Ystad

För andra betydelser, se Ystad (olika betydelser).
Ystad
Tätort
Centralort
Stortorget i Ystad
Stortorget i Ystad
LandSverige Sverige
LandskapSkåne
LänSkåne län
KommunYstads kommun
DistriktYstads distrikt,
Öja distrikt,
Hedeskoga distrikt
Koordinater55°26′5″N 13°49′31″Ö / 55.43472°N 13.82528°Ö / 55.43472; 13.82528
Area
 - tätort1 099 hektar (2020)[3]
 - kommun1 184,41 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort20 195 (2020)[3]
 - kommun31 920 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort18,4 inv./hektar
 - kommun27 inv./km²
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortYstad
Postnummer271 XX
Riktnummer0411
TätortskodT3808[4]
Beb.områdeskod1286TC110 (1960–)[5]
Geonames2662149
Ortens läge i Skåne län
Ortens läge i Skåne län
Ortens läge i Skåne län
Wikimedia Commons: Ystad
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Nya Rådhuset vid Österports torg.

Ystad (uttal [ˈyːsta] ( lyssna)) är en tätort och centralort i Ystads kommun i Skåne län, belägen på Skånes sydkust.

Historik

(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Ystads vapen.
Ystad på 1200-talet.

Namnet

Ortnamnet omtalas första gången 1244, då som ”Viistatha”. År 1285 skrevs namnet Ystath. Ett flertal tolkningar av namnet har framförts. Vissa har menat att ”Y”:et åsyftat orten ”Öja” och att platsen varit Öjas strandmark. En annan tolkning har varit att Y:et förväxlats med ”I” i betydelsen ”Isas stad”. Andra har menat att förledet ursprungligen varit y(r), det vill säga namnet för idegran. Ytterligare en tolkning har varit att förledet varit ”Ly” i den meningen att sjöfarare här i bukten sökt ly för hårda vindar. Den senaste tolkningen utgår från det äldsta omnämnandet 1244 där förledet är ordet ”Vi”. Ett ”Vi” var en vikingatida offerplats, ofta belägen nära kusten. På 1600-talet skrevs namnet Ysted, Ystedh eller Ystæd på danska, Ystad på svenska.[6]

1100-talet

Genom de danska erövringarna utmed södra Östersjökusten i slutet av 1100-talet under Absalons, biskop i Roskilde och ärkebiskop i Lund, ledning skapades fred kring Östersjöns kuster. Samtidigt uppstod den tyska Hansan vilket gjorde sillfisket och handeln med fisk attraktiv utmed den skånska kusten. Vid Vassaåns mynning, uppstod därför troligtvis under slutet av 1100-talet en fiskhandelsplats.

1200-talet

Gråbrödraklostret i Ystad.

Ystad nämns för första gången 1244 när konung Erik och hans broder Abel besökte staden. Den äldsta staden uppstod på en höjd strax väster om Vassaån. Här anlades stadskyrkan S:ta Maria kyrka, en av Skånes äldsta kyrkor i tegel. I dag kvarstår dock endast en mindre del av den ursprungliga kyrkan.[7] Direkt invid kyrkan utstakades stadens torg och här uppfördes också dess rådhus. Rådhusets ursprungliga, medeltida källare är fortfarande bevarad. Ett franciskanerkloster grundades i staden antingen 1258 eller 1267 under ett ärkebiskopligt intrigspel då kyrkan och kungamakten låg i strid med varandra. Ystad fortsatte dock att vara en kunglig stad, vilket i viss mån bekräftas av sigillet med lejonet som heraldisk figur.

Ystad på 1300-talet.

1300-talet

Runt 1300 utvidgades staden genom nybebyggelse på höjden strax öster om Vassaån. Här uppfördes den nya stadsdelens sockenkyrka, S:t Nicolai. Vassaån hade under medeltiden ett så kraftigt vattenflöde att franciskanerklostret till och med kunde anlägga en vattenmölla vid ån. 1363 omtalas rådmän för första gången i Ystad. Dessa måste dock ha funnits redan vid stadens grundande. 1376 finns de äldsta bevarade skrifterna om ett lübskt kompanihus i staden. Kompaniet var ett handelsgille för tyska köpmän. I det så kallade "Schonenfahrenarkivet" i Lübeck finns en medeltida skiss över byggnaden. Ett Heligandshus omtalas för första gången 1398. Sjukhuset, som bestått av kyrka, kyrkogård och sjukhusbyggnad, har lokaliserats till området öster om ån. Man har på platsen bland annat hittat skelett och en sparbössa med 294 mynt från åren 1440-1513.[8]

1400-talet

År 1410 omtalades ett spetälskesjukhus, hospital, för första gången. Vid utgrävning 1897 nordost om, och omkring 150 meter utanför, det forna Österport påträffades gravar och byggnadsrester som kan härröra från sjukhuset. Spetälskesjukhusen lades alltid utanför städerna på grund av smittorisken.

