorrow. London: Vintage. sid. 75. ISBN 9781784703936. OCLC 953597984
- ^ https://scholarsarchive.byu.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2094&context=ccr
- ^ ”Book review: Is '21 Lessons for the 21st Century' another hit for Yuval Noah Harari” (på engelska). The National. https://www.thenational.ae/arts-culture/books/book-review-is-21-lessons-for-the-21st-century-another-hit-for-yuval-noah-harari-1.763381. Läst 24 februari 2021.
- ^ Lewis, Helen (15 augusti 2018). ”21 Lessons for the 21st Century by Yuval Noah Harari review – a guru for our times?” (på engelska). the Guardian. https://www.theguardian.com/books/2018/aug/15/21-lessons-for-the-21st-century-by-yuval-noah-harari-review. Läst 24 februari 2021.
- ^ Russell, Review by Jenni (19 augusti 2018). ”Review: 21 Lessons for the 21st Century by Yuval Noah Harari — chilling predictions from the author of Sapiens” (på engelska). ISSN 0140-0460. https://www.thetimes.co.uk/article/review-21-lessons-for-the-21st-century-by-yuval-noah-harari-chilling-predictions-from-the-author-of-sapiens-f3n30fn6q. Läst 24 februari 2021.
- ^ ”Can mindfulness save us from the menace of artificial intelligence?” (på engelska). Evening Standard. https://www.standard.co.uk/lifestyle/books/21-lessons-for-the-21st-century-by-yuval-noah-harari-review-a3918696.html. Läst 24 februari 2021.
- ^ ”Yuval Noah Harari's 21 Lessons for the 21st Century is a banal and risible self-help book”. New Statesman. https://www.newstatesman.com/culture/books/2018/08/yuval-noah-harari-s-21-lessons-21st-century-banal-and-risible-self-help-book.
- ^ https://www.kirkusreviews.com/book-reviews/yuval-noah-harari/21-lessons-for-the-21st-century/
- ^ ”LIVESTREAM EVENT | An Evening With Yuval Noah Harari” (på engelska). How To Academy. https://howtoacademy.com/events/an-evening-with-yuval-noah-harari/. Läst 24 februari 2021.
- ^ ”Telegraph.co.uk”. http://www.telegraph.co.uk/culture/books/bookreviews/11120947/Sapiens-a-Brief-History-of-Humankind-by-Yuval-Noah-Harari-review-urgent-questions.html. Läst 10 december 2016.
- ^ ”Sapiens : en kort historik över mänskligheten”. Adlibris. Arkiverad från originalet den 14 december 2016. https://web.archive.org/web/20161214094000/http://www.adlibris.com/se/bok/sapiens-en-kort-historik-over-manskligheten-9789127140394. Läst 10 december 2016.
- ^ ”Homo Deus”. Adlibris. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221023202/http://www.adlibris.com/se/bok/homo-deus-9781910701874. Läst 10 december 2016.
- ^ ”Homo Deus”. Adlibris. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221023329/http://www.adlibris.com/se/bok/homo-deus-9789127150799. Läst 10 december 2016.
- ^ ”21 tankar om det 21:a århundradet”. Adlibris. Arkiverad från originalet den 13 september 2018. https://web.archive.org/web/20180913185519/https://www.adlibris.com/se/bok/21-tankar-om-det-21a-arhundradet-9789127156760. Läst 13 september 2018.
- ^ ”21 Lessons for the 21st Century”. Adlibris. Arkiverad från originalet den 13 september 2018. https://web.archive.org/web/20180913185225/https://www.adlibris.com/se/bok/21-lessons-for-the-21st-century-9781787330870. Läst 13 september 2018.
- ^ http://www.ynharari.com/
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Författare/Upphovsman: Daniel Naber, Licens: CC BY-SA 4.0
Deutsch: Yuval Noah Harari at an interview in Berlin, presenting the German translation of "Homo Deus".
Signature of author and historian Yuval Noah Harari