Ystadbanan

Ystadbanan
Ystads station.jpg
Allmänt
PlatsSkåne Sverige
SträckaMalmöYstad
Anslutande linjerÖresundsbanan
Kontinentalbanan
Österlenbanan
Organisation
Invigd1874
ÄgareSvenska staten
Infrastruktur­förvaltareTrafikverket
TrafikoperatörSkånetrafiken
Green Cargo
Tekniska fakta
Längd63(a)/67(b) kilometer
Antal spårenkelspår[1] med mötesspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast22,5[2][1] ton
Största tillåtna vikt per meter6,4[2][1] ton/m
Största lutning11 
ATCATC-2[2][1]
FjärrblockeringJa, System H[2][1]
Högsta hastighet160[4][5] km/h
Elektrifierad1996-06-08[3]
Matning15 kV 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
LastprofilA[2]
(a) via Kontinentalbanan
(b) via Citytunneln

Tekniska fakta hämtade från järnväg.net och Trafikverkets Järnvägsnätsbeskrivning 2026
Linjekarta
km  
Unknown BSicon "LKDSTa "
Malmö godsbangård
Unknown BSicon "tSTR+l "Unknown BSicon "tBHFe@gq "Unknown BSicon "LABZg+r "
0Malmö C
Unknown BSicon "tSTRl "Unknown BSicon "tSTR+r "Unknown BSicon "LABZgl "
Södra stambananStockholm
Unknown BSicon "tSTR "Unknown BSicon "eLHST "
2Östervärn –2009
Unknown BSicon "tHST "Unknown BSicon "LSTR "
2Triangeln 2010–
Unknown BSicon "tSTR "Unknown BSicon "eLHST "
5Persborg –2011
Unknown BSicon "tSTRe "Unknown BSicon "LSTR "
Citytunneln
Station on trackUnknown BSicon "LSTR "
6Hyllie 2010–
Unknown BSicon "LSTRq "Unknown BSicon "ABZgLr+Lr "Unknown BSicon "LSTR "
ÖresundsbananKöpenhamn
Unknown BSicon "eBHF "Unknown BSicon "LSTR "
12Svågertorp
Unknown BSicon "ABZgLl "Unknown BSicon "LABZgr "
7ÖresundsbananaKöpenhamn
Straight trackUnknown BSicon "LSTR "
KontinentalbananMalmö C
Unknown BSicon "LSTRq "Unknown BSicon "KRZLuLr+Ll "Unknown BSicon "LSTRr "
15KontinentalbananbTrelleborg
Stop on track
18Oxie
Unknown BSicon "PSL "
21Skabersjö 2017–
Station on track
25Svedala
Unknown BSicon "eHST "
32Börringe station –1970
Unknown BSicon "PSL "
34Lemmeströ 1996–
Unknown BSicon "eHST "
38Näsbyholm –1970
Station on track
42Skurup
Station on track
48Rydsgård
Unknown BSicon "PSL "
54Rynge 1996–
Unknown BSicon "eHST "
55Marsvinsholm –1971
Unknown BSicon "eHST "
59Charlottenlund –1968
Stop on track
60Svarte 1968–
Unknown BSicon "PSL "
61Vilhelmsborg 2017–
Station on track
67Ystad
Unknown BSicon "LTRAJEKTq "Unknown BSicon "LABZg+r "
Świnoujście[6]
Unknown BSicon "LSTR "
ÖsterlenbananSimrishamn
gods till/från Ystad går på Kontinentalbanan
Järnvägstekniska stationer:
aFosieby bLockarp
Teckenförklaring
Karta 1926.
Pågatåg av modellen X61 som trafikerar linjen sedan 2011

Ystadbanan, ursprungligen Malmö–Ystads Järnväg (MYJ), är en 67 kilometer lång normalspårig järnväg som går mellan Malmö och Ystad. Egentligen är Ystadbanan den 54 kilometer långa enkelspåriga sträckan till Ystad från Lockarp, där den ansluter till Kontinentalbanan.

Persontrafiken i Skånetrafikens regi är tät, och banan utnyttjas till gränsen för sin kapacitet. Därtill förekommer sparsam godstrafik på sträckan.

Historia

En järnväg började diskuteras under 1860-talet av godsherrarna i trakten. Banan blev helt privatfinansierad, eftersom svenska staten då ansåg att regionen var så pass rik att den inte skulle behöva något bidrag. År 1874 kunde den 63 kilometer långa Malmö–Ystads Järnväg (MYJ) invigas, för en privatbana förhållandevis påkostad, med rälsvikten 22 kg/meter. Eftersom traktens godsherrar med Corfitz Beck-Friis i spetsen var inblandade i företaget, så fick den snabbt smeknamnet "Grevebanan."[7]

Banan utgick ursprungligen från Malmö västra station och passerade Svedala och Skurup på vägen till Ystads station[8] från 1865, som ägdes av Ystad–Eslövs järnväg.[7][9]

Banans sträckning avspeglade finansiärernas intressen: Läget för sex av de ursprungligen tolv stationerna var valt på lämpligt avstånd från deras respektive säterier, varför banan på sina ställen inte alltid blev den rakaste. Ursprungliga stationer var Malmö V, Hindby, Oxie, Skabersjö, Svedala, Börringe, Näsbyholm, Skurup, Rydsgård, Marsvinsholm, Charlottenlund och slutligen Ystads station. Stationerna Södervärn och Rynge tillkom senare.[7]

1941 förstatligades Ystadbanan. 1955 lades sträckan från Malmö Västra till Södervärn ned, och tågen utgick från Malmö C i stället för Malmö V. Sträckan Södervärn–Hindby användes för godstrafik fram till 1972, men 1973 anslöts Ystadbanan till Kontinentalbanan vid Fosieby via Lockarps station istället, och sträckan Södervärn–Hindby–Oxie kunde slopas.[8] Malmö var inte längre en stad genomkorsad av järnvägar. Nu fanns det bara två kvar: söderut Kontinentalbanan, norrut Södra stambanan, och plankorsningar bara vid sällan trafikerade godsspår.

1990 togs persontrafiken över av Pågatågen. Men trots att Ystadbanan ansågs vital för rikets säkerhet, var den ännu inte elektrifierad utan trafikerades till en början med dieseldrivna Y1-motorvagnar. Mellan 1993 och 1996 elektrifierades banan, och den 8 juni 1996 körde det första eldrivna tåget med en X11-motorvagn.[8]

2009–2011, i samband med att Citytunneln blev färdig, byggdes också en förbindelse mellan Öresundsbanan och Ystadbanan, med en planskild korsning under Kontinentalbanan vid Lockarp. Från den 15 augusti 2011 gick Pågatågen från Ystad till Malmö C via Citytunneln istället för Kontinentalbanan.[10][11] DSB:s Bornholmståg kunde nu också gå till Ystad utan att byta körriktning i Fosieby.[8] När trafiken hade intensifierats visade sig den enkelspåriga banan från Lockarp till Ystad–Simrishamn vara känslig för förseningar, och uppehållen på Svågertorps station slopades.

Fram till december 2017 körde DSB Bornholmståg mellan Köpenhamn och Ystad, vilka anslöt till Bornholmsfärjan. Tågen, bron och den snabbare färjan minskade restiden Köpenhamn–Bornholm med färja från över sex timmar[12] till omkring tre timmar.[13]

Trafik

Banan trafikeras med pågatåg, Skånetrafikens lokaltåg. Därtill kör Green Cargo godståg på linjen.

Nya mötesstationer

Samtidigt som Citytunneln började användas 2011 infördes halvtimmestrafik. Trafiken visade sig vara känslig för störningar och en utredning om vad som behövdes för att minska förseningarna presenterades 2012. Utredningen föreslog två nya stationer enbart för tågmöten, en vid Skabersjö mellan Oxie och Svedala och den andra strax öster om hållplatsen Svarte, benämnd Vilhelmsborg.[14] Efter att mötesstationerna kommit till stånd 2017[15] har punktligheten förbättrats.[16]

Se även

Källor

  1. ^ [a b c d e] ”JNB 2026 Bilaga 2 B Banstandarddata, indelningsdata” (XLSX). Trafikverket. 16 december 2024. https://bransch.trafikverket.se/contentassets/174f5980147e421e86a5d6bb0cbdbdcc/bilaga-2-b---banstandarddata.xlsx. Läst 9 april 2025. 
  2. ^ [a b c d e] ”Bilaga 3.4 Banstandarddata”. Järnvägsnätsbeskrivning, JNB. Trafikverket. 2013. Arkiverad från originalet den 25 april 2013. https://web.archive.org/web/20130425032032/http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/Jarnvagsnatsbeskrivning/. Läst 4 maj 2013. 
  3. ^ Rolf Sten. ”Elektrifiering och elektrisk drift”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html. Läst 1 november 2012. 
  4. ^ Banportalen: STH per stråk utgiven 2008-12-01 Arkiverad 7 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., se sidan 3
  5. ^ ”JNB 2026 Bilaga 2 C STH per sträcka” (XLSX). Trafikverket. 16 december 2024. https://bransch.trafikverket.se/contentassets/174f5980147e421e86a5d6bb0cbdbdcc/bilaga-2-c---sth-per-stracka.xlsx. Läst 9 april 2025. 
  6. ^ Unity Line, Färjor för personbilar, lastbilar och tåg
  7. ^ [a b c] Nihlén, Knut (1924). Malmö–Ystads järnväg 1874–1924. Malmö: Skånska Litografiska Aktieb. Libris 1475767 
  8. ^ [a b c d] Frederik Tellerup & Markus Tellerup. ”Ystadbanan”. Banguide. järnväg.net. http://www.jarnvag.net/banguide/malmo-ystad. Läst 8 oktober 2018. 
  9. ^ Rolf Sten; Benny Nilsson & Kjell Byström (13 april 2021). ”Tomelilla – Ystad”. Bandelsregister. historiskt.nu. https://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Baslista/Alla/bd621.htm. 
  10. ^ Emma Leijnse (12 juni 2011). ”Snart går resan till Ystad i tunnel”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2011-06-12/snart-gar-resan-till-ystad-i-tunnel/. Läst 9 april 2005. 
  11. ^ ”Nyöppning på Svågertorp”. Sydsvenskan. 15 augusti 2011. Arkiverad från originalet den 18 september 2011. https://web.archive.org/web/20110918032431/http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1526951/Nyoppning-pa-Svagertorp.html. Läst 9 april 2005. 
  12. ^ ”BornholmerFærgen: Køge–Rønne, Bornholm”. Highways.dk. Arkiverad från originalet den 11 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130511110257/http://www.highways.dk/faerger/koge-ronne.php. Läst 2 maj 2013. 
  13. ^ ”BornholmerFærgen: Ystad–Rønne, Bornholm”. Highways.dk. Arkiverad från originalet den 11 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130511124530/http://www.highways.dk/faerger/ystad-ronne.php. Läst 4 maj 2013. 
  14. ^ ”Ystadbanan, förstudie nya mötesstationer”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 27 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140727180625/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Ystadbanan/. Läst 4 maj 2013. 
  15. ^ Helena Kyster-Hansen, Michael Henriques, Göran Sewring, Thomas Ney, Joakim Ahlberg (26 september 2018). ”Rapport Redundans i gränsöverskridande järnvägstrafik - Ramavtal 1600991 – Område 4 Transporter och infrastruktur”. MOE / Tetraplan. Arkiverad från originalet den 27 september 2020. https://web.archive.org/web/20200927134427/https://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer_dokument/redundans-i-gransoverskridande-jarnvagstrafik.pdf. Läst 17 mars 2020. 
  16. ^ ”Ökad punktlighet för tågen”. Skånetrafiken. 8 januari 2020. Arkiverad från originalet den 15 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200115141241/https://www.skanetrafiken.se/nyhetsarkiv/okad-punktlighet/. Läst 17 mars 2020. 

Vidare läsning

  • Alvfors, Karl-Gösta (1983). ”Strejken vid Malmö-Ystads järnväg i maj år 1906”. Ystadiana 1983,: sid. 11-48 : ill.  Libris 9123863
  • Nihlén, Knut (1924). Malmö-Ystads järnväg 1874-1924. Malmö: Skånska litogr. a.-b. Libris 1475767 
  • Thomasson, Göran; Stenvall, Frank (1974). Malmö-Ystads järnväg 1874-1974 : jubileumsskrift. Malmö: Stenvall. Libris 7630135. ISBN 91-7266-015-5 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

BSicon .svg
This is the "empty element" of the Icons for railway descriptions (see there for further informations). The original syntax of Wikipedia:Route diagram templates filled all empty spaces in a diagram with this file (all BSicons were 20x20px). For those cells where an icon ID was provided, some "File:BSicon_ID.svg" were used, and where there was no ID, "File:BSicon_.svg" was substituted. Many major Wikipedias has since upgraded the syntax so that just an empty table cell is used (incl. En.WP).
BSicon BHF.svg
station straight track
BSicon LSTRq.svg
Eget arbete baserat på: BSicon LSTR.svg
BSicon HST.svg
flag stop track straight in use
BSicon eHST.svg
Ex flag stop, track straight in use
BSicon tHST.svg
tunnel flag stop straight
X61.jpg
Författare/Upphovsman: Erik Höglund, Licens: CC BY 3.0
Pågatåg av modellen X61 på premiärtur i Skåne. Här ses tåget i Teckomatorp.
BSicon PSL.svg
Passing loop icon, for route diagram templates, such as Abt switches of funiculars.
BSicon LABZgl.svg
A version of
BSicon KRZLuLr+Ll.svg
KRZLuLr+Ll (I guess!)
BSicon tBHFe@gq.svg
Författare/Upphovsman: BjørnN, Licens: CC0
icon for railway description
BSicon tSTRl.svg
Tunnel track to left forward driving directing (with exact circles)
BSicon LABZgr.svg
​Icons for railway descriptions
BSicon eLHST.svg
disused station on interruption
BSicon tSTR+r.svg
tunnel track to left against driving directing (with exact circles)
Ystads station.jpg
Författare/Upphovsman: Jorchr, Licens: CC BY 3.0
Järnvägsstationen i Ystad
BSicon LKDSTa.svg
Image for BSicon diagrams
BSicon eBHF.svg
ex station straight track
BSicon tSTR+l.svg
Tunnel track to right against driving directing (with exact circles)
BSicon LABZg+r.svg
Icons for railway descriptions
BSicon ABZgLr+Lr.svg
three junction, interruption to the side
Ystads-Järnvägar-(YJ)-3.jpg
Författare/Upphovsman: Kartografiska institutet, Stockholm, Licens: CC0
Malmö-Ystads Järnväg (MYJ). Karta