I staden fanns ett S:t Knutsgille för de rikare borgarna. Detta gille omtalas för första gången 1442. Man sålde då sin del i en fastighet som man ägt tillsammans med skomakaregillet S:t Jacobs lag.

År 1489 donerade Morten Jenssen i Veberöd sin gård på Norregatan väster om gatan i nuvarande kvarteret Lovisa till S:t Jacobs altare i S:ta Maria kyrka. Detta var skomakaregillets altare.

Pilgrändshuset, uppfört under 1480-tal.
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Pilgrändshusets trädgård i januari 2020.

Den södra delen av Skandinaviens äldsta bevarade korsvirkeshus, Pilgrändshuset, byggdes 1480. Tegelhuset "Brahehuset" uppfördes 1490. Fram till 1700-talet pryddes huset med Brahesläktens vapen. På Stortorget fanns vid denna tid fyra brunnar och en rådstuga med tillhörande ölstuga i källaren.

År 1495 nämndes dårkistan i Ystad för första gången i bevarat källmaterial. Denna inrättning låg öster om ån. Uppgiften är den äldsta kända som omtalar ett sinnessjukhus i Danmark. Då den i Ystad låg nära Helgeandshuset har den kanske ingått i denna sjukhusanläggning.

1500-talet

Flera i dag bevarade hus i staden byggdes under denna tid, Latinskolan och Birgittahuset, två betydande stenhus med trappgavlar, Änglahuset och Kemnerska gården. År 1532 nåddes Ystad av reformationen och franciskanermunkarna kastades handgripligen ut ur klostret. Klostret blev ett sjuk- och fattighus. Rådhuset, med stadens arkiv, brändes ner av svenskarna 1569. S:t Nicolai kyrka på Stora Östergatan revs 1572 och resterna användes för att bygga upp Gamla Rådhuset på Stortorget. Sillfisket tog slut och varuutbytet av oxar och hästar med nordtyska städer fortsatte. Ystad fick ett privilegiebrev 1599, vilket fastslog Ystad som exporthamn för oxar. Oxarna samlades på Packartorget, framför nuvarande Hotell Continental innan de lastades på fartygen.

1600-talet

Under en svår storm störtade Mariakyrkans västra del 1648. Efter kungligt påbud fick borgarna hjälp från andra församlingar i Skåne att bygga upp kyrkan på nytt. Tre år senare stod den nya, utvidgade kyrkan klar. Det skulle dock dröja till 1688 innan västtornet var färdiguppfört.[7] Ystad blev en svensk stad 1658 och hade då cirka 2 000 invånare. Svenskarnas ankomst medförde bland annat inkvarteringar av soldater som var tunga för både stadsbor och byborna runtomkring. Man hade två borgmästare precis som på dansktiden. 1676 landsteg danskarna under general Cornelis Tromp och det var hetsiga stridigheter från och till under tre år. Bland annat avslöjades de tyska handelsmännen som hade sitt eget kvarter med att ha smugglat för svenskarna. Danskarna skickade ut friskyttarna under fogden Johan Haksen att arrestera de sexton skyldiga handelsmännen. Sommaren 1678 plundrades Ystad av danska trupper som straff för smuggleriet. Befolkningen blev dock förvarnad eftersom de räknades som danskar och fick ta sig ner till stranden under militärvakt innan plundringen började.

Postjakterna mellan Ystad och Stralsund startade när svenskarna tog över Skåne och behövde kontakt med sina baltiska provinser.

Ystad på 1700-talet.
Karta över Ystad från 1790-talet

1700-talet

Karl XII besökte och bodde i staden vid flera tillfällen på väg till och på väg hem från sina resor i Europa. Stadsportarna behölls men trästaketet runt staden ersattes av en vall som avskärmning.

1800-talet

Ystad på 1850-talet.

Napoleon I:s Östersjöblockad innebar ett stort uppsving för Ystads handel genom smugglingen. Många köpmän blev rika och detta visade man genom att låta uppföra stora privata hus, bland annat Hembergs hus, Siriushuset och Nya Rådhuset. Skeppsbron var en centralpunkt i Ystads historia och en hamn började att anläggas med stenpirer som skydd i början av 1800-talet. Planteringen av Sandskogen för att hindra sandflykten gjorde Ystad till en badort vid sekelskiftet 1900. 1829 invigdes Hôtel Continental du Sud, numera Hotell Continental, vilket är Sveriges äldsta hotell. Järnvägen Ystad-Eslöv stod klar 1866 och den så kallade Grevebanan Ystad-Malmö invigdes 1874.

