Ydre kommun
| Ydre kommun Kommun | |
 Centralorten Österbymo | |
| Slogan | Östergötlands höjdpunkt och Östergötlands hemlighet |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Ydre kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Centralort | Österbymo |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 3 631 ()[2] |
| Areal | 778,62 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 675,33 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 103,29 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 5,38 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 57°49′38″N 15°16′26″Ö / 57.827222222222°N 15.273888888889°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Linköpings domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0381[4] |
| Anställda | 425 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0512[6] |
| GeoNames | 2662215 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Ydre kommun är en kommun i Östergötlands län. Kommunen är belägen i landskapet Östergötlands södra skogsbygd, på gränsen till Småland. Ydre har periodvis varit Sveriges till invånarantalet minsta kommun utanför Norrland.
Kommunen är belägen på norra sidan av Sydsvenska höglandet, vid sjön Sommens södra strand. Kommunens geografiska läge mellan Östgötaslätten och det Småländska höglandet präglar kommunens näringsliv där jord- och skogsbruket likväl som träindustrin utgör basen.
Sedan 1990-talet har befolkningsutvecklingen varit negativ. Det kommunala styret har varit skiftande. Efter valen 1995, 2003 och 2014 ingick samtliga partier i kommunfullmäktige i en gemensam koalition.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar Ydre härad omfattande socknarna: Asby, Norra Vi, Sund, Svinhult, Torpa och Västra Ryd. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 sammanlades kommunerna till den då bildade Ydre landskommun.
Ydre kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Ydre landskommun. [7]
Kommunen ingår sedan bildandet i Linköpings domsaga.[8]
Geografi
Kommunen gränsar i norr till Boxholms kommun, i öster till Kinda kommun, i sydost till Vimmerby kommun, i söder till Eksjö kommun samt i väster till Aneby och Tranås kommuner.
Topografi och hydrografi
Kommunen är belägen på norra sidan av Sydsvenska höglandet. Berggrunden bildar höjdområden bestående av platåer på grund av kraftiga uppsprickningar i berggrunden som huvudsakligen består av granit. Platåerna omges av dalgångar. I mellersta och sydöstra delarna av kommunen finns rullstensåsar som markerar isälvsavlagringar. Lokala issjöar bildades i samband att inlandsisen smälte och dess strandlinjer kan tydligt skönjas kring Sommens stränder. Barrskog dominerar östra och sydöstra landskapet i kommunen medan blandskog finns i resten av området. I norr har kommunen kust mot Sommen och i väster ligger sjön Östra Lägern. Bland vattendrag återfinns Bulsjöån och Stångån.[9]
Naturskydd
Det finns 22 naturreservat i Ydre kommun.[10]
I sprickdalslandskapet i området kring Sommen ligger naturreservatet Österhult. Det är beläget på 210 till 245 meter över havet. På de högre höjderna växer blåbär och kruståtel med inslag av lingon, knärot och grönpyrola. På de lägre höjderna växer harsyra, blåsippa, vätteros, trolldruva och vårärt.[11]
Mellan Solbergasjön och Bulsjöån ligger Kallåns naturreservat, genom reservatet rinner ån med samma namn som anses vara en värdefull naturmiljö. I ån finns många ovanliga bottenfauna. Kring ån växer den rödlistade dunmossan likväl som purpurvitmossa, knoppvitmossa, filtrundmossa och bandpraktmossa.[12]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Norra Ydre församling, Sund-Svinhults församling och Västra Ryds församling.
Från 2016 indelas kommunen i sex distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[13] – Asby, Norra Vi, Sund, Svinhult, Torpa och Västra Ryd.
Tätorter
Det finns tre tätorter i Ydre kommun.[14]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2020. Centralorten är i fet stil.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Österbymo | 900 |
| 2 | Hestra | 473 |
| 3 | Rydsnäs | 282 |
Postadress
Den 4 mars 2013 infördes postorten Ydre för huvuddelen av kommunen, vilken då ersatte Österbymo och Tranås.[15] Mindre, gränsnära, områden tillhör postorterna Bruzaholm, Gullringen och Kisa.[16]
Styre och politik
Styre
Under åren 1995–1998 samt 2003–2010 styrdes Ydre av samtliga partier i kommunfullmäktige.
