Ytterstfors AB

Ytterstfors

Byskeälven
Den här artikeln är en del i serien om Ytterstfors:
Bolag
Ytterstfors AB · AB Ytterstfors-Munksund · Munksunds AB
Bruk och anläggningar
Ytterstfors såg · Ytterstfors glasbruk · Ytterstfors kanal · Ytterstfors träsliperi · Ytterstfors elektriska såg · Ytterstfors linbana
Personer
Fredrik Holmström · Mikael Lindemark · Carl Fredrik Furtenbach · Johan Degerman · Anders Markstedt · Eric Lindemark · Fredrik Bergenholtz · Nils Ringstrand · Egil Unander-Scharin
Övrigt
Ytterstfors bruksförsamling · Ytterstfors brukskyrka · Ytterstfors herrgård
Se även
SCA · Handelsbanken · Ivar Kreuger

Ytterstfors AB var inledningsvis ett moderbolag till Ytterstfors såg och Ytterstfors glasbruk, då under namnet Ytterstfors bruks- och sågverksintressenter (1846).[1] Då Eric Lindemark avled 1844 ägde han två sjundedelar (28,57 %) av dessa verksamheter.[2]

Bolaget ombildades till ett aktiebolag,[3] Ytterstfors AB, 1874 och inkluderade då, förutom verksamheterna i Ytterstfors, även Carlsfors såg och Furuögrund såg. Huvudkontoret låg i Ytterstfors, nuvarande Byske.[1] Aktiekapitalet uppgick då till &&&&&&&&&0405000.&&&&&0405 000 kr.[3]

Ytterliggare en omorganisation gjordes och från 1894 blev namnet Ytterstfors trävaruaktiebolag.[1] Aktiekapitalet uppgick då till &&&&&&&&&0500000.&&&&&0500 000 kr.[3] Ägare var 1899 Isak O. Nyblad (20 aktier), Fr. Bergenholst (10 aktier), N. Ringstrand (20 aktier), Unander-Scharin (20 aktier), M. Adlerstam (10 aktier) och Uno Norman (20 aktier).[4] I styrelsen satt konsul Egil Unander-Scharin (Umeå), jägmästare N. G. Ringstrand (Burträsk) och disponentdirektör Uno Norman (Byske). Norman var även bolagets verkställande direktör.[3]

Aktiekapitalet utökades 1907 till två miljoner kr och då tillkom Foy Morgan & Co som ägare, denne representerades av Norman. År 1915 ägde företaget:

  • Ytterstfors sliperi (massafabrik)
  • Ytterstfors kraftstation och dammbyggnad
  • Kraftledning och transformator från Skellefteå
  • Ytterstfors linbana
  • Sliperibyggnad vid Furuögrund hamn
  • Ytterstfors elektriska sågverk (drevs med elektricitet från Finnfors kraftstation[1])
  • Ytterstfors kvarnhus
  • Furuögrund ångsåg

samt hemman och lägenheter i Byske socken, Jörns socken, Piteå socken, Arvidsjaurs socken och Arjeplogs socken. Dessutom ägdes hemmansdelar i socknarna Skellefteå, Jokkmokk, Älvsbyn, Nederluleå och Överkalix. Totalt uppgick arealen av dessa till &&&&&&&&&0103257.&&&&&0103 257 tunnland. Ägarförhållandena ändrades och 1916 var Aron Andersson majoritetsägare. Övriga delägare var då O. Enell och E. Häggbom.[4]

År 1916 uppgick bolaget i AB Ytterstfors-Munksund.[1]

Se även

  • Andra artiklar om Byske

Referenser

  1. ^ [a b c d e] Östlund, L. (2003). Från gles skog och brokiga ungskogar till homogen produktionsskog.. sid. 17–19. https://stud.epsilon.slu.se/11025/1/holmgren_o_170918.pdf. Läst 20 juli 2023. 
  2. ^ ”Skellefteå tingslags häradsrätts arkiv, Bouppteckningar och arvskiften, SE/HLA/1040120/F/F II/18 (1842-1846) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102096_00196#?c=&m=&s=&cv=195&xywh=3099,-493,2087,3510. Läst 23 juli 2023. 
  3. ^ [a b c d] Herman A. Ring. ”21 (Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 3)”. runeberg.org. https://runeberg.org/rhasvindus/3/0021.html. Läst 20 juli 2023. 
  4. ^ [a b] (PDF) Huru vi förlora Norrland: Ytterstforsdomänen och andra domäner i bankernas händer. 1925. sid. 5–7, 14. https://www.sac.se/content/download/26641/205145/file/Norrland%25201925.pdf. Läst 20 juli 2023  Arkiverad 20 juli 2023 hämtat från the Wayback Machine.

Media som används på denna webbplats

Byskeälven.png
Författare/Upphovsman: NnieAndersson, Licens: CC BY-SA 4.0
Bilden är en digital omarbetning av File:Byskealven e4.jpg