På 1890-talet blev Ystad en garnisonsstad. Kaserner låg på Stallgatan vid gågatan. Teatern på Stortorget brann ner och ersattes 1894 av en ny teaterbyggnad vid Sjömansgatan. Den är i dag en av Sveriges bäst bevarade teatrar. Från denna tid finns även Charlotte Berlins bostad på Dammgatan och hennes samlingar bevarade som Charlotte Berlins museum.

1900-talet

Ystads Fornminnesförening bildades 1907 då klostret ”räddades” åt eftervärlden. Under 1920-60-talet hade företaget Ystad-Metall sin storhetstid.

Utställningen fritiden i Ystad arrangerades 1936. Staden fick under perioden ett konstmuseum och man anlade lekplatser och cykelstråk. Korsvirkesstaden blev Fritidsstaden. I mitten av 1900-talet fick Ystad färjetrafik till Bornholm och till Swinoujscie i Polen.

2000-talet

Efter att ha varit en av filmens pionjärstäder i Sverige vid förra sekelskiftet, har Ystad nu återtagit sin plats som filmstad. 2004 etablerades Ystad Studios på delar av det nedlagda regementets områden. Satsningen innebär att ett av landets tre filmcentra nu finns i staden. Här finns också Biografteatern Scala, Sveriges äldsta (för ändamålet byggda) biograf, restaurerad till originalskick, med modern teknik.

Ystad hade varit förbindelsepunkt med övriga Europa redan som dansk stad, men särskilt betydande under stormaktstiden när förbindelsen till Svenska Pommern via Stralsund var viktig. Den urgamla leden kom norrifrån via och Brösarp. Fram till 1800-talet var staden den ledande hamnstaden i Skåne, men förlorade alltmer sin gamla betydelse under andra halvan av 1800-talet. Södra stambanans slutpunkt blev Malmö i stället för först tänkta Ystad, likaså drogs den första telegraflinjen dit, och Trelleborg tog under senare delen av 1800-talet över färjetrafiken med kontinenten. Dessa omständigheter bidrog till att stadens centrum bevarades under en period när gammal bebyggelse fick ge vika för den nya tidens stenstad, vilket gjort att staden kan uppvisa 300 korsvirkeshus i centrum, varav många med rötter i medeltiden. Staden blev så småningom en skolstad och militärstad, något som fram till regementsnedläggningarna i slutet av 1900-talet dominerade staden. Idag är det hamnen med färjetrafik till Polen och Bornholm, turism, handel och offentlig service samt pendling till Malmö och Lund som försörjer stadens invånare.

Militärstaden

Stallbyggnader, numera biograf.
Logementsbyggnader, numera bostäder.

Ystad blev garnisonsstad 1812 när Mörnerska husarregementet (K 7) förlade delar av sin verksamhet till Östergatan-Krypgränd (sista byggnaden revs 1975). Regementet kom 1882, då benämnt Husarregementet Konung Karl XV (K 7), att omlokaliseras från Ystad för att samla all sin verksamhet i Helsingborg. Staden var dock bara utan ett militärt förband fram till 1897 då Skånska dragonregementet (K 6) förlades till staden i nybyggda kaserner på Dragongatan 36. 1928 övertog Södra skånska infanteriregementet (I 7) kasernerna, efter att tidigare varit förlagda vid sin mötesplatsRevingehed utanför Lund. Den 31 december 1997 avvecklades garnisonen, med det avslutades även epoken om Ystad som garnisonsstad.

Administrativa tillhörigheter

Ystads stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Stadskommunen uppgick 1971 i Ystads kommun med Ystad som centralort.[9]

I kyrkligt hänseende har orten från 1884 hört till Ystads församling, före 1919 benämnd Ystads stadsförsamling. Före 1884 var församlingarna Ystads Sankta Maria församling och Ystads Sankt Petri församling.[10][10]

Orten ingick till 1961 i domkretsen för Ystads rådhusrätt och därefter till 1 juli 1967 i Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads häraders tingslag och sedan till 1971 i Ystads domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Ystad i Ystads domsaga.[11]

Befolkningsutveckling

Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Ystad, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015. På kartan syns även tätorten Hedeskoga, belägen norr om Ystad.
Befolkningsutvecklingen i Ystad 1960–2020[12][13][14]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1960
  
13 568
1965
  
13 844
1970
  
14 164
1975
  
14 286
1980
  
14 382
1990
  
15 667745
1995
  
16 291757
2000
  
16 851779
2005
  
17 286795
2010
  
18 350865
2015
  
18 8061 102
2020
  
20 1951 099
Anm.: Sammanvuxen med småorten Öja 2015.[15]

Bebyggelse

Ystad brukar ses som den stad i Skåne där bebyggelse från senmedeltid till 1700-tal bevarats bäst. Gatunätet i gamla staden är i stort sett oförändrat sedan medeltiden och flera senmedeltida byggnader finns bevarade, till exempel Kemnerska gården. Apotekarhuset från 1400-talet är ett av de äldsta ännu bebodda husen i hela Skandinavien.

