Ystads kommun

Ystads kommun
Kommun
Ystad nya rådhus (kommunhus)
SloganJa, i Ystad[1]
Kommunens vapen.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5

Ystads kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortYstad
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd31 954 ()[2]
Areal1 184,41 kvadratkilometer ()[3]
- därav land349,93 kvadratkilometer[3]
- därav vatten834,48 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet91,32 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater55°25′00″N 13°50′00″Ö / 55.416666666667°N 13.833333333333°Ö / 55.416666666667; 13.833333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsYstads domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1181[4]
Anställda2 625 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1286[6]
GeoNames2662148
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Ystads kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Ystad.

Kommunen är belägen i södra Skåne med kust mot Östersjön. Jordbruket och handeln har traditionellt varit basnäringarna i kommunen, men andelen sysselsatta inom jordbruket har minskat och numer är tillverkningsindustrin en viktig arbetsgivare.

Sedan mitten på 1970-talet har befolkningstrenden varit positiv. Efter valen under 2010-talet har olika politiska koalitioner styrt kommunen med växlande majoritets- och minoritetsstyre.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Baldringe, Balkåkra, Bjäresjö, Borrie, Bromma, Glemminge, Hedeskoga, Högestad, Hörup, Ingelstorp, Löderup, Sjörup, Skårby, Snårestad, Stora Herrestad, Stora Köpinge, Sövestad, Valleberga och Öja. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Ystads stad som 1863 bildade en stadskommun.

Löderups municipalsamhälle inrättades 18 juni 1927 och upplöstes vid utgången av 1958.

Vid kommunreformen 1952 sammanlades landskommunerna i Löderups landskommun och de då bildade Glemmingebro, Herrestads och Ljunits landskommuner. Ystads stad kvarstod oförändrad.

Ystads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ystads stad, Löderups, Herrestads och Ljunits landskommuner samt en del ur Glemmingebro landskommun (Glemminge och Ingelstorp).[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Ystads domsaga.[8]

Geografi

Kommunen är belägen på södra/sydöstra Skåne och gränsar till Simrishamns, Tomelilla, Sjöbo och Skurups kommuner.

Topografi och hydrografi

Kommunen har en kustremsa mot Östersjön.[9] Där är landskapet relativt flackt, med en höjdskillnad på omkring 50 meter som generellt lutar åt sydost mot kusten. Kustområden kring hamnen, östra delarna av centralorten och Ystads sandskog är belägna under +5 meter.[10] Längs kusten råder ibland starka undervattensströmmar.[11]

Bland större sjöar finns Krageholmssjön och Ellestadssjön i nordvästra delen av kommunen och genom mellersta delen av kommunen flyter Nybroån från norr till söder och mynnar ut i Östersjön. I öster flyter Kabusaån från nordväst och mynnar även den ut i Östersjön.[9]

Naturskydd

Det finns 17 naturreservat i kommunen.[12] Backåkra naturreservat är ett gammalt sandhedslandskap med betande kor. Där växer hedblomster, jungfrulin och backsilja, typiska växter för torrängar. Bland djur och insekter återfinns kamgräsfjäril samt det lilla biet hedsidenbi.[13] Mäktiga sanddyner som byggs på med mer sand hittas i Sandhammarens naturreservat, dit följer sand från Löderup och Hagestad med havsströmmarna. Längre in från kusten finns planterad tallskog som skydd mot sandflykt.[14] Andra naturreservat är exempelvis Ållskog och Svartskylle.[12]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar – Ljunits, Löderups, Stora Köpinge, Sövestadsbygdens och Ystads.

(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distrikt inom Ystads kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 20 distrikt[15]:

Tätorter

År 2020 bodde 84,4 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[16]

(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Panorama över centrala Ystad, med nyrenoverade småbåtshamnen i förgrunden.

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 11 tätorter i Ystads kommun:[17]

TätortBefolkning
Ystad20 195
Köpingebro1 265
Nybrostrand1 338
Svarte1 005
Löderup628
Glemmingebro424
Sövestad366
Stora Herrestad315
Hedeskoga252
Rynge och Vallösa226
Trunnerup, Bleckstorp och Rögla*204

*Del av tätorten ligger även i Skurups kommun

Styre och politik

Styre

Efter 2010 års val tog Alliansen, bestående av Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna, tillsammans med Miljöpartiet över makten i kommunen.