Ydre kommun styrdes även under mandatperioden 2015–2018 av samtliga partier i ett samstyre.[17] Efter valet 2018 valde Centerpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna att styra kommunen tillsammans, under namnet Samstyret.
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1995-1998[18] | C | S | M | KD | FP | MP |
| 1999-2002[18] | C | KD | M | FP | ||
| 2003-2006[18] | S | C | KD | M | FP | MP |
| 2006-2010[18] | S | C | M | KD | FoM | |
| 2010-2014[19] | C | M | KD | |||
| 2014-2018[17] | S | C | M | MP | KD | SD |
| 2018-2022 | C | S | M | |||
| 2022- | C | M | ||||
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Anders Andersson |
| Förste vice ordförande | S | Jonas Fingalsson |
| Andre vice ordförande | M | Simon Spaak |
Källa:[20]
Mandatfördelning 1970–2022
Centerpartiet och Socialdemokraterna har historiskt varit de två dominerande partierna i Ydre kommun. Centerpartiet var det största partiet i kommunvalen 1970-1994 och Socialdemokraterna har varit det största partiet i kommunvalen 1998-2014.
Vänsterpartiet, som är ett riksdagsparti, fick sitt första mandat i kommunfullmäktige 2018. Folkpartiet/Liberalerna åkte ut ur fullmäktige i valet 2006.
| Valår | V | S | MP | SD | FoM | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 10 | 13 | 6 | 2 | 4 |
| 35 | 89,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 10 | 14 | 5 | 2 | 4 |
| 35 | 92,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 10 | 15 | 4 | 2 | 4 |
| 35 | 93,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 9 | 14 | 4 | 3 | 5 |
| 35 | 93,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 11 | 13 | 3 | 3 | 5 |
| 35 | 92,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 11 | 13 | 4 | 2 | 5 |
| 35 | 90,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 10 | 2 | 12 | 4 | 3 | 4 |
| 35 | 87,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 10 | 2 | 12 | 3 | 4 | 4 |
| 35 | 88,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 12 | 2 | 12 | 2 | 3 | 4 |
| 35 | 88,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 11 | 2 | 10 | 1 | 6 | 5 |
| 35 | 84,69 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 12 | 1 | 10 | 2 | 6 | 4 |
| 35 | 83,66 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 10 | 2 | 10 | 4 | 5 |
| 31 | 84,13 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 10 | 3 | 1 | 9 | 2 | 6 |
| 31 | 87,08 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 7 | 2 | 1 | 6 | 1 | 4 |
| 21 | 87,38 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 1 | 5 | 1 | 2 | 7 | 1 | 4 |
| 21 | 88,32 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 1 | 5 | 2 | 6 | 1 | 6 |
| 21 | 87,02 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen sju ledamöter. Centerpartiet har tre ledamöter, medan Socialdemokraterna och Moderaterna har två vardera.
Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet har varsin insynsplats i kommunstyrelsen .
De tre personerna som sitter i kommunstyrelsens presidium är även kommunens tre kommunalråd. Kommunalråden tillhör de partierna som styr kommunen (C,S och M).
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Elisabet Hagström |
| Förste vice ordförande | S | Anna-Lena Svensson |
| Andre vice ordförande | M | Henrik Isacsson |
Elisabet Hagström (C): kommunstyrelsens ordförande. Hennes huvudansvar är övergripande ledning, samordning och planering, barn- och utbildning, räddningstjänst och krisledning, brottsförebyggande frågor, samt turism.
Anna-Lena Svensson (S): kommunstyrelsens förste vice ordförande Hennes huvudansvar är äldre- och handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, folkhälsa, integration och arbetsmarknadsfrågor, samt kultur och fritid.
Henrik Isacsson (M): kommunstyrelsens andre vice ordförande. Hans huvudansvar är näringsliv och infrastruktur, tekniska verksamheter, samt kostfrågor.