Kyrkobyggnader

Några av Ystads kyrkor är den gamla klosterkyrkan Sankt Petri kyrka, Sankta Maria kyrka och St. Nikolai katolska kyrka. Under senmedeltiden anlades ytterligare en kyrka, Sankt Nicolai kyrka, men den revs i och med reformationen.

Stadsdelar

I april 2016 fastställde samhällsbyggnadsnämnden vid Ystads kommun de officiella namnen och gränserna mellan stadens stadsdelar.[16]

  • Bellevue
  • Edvinshem
  • Egnahem
  • Gamla staden
  • Gjuteriet
  • Hamnen
  • Hälsobacken
  • Källesjö
  • Regementet
  • Sandskogen
  • Solbacken
  • Surbrunnen
  • Västra industriområdet
  • Västra sjöstaden
  • Åkesholm
  • Öja industriområdet
  • Östra förstaden
  • Östra industriområdet

Galleri

Kommunikationer

Ystads stationshus är beläget söder om järnvägen med huvudfasad mot hamnen i stället för mot staden, vilket annars är brukligt.
Bornholmsterminalen
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Hållare för avfallspåsar på en lekplats i centrala Ystad 2020, ett initiativ av kommunen för att stävja nedskräpning på allmän plats.
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Kanonerna vid Skansgatan och Ystads Stadsteater i bakgrunden.
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Sjöbodar (hoddor) vid Världens ände.
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Ystads Saltsjöbad, sett från Engelska bryggan.
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Bollhusparken med "Bollen" i fonden.
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Stortorget Ystad 29 nov 2013.
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Klassisk souvenir från Ystad, Lurblåsaren /Tornväktaren.

Ystads station öppnade för persontrafik med pågatåg år 1990. Härifrån går pågatågYstadbanan västerut mot Malmö och österut mot Simrishamn.

Betydelsefullt för Ystad är även färjelinjerna till Świnoujście i Polen av rederierna Unity Line och Polferries som tar 6-8 timmar. Rederiet Bornholmslinjen med flera katamaraner når Rønne på danska ön Bornholm på 1,5 timme. Sedan 2020 erbjuder FRS Baltic katamaranservice 2,5 timme till Sassnitz på ön Rügen i Tyskland. Ystads hamn är en av Sveriges största hamnar i passagerar och godsvolym. Hamnen har byggts ut och nya kajplatser togs i bruk 2021.

Ystads småbåtshamn har 220 fasta båtplatser och 70 båtgästplatser. Vinteruppställningsplatsen för småbåtar används som övernattningsplats för husbilar/husvagnar under sommaren.

I Ystad finns det fem stadsbusslinjer som trafikerar centrala Ystad. Med regionbussar kan man nå orter som Sjöbo, Simrishamn, Trelleborg och Skurup. Direktbussar till Köpenhamn ock Kastrups flygplats i Danmark går med frekvent tidtabell. Flera olika Danska bussbolag kör rutten.

E 65 eller Europaväg 65 från Malmö till Chania på ön Kreta i Grekland går igenom Ystad. E 65 har en omfattande vägtrafik från europeiska kontinenten och transitled för danska Bornholm till övriga Danmark. Riksväg 9 mellan Trelleborg och Brösarp en populär turistväg längs med sydskånska kusten passerar staden. Riksväg 13 mot Höör Ängelholm och Riksväg 19 mot Tomelilla Kristianstad Osby utgår från Ystad.

Närmsta allmänna större flygplats är Sturup (Malmö Airport) cirka 40 minuter med bil. Köpenhamns flygplats Kastrup i Danmark nås på 1-1,5 timme med bil, tåg eller buss från Ystad.

Nationella Sydkustleden för cykelturister passerar Ystad.

Näringsliv

I Ystads kommun finns ett rikt näringsliv med cirka 4000 företag.[17] Viktiga inkomstkällor är hamnverksamhet och turism.