Mandatperioden 2014 till 2018 styrdes kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet samt en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet. Tillsammans bildade de då en majoritetskoalition.[18] Efter valet 2018 bildade Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna en minoritetskoalition.[19] Detta var möjligt genom en valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna.[20]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026[21]
OrdförandeMMalin Olsson
Förste vice ordförandeSDPeter Lundgren
Andre vice ordförandeSMagnus Arling

Mandatfördelning 1970–2022

ValårVSMPYPSPISDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970241177
241177
4989,5
43
1973241357
241357
4991,5
3910
1976241168
241168
4991,9
3910
19791239610
239610
4990,2
3712
19822319313
239313
4990,7
3910
19852217613
227613
4988,7
418
198812227413
2227413
4985,3
3613
1991119164216
1964216
4984,7
3811
1994124215313
2425313
4984,5
3316
199821921242215
2192242215
4977,40
3019
2002221111144212
22144212
4976,78
3118
200611821343215
182343215
4979,16
2920
20101182433216
182433216
4981,77
3019
20141203642112
20364212
4984,23
2821
20182152952212
2152952212
4986,50
3118
202221621033213
16103313
5184,28
2922
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2023
OrdförandeMPaula Nilsson
Förste vice ordförandeMGunilla Andersson
Andre vice ordförandeSKevin Rasmussen

Källa:[22]

Övriga nämnder

Barn- och utbildningsnämnden
OrdförandeLPer-Olof Lind
Förste vice ordförandeMPaula Larsson Jarl
Andre vice ordförandeSKarin Voltaire
Gymnasienämnden
OrdförandeMKevin Sundin
Förste vice ordförandeSdLeif Olsson Svensson
Andre vice ordförandeSRikard Larsson
Kulturnämnden
OrdförandeMSverker Meyer
Förste vice ordförandeSdJan-Åke Isaksson
Andre vice ordförandeSMårten Mårtensson
Myndighetsnämnden
OrdförandeMStefan Engdahl
Förste vice ordförandeMKent Svensson
Andre vice ordförandeSRiccard Axtelius
Samhällsbyggnadsnämnden
OrdförandeKdHåkan Thorén Damm
Förste vice ordförandeSdGöran Björk
Andre vice ordförandeSRoger Jönsson
Socialnämnden
OrdförandeMAnne Olofsdotter
Förste vice ordförandeLEva Hallmer Lindahl
Andre vice ordförandeSBirgitta Cestrone Nyman

[23]

Vänorter

Ystad har två vänorter:

Vänortavtalen med Ekenäs, Sölleröd, Ballerups kommun och Haugesunds kommun avslutades 2008, då Ekenäs och Sölleröd upphört att vara egna kommuner.

Vänortavtalen med de nordiska vänorterna Ekenäs, Sölleröd och Haugesunds kommun avslutades 2008, då Sölleröd upphört att vara egen kommun och Ekenäs också planerades upphöra och ingå i en större kommun. Tidigare hade representanter för kommunerna träffats vartannat år och "haft gemensamma arrangemang inom bland annat kultur och idrott".[24]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Jordbruket och handel än har traditionellt varit basnäringarna i kommunen, men framförallt jordbrukets betydelse har minskat. I början av 2020-talet är omkring 70 procent av områdets areal jordbruksmark, men erbjöd endast knappt tre procent av arbetstillfällena i kommunen. Tillverkningsindustrin är desto större och svarade för cirka 9 procent av arbetstillfällena. Bland företag inom detta område märks Polykemi AB, som arbetar med plastindustri, och Vossloh Nordic Switch Systems AB, som tillverkar växelkomponenter för järnväg. Andra större arbetsgivare är kommunen och Region Skåne, främst genom lasarettet i Ystad.[9]

