Ypsilon Carinae
| Ypsilon Carinae (υ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kölen |
| Rektascension | 09t 47m 06,12170s[1] |
| Deklination | -65° 04′ 19,2267″[1] |
| Skenbar magnitud () | +2,97 ± [2] (+ 3,08 / + 6,25[3]) |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B8 IIIe[4] |
| U–B | +0,13[2] |
| B–V | +0,27[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +14[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -11,51[1] mas/år Dek.: +4,71[1] mas/år |
| Parallax () | 2,27 ± 0,28[1] |
| Avstånd | ca 1 400 lå (ca 440 pc) |
| Absolut magnitud () | -5,26[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 13[4] M☉ |
| Radie | 74,11[6] R☉ |
| Luminositet | 10 525,26[6] L☉ |
| Temperatur | 7 600 ± 350[4] K |
| Ålder | 12[7] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| υ Car, CP-64° 1084 AB, HIP 48002. [8] A: υ Car A, HD 85124, HR 3891, SAO 250696. [8] B: υ Car B, HD 85123, HR 3890, SAO 250695. [8] | |
Ypsilon Carinae (υ Carinae, förkortat Ypsilon Car, υ Car) är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kölen. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 2,97[2], är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 2,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 1 400 ljusår (ca 440 parsek) från solen. Stjärnan är en del av asterismen Diamantkorset i södra Kölen.
Egenskaper
Primärstjärnan Ypsilon Carinae A är en blå till vit superjättestjärna av spektralklass A8 Ib[4], som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklats bort från sin korta tid i huvudserien som en stjärna av spektralklass O9 V. Den har en beräknad massa som är ca 13[4] gånger större än solens massa, en radie som är ca 74[6] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 10 500[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 7 600[4] K.
Följeslagaren, Ypsilon Carinae B, är en jättestjärna av spektralklass B7 III,[3] även om Mandrini och Niemela (1986) ansåg att den kan vara en underjättestjärna med klassificeringen B4-5 IV.[4] Den här stjärnans yttre skikt har en effektiv temperatur på ca 23 000 K, vilket resulterar i den blåvita nyansen hos en stjärna av spektraltyp B. De två stjärnorna har en vinkelseparation på 5,030 bågsekunder. Som dubbelstjärna skulle de ha en uppskattad omloppsperiod på minst 19 500 år och idag en separation på ca 2 000 astronomiska enheter.[4] Under de kommande 7500 åren kommer den södra himmelspolen att passera nära dessa stjärnor och Jota Carinae (8100 e.Kr.).[9]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
- ^ [a b c d] Nicolet, B. (1978). "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 34: 1–49. Bibcode:1978A&AS...34....1N.
- ^ [a b] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x
- ^ [a b c d e f g h i] Samedov, Z. A. (1988), "On the visual binary υ Car and the chemical composition of its brighter component", Izvestiya Krymskoj Astronomicheskoj Observatorii, 79: 57–63, Bibcode:1988IzKry..79...57S
- ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/upsiloncarinae. Hämtad 2018-12-31.
- ^ Mandrini, C. H.; Niemela, V. S. (November 1986), "On the visual binary Upsilon Carinae", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 223: 79–85, Bibcode:1986MNRAS.223...79M, doi:10.1093/mnras/223.1.79
- ^ [a b c] "CCDM J09471-6504AB -- Double or multiple star". SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-01-26.
- ^ http://moonkmft.co.uk/Precession.html
Externa länkar
| ||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Carina chart