Handel

Ystad har centrumhandel med flera mindre butiker och restauranger, främst runt Stora Östergatan. År 2010 beräknades det finnas 50 arbetsställen för handel med 350 anställda i Ystads centrum.[18] Enligt en ny avgränsning för år 2015 fanns det i Ystads centrum ett handelsområde med kod H1286001 som hade 68 arbetsställen för detaljhandel med runt 300 anställda.[19]

Ett av Ystads större varuhus var Aug. Schultz som låg på Hamngatan 3 i ett hus byggt 1910 efter August Ewes ritningar.[20] År 1951 flyttade Schultz in i en ny byggnad på tomten norr därom på Hamngatan 1.[21] Schultz köptes av konsumentkooperationen som nyinvigdes år 1956 som ett av de tre första varuhusen i Domus-kedjan.[22] Domus byggdes om till bland annat Konsum under 1994.[23]

Åhléns i Ystad byggdes 1976.[24] Åhléns livsmedelsavdelning knoppades senare av till en Hemköp. År 2003 blev Hemköp en Sparbutik[25], men blev sedan Hemköp igen för att läggas ner år 2012.[26][27] I februari 2021 lade även Åhléns ner och lämnade staden.[28][29]

Ett mindre centralt beläget handelsområde vid Abrahamslund/Missunnavägen etablerades på 1970-talet. Enligt avgränsningen för år 2015 hade detta handelsområde koden H1286006 och fem arbetsplatser för detaljhandel.[19] Här byggde bland annat kooperationen en butik.[30] Även Ica Kvantum låg tidigare här,[31] men flyttade 2013 till en ny butik vid Sjöborondellen.[32]

Willys öppnade i Ystad 2003.[33][34] Netto och Lidl etablerade sig i staden i april 2009 respektive december 2010.[35][36][37] Netto blev Coop den 22 februari 2020[38], varefter kedjan hade tre butiker i Ystad.

Bankväsende

Ystads sparbank grundades 1827. År 1894 grundades Ljunits och Herrestads häraders sparbank för befolkningen utanför staden. År 1975 gick stadens båda sparbanker ihop. Efter sammanslagning med Österlens sparbank år 1983 heter den Sparbanken Syd och är alltjämt en fristående sparbank. År 2008 etablerade sig även Färs och Frosta sparbank i Ystad, sedan Sparbanken Syd sagt upp avtalet med Swedbank.

Skånes enskilda bank grundades i Ystad år 1831. År 1875 flyttades huvudkontoret till Malmö, varefter ett avdelningskontor behölls i Ystad. Kristianstads enskilda bank öppnade ett kontor i Ystad den 1 oktober 1866.[39] Dessa banker uppgick senare i Skandinaviska kreditaktiebolaget och Svenska Handelsbanken. Den 1 augusti 1917 öppnade även Industribanken ett kontor i Ystad.[40][41] Industribanken uppgick i Nordiska handelsbanken som år 1921 ålades att dra in kontoret.[42] Senare hade Skånska banken kontor i Ystad. PKbanken etablerade sig i Ystad på 1980-talet.

SEB, Nordea och Handelsbanken, såväl som Sparbanken Syd och Sparbanken Skåne, hade år 2021 kontor i Ystad.


Media

I Ystad utkommer den liberala tidningen Ystads Allehanda. Tidningen grundades 1873, och det första numret utgavs den 2 juli samma år. Tidningen kommer ut varje helgfri dag och har en upplaga på 20 400 exemplar (2015)[43]. Formatet är tabloid. Det finns också Lokaltidningen som utkommer en gång i veckan

Utbildning

Förutom diverse låg-, mellan- och högstadieskolor har Ystad fyra gymnasieskolor.

Sport

Kända idrottsklubbar är BMK Bollen, Ystad Kraftsportklubb YKK, Ystads IF, IFK Ystad, Ystad Rockets (amerikansk fotboll), FBC Ystad (innebandy) och Ystads Simsällskap (YSS, hemklubb för OS-simmaren Mikael Örn, J-SM mästarinnan Görel Hagelin och världsmästaren i masterssimning Susanna Rosén). Anrika cykelklubben Vinco Cykel som funnits sedan 1927.

Idrottshallar

  • Ystad Arena
  • Bollen
  • Norreporthallen
  • Västervånghallen
  • Hugohallen

Kända personer från Ystad

Ystad i litteratur och film

Böckerna om kriminalkommissarien Kurt Wallander, skrivna av Henning Mankell, utspelar sig till stor del i Ystad. Wallander uppges i böckerna bo på Mariagatan. Ett flertal filmatiseringar av de olika böckerna har gjorts, och spelades då huvudsakligen in i Ystad.

I Anders Helléns detektivromaner med prosten Anders Carleson i Losta, som amatördeckare, är det Ystad som är förebilden i miljö- och tidsskildringen.