Infrastruktur

Transporter

Den svenska sträckan av Europaväg 65, liksom riksvägarna 13 och 19, har sin utgångspunkt i centralorten. Riksväg 9 genomkorsar kommunen likväl som järnvägen Malmö–Ystad–Simrishamn.[9] Hållplats finns på Ystads station.[25] I tätorten Ystad finns också en hamn, vilket är en av de viktigaste svenska gränsstationerna till länder utanför EU. Därifrån finns färjeförbindelse med Rønne på Bornholm och Świnoujście i Polen. Från Ystads hamn går huvuddelen av godstrafiken mellan Norden och Polen.[9]

Sjukvård

Lasarettet i Ystad drivs av Region Skåne och ingår i sjukvårdsförvaltningen Skånes universitetssjukvård. År 2018 arbetade omkring 1000 personer på akutmottagningen eller mottagningar och vårdavdelningar inom ett flertal olika specialiteter. Sjukhuset ansvarar för tarmoperationer, så kallad kolonkirurgi, och manlig sterilisering på patienter från större delen av Skåne.[26]

Befolkning

Demografi

Statistik

Demografi
Ystads kommun
Könsfördelning
Män49,0 % (2022)
Kvinnor51,0 % (2022)
Medelålder
Män44,7 år (2022)
Kvinnor47,4 år (2022)
Hushåll
Ensamstående47,6 %
Sammanboende48,9 %
Övriga hushåll3,6 %
Födelseland
Sverige88,8 %
Utanför Sverige11,2 %
Källa:[1]

Befolkningsutveckling

Kommunen har 31 954 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 84:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Ystads kommun 1970–2020[27]
ÅrFolkmängd
1970
 
24 039
1975
 
23 693
1980
 
23 773
1985
 
23 900
1990
 
24 999
1995
 
25 752
2000
 
26 182
2005
 
27 120
2010
 
28 338
2015
 
28 985
2020
 
30 970
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 166, eller 10,92 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 985 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 109, eller 7,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 26 383 den 31 december 2002).[28]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Ystads kommun 28 985 personer. Av dessa var 2 588 personer (8,93 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[29]

Kultur

Kulturarv

I mitten på 1200-talet grundades Gråbrödraklostret i Ystad av bröder från franciskanorden. Det är en av Sveriges äldsta bevarade klosterbyggnader och används numer som museum.[30] Ett annat kulturarv är Ales stenar, vilket är Sveriges största bevarade skeppssättning.[31]

Ett senare arv är Dag Hammarskjölds Backåkra, en plats han köpte 1957 i syfte att bosätta sig på. Där har FN:s säkerhetsråd hållit möte och platsen används numer som museum och konferensanläggning.[32]

Kommunsymboler

Kommunvapen

Blasonering: I med röda rosor bestrött fält av guld ett upprest krönt, blått lejon med röd krona och beväring.

Vapnet bygger på ett sigill med lejon och rosor som fanns för Ystads stad under medeltiden, men djuret omvandlades så småningom till en grip. När vapnet fastställdes för Ystads stad år 1936 återgick man till ursprunget. Även de landskommuner med vilka Ystad lades samman 1971 (Glemmingebro, Herrestad och Löderup) hade vapen. Dock registrerades stadsvapnet för den nya kommunen år 1974.

Kommunfågel

Gråhakedoppingen är Ystads kommunfågel.

Logotyp

Kommunen använder numera oftast en logotyp bestående av ett stiliserat "Y".