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Efter valet 2018 återvaldes Sven-Inge Karlsson (C) till kommunstyrelsens ordförande. Efter en kort tids sjukdom avled Sven-Inge Karlsson (C) den 24 december 2019. Den 24 februari 2020 valdes Elisabet Hagström (C) till ny kommunstyrelseordförande.
| Namn | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| Sven Blom (C) | 1 januari 1971 | 31 december 1988 | |
| Göran Samuelsson (C) | 1 januari 1989 | 31 december 1998 | |
| Inga Arnell Lindgren (C) | 1 januari 1999 | 31 december 2010[21] | |
| Sven-Inge Karlsson (C) | 1 januari 2011[19] | 24 december 2019 | |
| Elisabet Hagström (C) | 24 februari 2020 | ||
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Myndighetsnämnden för byggnation och miljö | C | Inga Arnell Lindgren | M | Simon Spaak |
| Myndighetsnämnden för socialtjänst och skola | M | Peter Bergquist | S | Willy Ahlberg |
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Kommunens geografiska läge mellan Östgötaslätten och det Småländska höglandet präglar kommunens näringsliv. Jord- och skogsbruket skapar omkring 14 procent av kommunens arbetstillfällen och har även kommit att prägla tillverkningsindustrin där träindustrin har en dominerande ställning. Omkring 20 procent av kommunens arbetstillfällen finns inom träindustrin, där märks företag som Forsnäs AB, som tillverkar formpressad faner, Träullit AB, som tillverkar träullplattor samt Neova AB som tillverkar träbränsle och pellets. Där tillkommer ett flertal snickerier och möbelföretag. Omkring 35 procent av arbetstillfällena står den kommunala förvaltnings- och serviceverksamheten för.[9]
Infrastruktur
Transporter
Ydre kommun genomkorsas av länsvägarna 131 och 134.[22]
Utbildning
I kommunen finns två grundskolor, båda i kommunal regi. Gymnasieskola saknas varför majoriteten av gymnasieeleverna väljer att studera i Eksjö och Tranås kommuner.[23]
Befolkning
Kommunen är till invånarantalet Götalands minsta och har Sveriges minsta centralort, Österbymo. Befolkningstätheten i kommunen är Götalands lägsta.
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 3 631 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 282:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Ydre kommun 1970–2020[24] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 4 363 | |||
| 1975 | 4 297 | |||
| 1980 | 4 362 | |||
| 1985 | 4 330 | |||
| 1990 | 4 333 | |||
| 1995 | 4 276 | |||
| 2000 | 4 131 | |||
| 2005 | 3 866 | |||
| 2010 | 3 672 | |||
| 2015 | 3 658 | |||
| 2020 | 3 727 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 362, eller 9,89 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 660 den 31 december 2014).[25]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ydre kommun 3 660 personer. Av dessa var 321 personer (8,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[26]
| Födelseland[26] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 3 339 |
| 2 |  Tyskland | 58 |
| 3 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 43 |
| 4 |  Finland | 33 |
| 5 |  Danmark | 31 |
| 5 |  Somalia | 31 |
| 7 |  Bosnien och Hercegovina | 20 |
| 8 | Asien: Övriga länder | 18 |
| 9 |  Afghanistan | 16 |
| 10 | Afrika: Övriga länder | 15 |
| 11 | Europa utom EU: Övriga länder | 10 |
| 12 |  Polen | 8 |
| 13 | Sydamerika | 7 |
| 14 |  Norge | 6 |
| 15 |  Iran | 5 |
| 16 | Nordamerika | 4 |
| 17 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 3 |
| 17 |  Syrien | 3 |
| 17 |  Thailand | 3 |
| 20 |  Island | 2 |
| 20 |  Kina | 2 |
| 22 |  Irak | 1 |
| 23 | Oceanien | 1 |
| 23 |  Sovjetunionen | 1 |
| 25 | Okänt födelseland | 0 |
| 25 |  Turkiet | 0 |
Kultur
Kulturarv
Ett kulturarv i kommunen är Österfors smedja med anor från 1800-talet. Efter att smedjan varit i bruk i knappt 100 år lades verksamheten ner. Den visas numer för allmänheten.[27] Ett annat arv är Råås kvarn,[28] som klassades som byggnadsminne 1987. Kvarnen tillkom under mitten av 1700-talet och var i drift till 1953.[29]
Kommunvapen
Blasonering: I sköld, medelst vågskuror fyrstyckad av blått och silver, ett svävande utböjt kors av motsatta tinkturer.