Vänorter

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 17 mars 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Hjalmar Lindroth: Om namnet Ystad. Minnesskrift utgifven af Ystads fornminnesförening 1907-1917. Ystad 1917. Sid 23 ff. & Salomon Kraft: Ystads historia. Från äldsta tid till 1792. Lund 1956. & Sven Rosborn: Vor Frue- eller Mariakyrkan i Ystad. Malmö 2013.
  7. ^ [a b] Sven Rosborn: Vor Frue- eller Mariakyrkan i Ystad. Malmö 2013.
  8. ^ Sven Rosborn: Helgeandshus och kloster. Spetälskehus/S:t Jörgenshospital. Skånes hembygdsförbunds årsbok 1987/88.
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  11. ^ Domsagohistorik Ystads tingsrätt
  12. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  13. ^ ”Tätorter 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/LandarealTatort. Läst 31 oktober 2016. 
  14. ^ ”Folkmängd per tätort efter region”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/table/tableViewLayout1/?rxid=5d32da0f-f6fc-447c-b9c0-e68a5bb98ae3lTatort. Läst 28 november 2017. 
  15. ^ ”Förändringar i antalet småorter 2010-2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/smaorter-arealer-befolkning/pong/tabell-och-diagram/forandringar-i-antalet-smaorter-2010-2015/. Läst 9 februari 2017. 
  16. ^ ”Nu har stadsdelarna fått officiella namn”. ystadsallehanda.se. https://www.ystadsallehanda.se/ystad/nu-har-stadsdelarna-fatt-officiella-namn/. Läst 9 oktober 2022. 
  17. ^ ”Företagsklimatet i Ystad”. www.foretagsklimat.se. https://www.foretagsklimat.se/ystad. Läst 14 juni 2023. 
  18. ^ ”Handelsområden 2010 : Geografisk avgränsning och statistik”. Statistiska Meddelanden. Statistiska centralbyrån. 23 februari 2011. sid. MI 14 SM 1101. http://share.scb.se/ov9993/data/publikationer/statistik/mi/mi0804/2010a01/mi0804_2010a01_sm_mi14sm1101.pdf. 
  19. ^ [a b] ”Handelsområden 2015; arbetsställen, anställda, areal, överlapp tätorter, koordinater”. Statistiska centralbyrån. 16 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/detaljhandelns-geografi/pong/tabell-och-diagram/handelsomraden/handelsomraden-2010/. 
  20. ^ YFP YFP01-Thor-0087 - Varuhus, Ystads museer
  21. ^ Bilder från Ystads museer: YFP YFP01-Thor-0066 - Byggnadsarbete, YFP YFP02-Sto-0133 - Varuhus, YFP YFP01-Thor-006 - Varuhus, YFP YFP01-Thor-0021 - Bostad
  22. ^ Svenska varuhusföreningen bygger Domus, Kooperativa förbundet
  23. ^ Bilder från Ystads museer: YFP YFP01-Thor-0036 - Ombyggnad
  24. ^ Experterna hyllar Åhlénshuset som en ”kameleont” och en förebild, Ystads Allehanda, 28 mars 2021
  25. ^ Nu öppnar Spar i Ystad, Axfood, 12 mars 2003
  26. ^ Hemköp i Ystad vräks, Dagens Handel, 16 januari 2012
  27. ^ Hemköp försvinner - Ica bygger nytt, Fri Köpenskap, 18 januari 2012
  28. ^ Här lägger Åhléns ner butiken: ”Klarar inte att driva lönsam handel”, Market, 15 juni 2020
  29. ^ Sista dagen på Åhléns: ”Alltid gått till jobbet med glädje”, Ystads Allehanda, 13 februari 2021
  30. ^ YFP YFP01-Abra-001 - Affärsbyggnad
  31. ^ ”Campingkatalogen återförsäljare”. Arkiverad från originalet den 9 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210609163338/http://egmont-media.s3-website-eu-west-1.amazonaws.com/huv/ovrigt/campingkatalogen_aterforsaljare.pdf. Läst 9 juni 2021. 
  32. ^ Första spadtaget till Ica Kvantum i Ystad, Midroc, 13 september 2012
  33. ^ Willys växer med lågpris i Lund och Ystad, Sydsvenskan, 8 februari 2003
  34. ^ Nu öppnar Willys i Ystad, Axfood, 11 februari 2003
  35. ^ Långa köer när Netto öppnade, Ystads Allehanda, 8 april 2009
  36. ^ Ny Netto i Ystad, Fri Köpenskap, 8 april 2009
  37. ^ Tre nya Lidl, Dagens Handel, 10 december 2010
  38. ^ Coop beger sig söderut – här ställs nästa fem Netto om: "Gillar att överraska", Fri Köpenskap, 10 februari 2020
  39. ^ Christanstads Enskilda Bank, Skånska Posten, 19 september 1866
  40. ^ Arbetet, 6 juli 1917
  41. ^ A.-B. Industribanken under år 1917, Svenska Dagbladet, 12 mars 1918
  42. ^ Depressionen hindrar bankavvecklingen, Svenska Dagbladet, 9 maj 1921
  43. ^ [1]
  44. ^ https://sv.db-city.com/Sweden--Sk%C3%A5ne--Ystad
  45. ^ https://sv.db-city.com/Danmark--Region-Hovedstaden--Ballerup
  46. ^ https://sv.db-city.com/Litauen--Alytus--Druskininkai
  47. ^ https://sv.db-city.com/Polen--V%C3%A4stpommerns-vojvodskap--%C5%9Awinouj%C5%9Bcie--%C5%9Awinouj%C5%9Bcie
  48. ^ ”Nu klipper Ystad banden med sina nordiska vänorter”. Ystads Allehanda. 1 juni 2008. https://www.ystadsallehanda.se/ystad/nu-klipper-ystad-banden-med-sina-nordiska-vanorter/. Läst 14 juni 2023. 

