Yttrandefrihetskommittén

Yttrandefrihetskommittén
Statlig utredning
Regeringsbeslut
Utredningsansvar
MyndighetJustitiedepartementet
OrdförandeGöran Regner  2003–2008
Göran Lambertz  2008–2012
Kommittédirektiv
Slutbetänkande
ID-nummerSOU 2012:55
TitelEn översyn av tryck- och yttrandefriheten

Yttrandefrihetskommittén, fram till 2008 Tryck- och yttrandefrihetsberedningen, var en av Sveriges regering tillsatt parlamentariskt sammansatt kommitté som verkade under åren 2003–2012.[1][2] Kommittén följdes av 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté.[3]

Bakgrund

Utredningens syfte var att utreda om dagens tryckfrihetsförordning (TF) samt yttrandefrihetsgrundlag (YGL) skulle kunna ersättas av en mer teknikneutral grundlag. Därmed ville regeringen i praktiken undersöka möjligheten att få in nätet under grundlagsskyddet. Slutsatsen som kommittén presenterade 2010 var att det är omöjligt att ge samtliga yttranden samma grundlagsskydd och att det därför är nödvändigt med vissa begränsningar. Utredningen presenterade i sitt delbetänkande tre förslag för hur dessa begränsningar skulle kunna utformas och de är efter tre huvudprinciper; ansvarsmodellen, verksamhetsmodellen och ändamålsmodellen utan att förespråka någondera.

Ordförande

Betänkanden

Kommittén lämnade fyra delbetänkanden 2004–2010 och ett slutbetänkande 2012:

  • Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. Internationellt rättsligt bistånd, brottskatalogen, målhandläggnings-frågor m.m. (SOU 2004:114)
  • Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten? Tryck- och yttrandefrihetsberedningen inbjuder till debatt (SOU 2006:96)
  • Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (SOU 2009:14)
  • Ny yttrandefrihetsgrundlag? – Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller (SOU 2010:68)
  • En översyn av tryck- och yttrandefriheten (SOU 2012:55)

Kommitténs förslag ledde till vissa ändringar i TF, YGL och annan lagstiftning som trädde i kraft 1 januari 2014 respektive 1 januari 2015.[4]

Se även

Referenser

  1. ^ Information om yttrandefrihetskommittén från regeringen
  2. ^ Sveriges riksdag: Yttrandefrihetskommittén (Ju 2003:04)
  3. ^ Statens offentliga utredningar: 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté (Ju 2018:01)
  4. ^ Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens område, Prop. 2013/14:47

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”