Se även

  • Personer med anknytning till Ystads kommun
  • Ytornet

Källor

  1. ^ "Välkommen ombord" ska sälja Gävle, Dagens Nyheter, 27 augusti 2008, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Domsagohistorik Ystads tingsrätt
  9. ^ [a b c d e] ”Ystad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ystad. Läst 7 juni 2022. 
  10. ^ SWECO (19 juni 2014). [https://www.ystad.se/globalassets/dokument/lou/avd-f-strat-miljoarb/erosion/sweco---klimatutredning-for-fop-ystad-2014-06-19_slutversion.pdf Klimatutredning FÖP Ystad YSTADS KOMMUN]. sid. 4. https://www.ystad.se/globalassets/dokument/lou/avd-f-strat-miljoarb/erosion/sweco---klimatutredning-for-fop-ystad-2014-06-19_slutversion.pdf. Läst 7 juni 2022. 
  11. ^ Välkommen till våra stränder. Simrishamns kommun och Ystads kommun. https://www.ystad.se/globalassets/dokument/lou/dokument/vara_strander_webb.pdf. 
  12. ^ [a b] ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat.html. Läst 7 juni 2022. 
  13. ^ ”Backåkra”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/ystad/backakra.html. Läst 7 juni 2022. 
  14. ^ ”Sandhammaren”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/ystad/sandhammaren.html. Läst 7 juni 2022. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1286&id2=null. Läst 17 maj 2024. 
  17. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 17 maj 2024. 
  18. ^ Thelin, Malin (23 oktober 2014). ”S och C tar hjälp av V”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5998523. Läst 7 juni 2022. 
  19. ^ ”Kommunfullmäktige och nämnder - Ystads kommun”. www.ystad.se. https://www.ystad.se/kommun--politik/politik-och-paverkan/politik-paverkan-och-demokrati/kommunfullmaktige/. Läst 7 juni 2022. 
  20. ^ Råde, Olle (6 december 2018). ”Hon ska styra Ystad de närmaste fyra åren”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/hon-ska-styra-ystad-framat-de-narmaste-fyra-aren. Läst 7 juni 2022. 
  21. ^ ”Kommunfullmäktige”. Ystads kommun. https://www.netpublicator.com/elected/registry/d5090e5e4644480dac6cd42c7148f88f/board/0f75f777-c1f5-4e14-ad7a-6b4a5660c1d1. Läst 17 juni 2024. 
  22. ^ ”Kommunstyrelsen”. Bjuvs kommun. Arkiverad från originalet den 12 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170212105322/http://www.ystad.se/kommun--politik/politik-och-paverkan/fortroendevalda---sok-i-registret/. Läst 10 februari 2017. 
  23. ^ ”Förtroendevalda i Ystads kommun”. Arkiverad från originalet den 27 november 2017. https://web.archive.org/web/20171127091844/http://evo.ystad.se:8083/Sok.asp. Läst 28 september 2021. 
  24. ^ ”Nu klipper Ystad banden med sina nordiska vänorter”. Ystadsallehanda. 1 juni 2008. https://www.ystadsallehanda.se/ystad/nu-klipper-ystad-banden-med-sina-nordiska-vanorter/. Läst 7 juni 2022. 
  25. ^ ”Tåg & buss - Ystads kommun”. www.ystad.se. https://www.ystad.se/fritid/ystadarena/hitta-hit/tag/. Läst 7 juni 2022. 
  26. ^ ”Om sjukhuset - Lasarettet i Ystad”. vard.skane.se. https://vard.skane.se/lasarettet-i-ystad/om-oss/om-sjukhuset/. Läst 7 juni 2022. 
  27. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 11 februari 2017. 
  28. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 11 februari 2017. 
  29. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 11 februari 2017. 
  30. ^ ”Klostret i Ystad - Ystads kommun”. www.ystad.se. https://www.ystad.se/klostret. Läst 7 juni 2022. 
  31. ^ ”Kåseberga och Ales stenar - Ystads kommun”. www.ystad.se. https://www.ystad.se/turism/se-och-gora/kaseberga-och-ales-stenar/. Läst 7 juni 2022. 
  32. ^ ”Backåkra - Ystads kommun”. www.ystad.se. https://www.ystad.se/turism/se-och-gora/dag-hammarskjolds-backakra/. Läst 7 juni 2022. 

Externa länkar

Ystads kommun i Skåne län
DistriktYstads kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Kommuner i Skåne län
Se även: Lista över Sveriges kommuner

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Syria.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Yugoslavia (1946–1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1992–2003).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Ystad nya rådhus (kommunhus).jpg
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 3.0
Ystad's municipal building
Småbåtshamnen - Ystad 2013.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Småbåtshamnen - Ystad. 27 feb 2013.
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Distrikt Ystad2.jpg
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Ystads kommun

World file


42.29501836961964045 0 0 -42.29501836961964045 1513700.97543407022021711

7475946.46652781777083874
Flag of Serbia and Montenegro (1992–2006).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Ystad Municipality in Scania County.png
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5

Ystad Municipality in Scania, Sweden

  • Designed by me.
  • Mere outlines are a PD source from www.scb.se