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 127-128, 139-40, 141-142, 167-170, 235-236, 329. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Thernström, Jessica (1999). Persöner - ett företags historia. Skrift / Ystads Fornminnesförening,. Ystad: Ystads Fornminnesförening. sid. 141-146. ISBN 91-972313-6-3 

Vidare läsning

  • Tesch, Sten (1983). Ystad. 1. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 44. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 392014. ISBN 91-7192-553-8 
  • Tesch, Sten (1983). Ystad. 2, [En omlandsstudie]. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 45. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 392015. ISBN 91-7192-554-6 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Ystad Tätort 2015.png
Författare/Upphovsman: Lantmäteriet och Statistiska centralbyrån., Licens: CC BY-SA 4.0
Tätorten Ystad (samt även hela tätorten Hedeskoga) med gränserna från Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2015 i svart. Bakgrundskarta från Lantmäteriet, skala 1:30 236.
Gråbrödraklostret i Ystad 02.jpg
Författare/Upphovsman:

This image was produced by me, David Castor (user:dcastor). The pictures I submit to the Wikipedia Project are released to the public domain. This gives you the right to use them in any way you like, without any kind of notification. This said, I would still appreciate to be mentioned as the originator whenever you think it complies well with your use of the picture. A message to me about how it has been used would also be welcome. You are obviously not required to respond to these wishes of mine, just in a friendly manner encouraged to. (All my photos are placed in Category:Images by David Castor or a subcategory thereof.)

