Yttrandefrihetsgrundlagen

Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Staten
Län · Regioner
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sverigeportalen

Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469), ofta förkortad YGL, är den yngsta av Sveriges grundlagar, och togs i bruk 1992.[1] Yttrandefrihetsgrundlagen är tillsammans med tryckfrihetsförordningen en av de två så kallade mediegrundlagarna i Sverige. Lagen innehåller bestämmelser om grundlagsskydd för bland annat radio- och tv-sändningar och vissa webbplatser.

Lagen innebär bland annat att:

  • Alla medborgare har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar, känslor i radio, tv, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar.
  • Ingen myndighet kan kräva att något som skall framföras i radio, tv eller annan sorts upptagning först måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ (censurförbud). Undantaget är biofilmer som ska visas för barn under 15 år.
  • Den som är upphovsman till ett radioprogram, tv-program eller liknande har rätt att vara anonym.

Lagen har flera likheter med tryckfrihetsförordningen men berör inte tryckta skrifter. Däremot omfattar den vissa webbplatser (databaser i grundlagens terminologi). Sedan 2003 är det möjligt att genom ett utgivningsbevis beviljas grundlagsskydd för vilken webbsida som helst (s.k. frivilligt grundlagsskydd). Ett automatiskt grundlagsskydd gäller, utan ansökan, för webbplatser som drivs av ett massmedieföretag.[2]

Yttrandefrihetsbrott

Yttrandefrihetsbrotten är begränsningar i yttrandefriheten, till exempel gällande hets mot folkgrupp. Yttrandefrihetsgrundlagen innehåller en hänvisning till tryckfrihetsförordningens brottskatalog. Därför sammanfaller yttrandefrihetsbrotten med tryckfrihetsbrotten. De omfattar arton brott mot staten eller enskild person, för fördjupning se "tryckfrihetsbrott".

Vid grova yttrandefrihetsbrott mot staten och vissa sekretessbrott finns inget anonymitetsskydd för upphovsmannen till en uppgift i radiosändning/TV-program/teknisk upptagning/webbsida. Även meddelarfriheten faller bort vid dessa grova yttrandefrihetsbrott.

Referenser

  1. ^ Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469)
  2. ^ Utgivningsbevis för webbplatser Arkiverad 21 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine. Myndigheten för radio och tv

Se även

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.