Yunnanrosenfink

Yunnanrosenfink
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteRosenfinkar
Carpodacus
ArtYunnanrosenfink
C. verreauxii
Vetenskapligt namn
§ Carpodacus verreauxii
Auktor(David och Oustalet, 1877)
Synonymer
  • Carpodacus rodopeplus verreauxii
Hitta fler artiklar om fåglar med

Yunnanrosenfink[2] (Carpodacus verreauxii) är en bergslevande asiatisk fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läten

Yunnanrosenfinken är en 16,5 centimeter lång streckad rosenfink med tydligt ögonbrynsstreck. Från alla andra rosenfinkar än fläckvingad rosenfink skiljer sig hanen genom kombinationen av mörkröd hjässa, skär övergump och brett skärt ögonbrynsstreck, djuprosa undersida med streck eller fläckar på strupe och hals samt tydligt rosavita teckningar på mantel och tertialer. Honan är mycket lik brun rosenfink men är mindre och slankare med tunna beigevita streck på manteln, tydligare ögonbrynsstreck samt blekare undersida med kraftigare och mer kontrasterande streckning. Lätet är ett nasalt "churr-wee".[4]

Från närbesläktade fläckvingad rosenfink (som yunnanrosenfinken tidigare behandlades som en del av) skiljer den sig genom mindre näbb, tydligt ljusare övergump, långa svarta streck på ovansidan och hos hanen samt hos hanen överlag tydligt blekare ljusrosa.[5]

Utbredning och systematik

Yunnanrosenfinken förekommer i södra Kina (nordöstra Yunnan samt södra och västra Yunnan) samt nordöstra Myanmar. Tidigare behandlades den som underart till fläckvingad rosenfink (C. rodopeplus), men urskiljs numera oftast som egen art baserat på både genetiska och utseendemässiga skillader.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Yunnanrosenfinken förekommer intill städsegrön skog, i ungskog, buskmarker och bambustånd på mellan 2135 och 2895 meters höjd. Dess häckningsbeteende är okänt. Vintertid söker den sig till lägre regioner.[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Jules Pierre Verreaux (1807-1873), fransk samlare och handlare med specimen. [7]

Referenser

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Carpodacus verreauxii Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:492, ISBN 978-1-84330-746-4
  5. ^ del Hoyo, J. & Collar, N. (2018). Sharpe's Rosefinch (Carpodacus verreauxii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1344124 15 december 2018).
  6. ^ Rasmussen, P.C. (2005) Revised species limits and field identification of Asian rosefinches. BirdingASIA 3: 18–27.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar