Ystadbanan

Ystadbanan
Ystads station
Allmänt
Plats	Skåne
Sträcka	Malmö–Ystad
Anslutande linjer	Öresundsbanan Kontinentalbanan Österlenbanan
Organisation
Invigd	1874
Ägare	Svenska staten
Infrastruktur­förvaltare	Trafikverket
Trafikoperatör	Skånetrafiken Green Cargo
Tekniska fakta
Längd	63 kilometer
Antal spår	enkelspår med mötesspår
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast	6,4[1] ton
Största tillåtna vikt per meter	22,5[1] ton/m
Största lutning	11 ‰
ATC	ATC-2[1]
Fjärrblockering	Ja, System H[1]
Högsta hastighet	160[3] km/h
Elektrifierad	1996-06-08[2]
Matning	15 kV 16 ⅔ Hz (kontaktledning)
Lastprofil	A[1]
Tekniska fakta hämtat från järnväg.net
Linjekarta km    0 Malmö C 1 Södra stambanan►Stockholm 1 Östervärn  –2009 Triangeln  2010– ▲Citytunneln Hyllie  2010– Öresundsbanan◄Köpenhamn Svågertorp 3 Persborg  –2011 5 Öresundsbanana◄Köpenhamn Kontinentalbananb▲Malmö C 7 Kontinentalbanan◄Trelleborg 11 Oxie 15 Skabersjö 21 Svedala 30 Lemmeströ 38 Skurup 44 Rydsgård 50 Rynge 51 Marsvinsholm 56 Svarte 57 Vilhelmsborg 63 Ystad ◄Świnoujście[4] Österlenbanan▼Simrishamn Järnvägstekniska stationer aFosieby bLockarp Teckenförklaring

Ystadbanan är en omkring 63 kilometer lång normalspårig järnväg som går mellan Malmö och Ystad. Egentligen är Ystadbanan sträckan till Ystad från Lockarp, där den ansluter till Kontinentalbanan, vilket är 55 kilometer.

En järnväg började diskuteras under 1860-talet av godsherrarna i trakten. Banan blev helt privatfinansierad eftersom svenska staten då ansåg att regionen var så pass rik att den inte skulle behöva något bidrag. År 1874 kunde Malmö-Ystads Järnväg (MYJ) invigas och eftersom traktens godsherrar, med Corfitz Beck-Friis i spetsen, var inblandade i företaget, fick den snabbt smeknamnet "Grevebanan". Banans utformning avspeglade även finansiärernas intressen, eftersom varje gods fick en station på sina ägor, varför banan på sina ställen inte alltid blev den rakaste. Järnvägen byggdes med räls av en vikt av 22kg/meter. Ursprungliga stationer var Malmö V, Hindby stn, Oxie stn, Skabersjö stn, Svedala stn, Börringe stn, Näsbyholms stn, Skurups stn, Rydsgård, Marsvinsholms stn, Charlottenlunds stn och Ystad stn. Stationen i Ystad ägdes av Ystad-Eslövs järnväg. Stationerna Södervärn och Rynge tillkom senare.^[5]

Banan utgick ursprungligen från Malmö Västra station och passerade Södervärns station vidare mot Svedala, Skurup och Ystad. 1941 förstatligades den, 1955 lades sträckan Malmö Västra–Södervärn ned, varvid tågen utgick från Malmö C i stället för Södervärn, och 1973 anslöts banan till Kontinentalbanan vid Fosieby. Sträckan Hindby–Södervärn användes för godstrafik fram till 1972. Persontrafiken flyttades till Pågatågen 1990 men banan var, trots att den ansågs vital för rikets säkerhet, då ännu inte elektrifierad utan trafikerades med Y1 motorvagnar. Mellan 1993 och 1996 elektrifierades banan och den 8 juni 1996 körde det första eldrivna tåget med en X11 motorvagn.^[6]

I samband med bygget av Citytunneln byggdes 2009–2011 en förbindelse mellan Öresundsbanan och Ystadbanan planskilt under Kontinentalbanan vid Lockarp. När förbindelsen öppnades den 15 augusti 2011 gick Pågatågen från Ystad via Citytunneln istället för Kontinentalbanan till Malmö C. DSB:s Bornholmståg kunde nu också gå till Ystad utan att byta körriktning i Fosieby.

Banan trafikeras av Skånetrafikens lokaltåg, Pågatågen. Fram till december 2017 körde DSB Bornholmståg mellan Köpenhamn och Ystad, vilka anslöt till Bornholmsfärjan. Tågen, bron och den snabbare färjan minskade restiden Köpenhamn-Bornholm med färja från över sex timmar^[7] till omkring tre timmar^[8]. Detta var en viktig anledning för Danmarks regering att acceptera bygget av Öresundsbron^{[källa behövs]}. Slutligen förekommer Green Cargos godståg på linjen.

Samtidigt som Citytunneln började användas 2011 infördes halvtimmestrafik. Trafiken visade sig vara känslig för störningar och en utredning om vad som behövdes för att minska förseningarna presenterades 2012. Utredningen föreslog två nya stationer enbart för tågmöten, en utanför Skabersjö mellan Oxie och Svedala och den andra öster om den nuvarande hållplatsen Svarte vid Ruuthsbo.^[9] Efter att mötesstationerna kommit till stånd 2017^[10] har punktligheten förbättrats.^[11]

• Trelleborg–Rydsgårds Järnväg
• Ystads Järnvägar
• Lönngatan

• Alvfors, Karl-Gösta (1983). ”Strejken vid Malmö-Ystads järnväg i maj år 1906”. Ystadiana 1983,: sid. 11-48  : ill.  Libris 9123863
• Nihlén, Knut (1924). Malmö-Ystads järnväg 1874-1924. Malmö: Skånska litogr. a.-b. Libris 1475767 
• Thomasson, Göran; Stenvall, Frank (1974). Malmö-Ystads järnväg 1874-1974 : jubileumsskrift. Malmö: Stenvall. Libris 7630135. ISBN 91-7266-015-5 

• Historik om Malmö-Ystads Järnväg
• Jarnvag.net – Ystadbanan