, Licens: CC0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Map Ystad 1200.jpg
Författare/Upphovsman: Sven Rosborn, Licens: CC BY-SA 3.0
Rekonstruerad karta över Ystad på 1200-talet.
Nya Badhuset i - Ystad-2015.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Nya Badhuset i Ystad. 22 Juli 2015.
Avfallspåsar - Ystad-2020.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Hållare för avfallspåsar på en lekplats i centrala Ystad 2020, ett initiativ av kommunen för att stävja nedskräpning på allmän plats.
Ystads station augusti 2012.JPG
Författare/Upphovsman: Jorchr, Licens: CC BY-SA 3.0
Ystads station
Pilgrändshuset, Ystad.jpg
Författare/Upphovsman: jorchr, Licens: CC BY-SA 3.0
Pilgrändshuset, Ystad, Sweden.
Ystad Saltsjöbad 16maj 2014.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Ystad Saltsjöbad 16 maj 2014.
Apoteksgården, Ystad.jpg
Författare/Upphovsman: Jorchr, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Ystad nya rådhus (kommunhus).jpg
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 3.0
Ystad's municipal building
LL-Q9027 (swe)-Moonhouse-Ystad.wav
Författare/Upphovsman: , Licens: CC0
Uttalsljudfil
Ystad stortorget.jpg
Författare/Upphovsman: Mickaël Delcey (Silverkey), Licens: CC BY-SA 3.0
Stortorget i Ystad, Skåne
Småbåtshamnen - Ystad 2013.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Småbåtshamnen - Ystad. 27 feb 2013.
Snöröjning - Ystad-2018.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Snöröjning på Stickgatan i centrala Ystad 28 feb 2018.
18th century map of Ystad, Sweden.jpg
Handritad 1700-tals karta över Ystad
Offentlig plats - Allmän plats - Hamnplan Ystad-2021.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Hamnplan i Ystad är en offentlig/allmän plats. Lantmännens nerlagda anläggning i bakgrunden 26 aug 2021.
Panorama - Ystad-2016.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Panorama av Ystad sett från (väster) bostadsområdet Gjuteriet. 27 nov 2016.
Stortorget-Ystad-29nov2013.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Stortorget i Ystad, Skåne
Ystads Konstmuseum - Ystad-2018.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Ystads Konstmuseum, till vänster finns Ystads Turistbyrå. 20 april 2018.
Helene---Ystad-2016.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Galeasen Helene af Ystad. 31 aug 2016.
FN - Veteranmonument - Ystad-2021.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
FN Veteranmonument, invigt veterandagen 29 maj i Ystad 2021.
Teleobjektiv - Ystad-2019.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Ett exempel på den komprimerande effekt som teleobjektivet ger. Brännvidden är 200 mm, från mannen nere i vänster bildkant är det 300 meter till fartyget i hamnen, fotografen står ca 30 meter från mannen.
Lurblåsaren - Tornväktaren - Ystad-2021.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Figurer i keramik av Lurblåsaren/Tornväktaren i Ystad.
Pilgrändshusets trädgård - Ystad-2020.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Pilgrändshusets trädgård. Ystad januari 2020.
Bornholmsterminalen - Ystad - 01.jpg
Författare/Upphovsman: Sinikka Halme, Licens: CC BY-SA 4.0
Bornholmsterminalen, Ystad (Terminal Fyrkajen)
Verkstad - Ystad-2018.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Järnvägsverkstad, byggd 1912 för service av Ystad - Eslövs Järnväg och Malmö - Ystads Järnväg, se initialer på byggnaden.
Bornholmslinjen - Ystad-2018.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Bornholmslinjen - Mols Express 1 på väg in i Ystads hamn 28 dec 2018.
Ystads Saltsjöbad - 18 juli 2021.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Ystads Saltsjöbad 18 juli 2021, sett från Engelska bryggan - Världens ände.
Katolska Kyrkan - Ystad-2016.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Katolska Kyrkan i Ystad. 25 dec 2016.
Jungfru Maria - St. Nikolai - Ystad-2021.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Jungfru Maria vid St. Nikolai Katolska Kyrka i Ystad 2021.
Regementet, Ystad 1.jpg
Författare/Upphovsman: Jorchr, Licens: CC BY-SA 3.0
Regementsbyggnad i Ystad. Ursprungligen stallar, numera biograf.
Map Ystad 1300.jpg
Författare/Upphovsman: Sven Rosborn, Licens: CC BY-SA 3.0
Rekonstruerad karta över Ystad på 1300-talet.
Ystad Havn (11853293574).jpg
Författare/Upphovsman: EHRENBERG Kommunikation, Licens: CC BY-SA 2.0
Ystad Havn
Sjöbod - Världens ände -Ystad-2015.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Sjöbodar vid Världens ände i Ystad. På "skånska" kallas dessa för Fiskehoddor, eller bara hodda.
Gågata - Ystad-2016.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Stora Östergatan i Ystad. 18:00. 29 november 2016.
"Bollen" i Ystad..jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Bollhusparken med Bollhuset i fonden. Bollhuset i folkmun kallad "Bollen" byggdes för utställningen Fritiden i Ystad 1936. Den byggdes med en för dåtiden ny teknik som blev mycket uppmärksammad inom arkitektkretsar. Under utställningen fungerade den som restaurang. Idag är Bollen en idrottshall. I parken finns statyn Sol av Thorwald Alef
Konfirmation i Ystad-2011.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Konfirmation i Sankta Maria kyrka i Ystad 14 maj 2011.
Ystad-2015.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Kanonerna vid Skansgatan och Ystads Stadsteater i bakgrunden 5 feb 2015.
Skane Jet i Ystad 2020.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Skane Jet i Ystads hamn 2020.
Sweden Scania location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Scania (Skåne) in Sweden

Equirectangular projection, N/S stretching 179 %. Geographic limits of the map:

  • N: 56° 37' N
  • S: 55° 12' N
  • W: 12° 12' E
  • E: 15° 00' E
Regementet, Ystad 2.jpg
Författare/Upphovsman: Jorchr, Licens: CC BY-SA 3.0
Regementsbyggnad i Ystad. Ursprungligen logement, numera bostäder.
Map Ystad Sweden.jpg
Map from about 1850 of the town of Ystad in Sweden.
Map Ystad 1700.jpg
Författare/Upphovsman: Sven Rosborn, Licens: CC BY-SA 3.0
Rekonstruerad karta över Ystad på 1700-talet.