Kommunvapnet fastställdes för Ydre landskommun 1963 och går tillbaka på ett häradssigill. Sigillet, från 1578, utgör en relativt realistisk "kartbild" av sundet mellan Lilla- och Stora Sundsjön. Kommunen påverkades inte av 1970-talsreformen och vapnet registrerades hos PRV år 1974 enligt Kungörelsen om registrering av svenska kommunala vapen (SFS 1973:686).
Källor
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b] ”Ydre - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ydre. Läst 8 juni 2022.
- ^ ”Naturreservat - Ydre”. www.ydre.se. Arkiverad från originalet den 8 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220608173811/https://www.ydre.se/turism/idrottmotionochfriluftsliv/friluftsliv/naturreservat.4.1e1302b13d888756671a6c.html. Läst 8 juni 2022.
- ^ ”Österhult naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/osterhult-naturreservat.html. Läst 8 juni 2022.
- ^ ”Kallån naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/kallan-naturreservat.html. Läst 8 juni 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 6 november 2012.
- ^ ”Ydre nytt postortsnamn”. Ydre kommun. 17 mars 2013. Arkiverad från originalet den 16 april 2021. https://web.archive.org/web/20210416232123/http://www.ydre.se/nyhetsarkiv/ydrenyttpostortsnamn.5.1f08e9ff13cfd25f613107b.html. Läst 9 juni 2022.
- ^ ”Postorter i Ydre kommun”. Postnummerkatalog. postnummerservice.se. http://www.postnummerservice.se/information/svenska-postnummer-och-postorter/oestergoetland/ydre-kommun/. Läst 9 juni 2022.
- ^ [a b] Sveriges Radio, 9 oktober 2014: Återigen samstyre i Ydrepolitiken Läst 15 januari 2016
- ^ [a b c d] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 16 januari 2016
- ^ [a b] Sveriges Radio, 26 november 2010: Borgerligt styre i Ydre Läst 15 januari 2016
- ^ [https://web.archive.org/web/20210228130255/https://www.ydre.se/politikorganisation/politik/kommunfullmaktige/ledamoterochersattare.4.629eeb69120c91b191a80002392.html ”Ledamöter i kommunfullmäktige mandatperioden 2018-2022”]. Ydre kommun. Arkiverad från originalet den 28 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210228130255/https://www.ydre.se/politikorganisation/politik/kommunfullmaktige/ledamoterochersattare.4.629eeb69120c91b191a80002392.html. Läst 5 december 2018.
- ^ Corren, 24 september 2010: Ydre går i rött efter valet Läst 15 januari 2016
- ^ ”Ydre - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ydre. Läst 13 maj 2024.
- ^ ”Barn & Utbildning - Ydre”. www.ydre.se. Arkiverad från originalet den 29 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220529201028/https://www.ydre.se/barnutbildning.4.7dd13c5111d2e51f5248000114420.html. Läst 8 juni 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
- ^ ”Österfors smedja - Ydre”. www.ydre.se. Arkiverad från originalet den 8 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220608175147/https://www.ydre.se/turism/segora/osterforssmedja.4.3419aafb1559976d7f151842.html. Läst 8 juni 2022.
- ^ ”Råås Kvarn - Ydre”. www.ydre.se. Arkiverad från originalet den 8 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220608175146/https://www.ydre.se/turism/segora/raaskvarn.4.1e1302b13d8887566739ca.html. Läst 8 juni 2022.
- ^ ”Råås kvarn, Ydre, smedja,”. www.raaskvarn.se. http://www.raaskvarn.se/. Läst 8 juni 2022.
Se även
- Ydre härad
- Personer med anknytning till Ydre kommun
Externa länkar
- Ydre kommun
Wikimedia Commons har media som rör Ydre kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Syria and the Syria Revolution (2024-present)
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg){kind=link}
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Ydre kommun
World file
71.5986691243647897
0
0
-71.5986691243647897
1666571.63939123647287488
Författare/Upphovsman: Iin208, Licens: CC BY-SA 3.0
Torget i Österbymo med Ydre Wärdshus och minnessten
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Ydre Municipality in Östergötland County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se