Yangtze

För andra betydelser, se Yangtze (olika betydelser).
Yangtze
(长江)
Changjiang, Yangtsekiang
Flod
Yangtze vid de tre ravinerna.
Yangtze vid de tre ravinerna.
LandKina Kina
Bifloder[1]
 - vänsterYalong, Minfloden, Jialingfloden, Hanfloden
 - högerWufloden, Yuanfloden, Xiangfloden, Ganfloden
StäderPanzhihua, Yibin, Chongqing, Yichang, Jiangling, Shishou, Yueyang, Xianning, Wuhan, Ezhou, Huangshi, Jiujiang, Anqing, Tongling, Wuhu, Ma'anshan
KällaGlaciärbäck
 - lägeGeladandong, Qinghai, Kina
 - höjdläge5 042 m ö.h.
 - koordinater33°28′5″N 91°11′45″Ö / 33.46806°N 91.19583°Ö / 33.46806; 91.19583
MynningNorr om Shanghai
 - lägeÖstkinesiska havet, Kina
 - höjdläge0 m ö.h.
 - koordinater31°24′51″N 121°45′17″Ö / 31.41417°N 121.75472°Ö / 31.41417; 121.75472
Längd6 300 km[2]
Flodbäcken1 960 000 km²[2]
Vattenföring
 - medel31 900 m³/s[3]
 - maximum84 200 m³/s[4]
 - minimum1 110 m³/s[4]
Geonames1815696

Yangtze eller Changjiang (uttal: [tʃhaŋtçaŋ];[2] se andra namn) är Kinas och hela Asiens längsta flod. Med sina 6 300 kilometer är den världens tredje längsta flod (efter Nilen och Amazonfloden).[2] Yangtze är även världens tredje mest vattenrika flod (efter Amazonfloden och Kongofloden).[1] Floden har genom historien haft stor betydelse både för landets ekonomi och för kommunikationerna. Den har också traditionellt ansetts utgöra gränsen mellan norra och södra Kina.

Namn

Floden är känd via ett antal olika namn. Changjiang (长江 (info), Långa floden,[5] trad. kinesiska: 長江) är det moderna namnet på floden, medan floden historiskt på svenskan benämnts Yangtze, Yangtsekiang (揚子江 (info) Blå floden,[6] Yangtzefloden), Yangzijiang[7] eller Yang-tse-kiang. Namnet Yangtze kommer av ett lokalt namn på det nedersta loppet av floden, nedströms Wuhan.

Geografi

Flora och fauna

Den asiatiska floddelfinen som levde i Yangtze förklarades preliminärt utdöd den 4 december 2006,[8] efter att en expedition inte kunde finna några exemplar av arten under en sex veckor lång genomsökning av floden.

Hydrologi

Floden har sin källa i den kinesiska provinsen Qinghai och mynnar ut i Östkinesiska havet, strax norr om Shanghai, i öster. Vattenföringen är i jämförelse med Huanghe (Gula floden), Kinas andra stora flod, mer regelbunden och floden har ett mycket lugnt lopp.

Det geografiska källflödet för floden är Tuotuo He på tibetanska högplatån, i provinsen Qinghai. Ulaan Mörön (röda floden) är det traditionella mongoliska namnet på den här 358 km långa flodsträckan som bildas nedanför glaciärerna i bergsmassiven Gar Kangri och Geladandong, på 6 000 meters höjd över havet[2].

Vid Tuotuo Hes sammanflöde med Danqufloden byter den namn till Tongtian (tibetanska: Zhi Qu). Det namnet har den i 813 km, ner till sammanflödet med Batangfloden nära Yushu där den återigen får ett nytt namn, nu till Jinsha Jiang med betydelsen 'guldsandsfloden'[9].

Jinsha Jiang är flodens traditionella kinesiska namn i 2 308 km, fram till att den vid Yibin i södra Sichuan flyter ihop med Minfloden. Härifrån och ner till mynningen, en sträcka på 2 884 km, i Östkinesiska havet kallas floden på kinesiska Chang Jiang – 'långa floden'.

Större biflöden
Vattenföring

Yangtze har högvatten från juni till oktober och lågvatten från januari till mars. Den största noterade vattenföringen vid flodhamnen Wuhan är 90 000 kubikmeter per sekund.[2]

Historia

Berg vid Yangtzefloden.

Yangtzefloden är viktig för de kulturella rötterna i södra Kina. Bland annat har arkeologer funnit tecken på att det förekommit mänsklig aktivitet i Gorges-området redan för omkring 27 000 år sedan, vilket lett till en diskussion om det kinesiska folkets ursprung.[10]

Från och med Handynastin blev Yangtzefloden och dess omgivningar mer och mer betydelsefulla för Kinas ekonomi. Genom bevattningssystem såsom Dujiangyan-systemet, blev jordbruket produktivare och mer stabilt.

Ekonomisk betydelse

Med sin storlek och längd är Yangtze den viktigaste vattenvägen i Kina. Floden används till stor del av transport av till exempel råvaror och material, och den är segelbar från Shanghai vid mynningen, via flodhamnen Wuhan upp till Chongqing i Sichuan.[2] Till de stora industriområdena vid Shanghai, Chongqing och Wuhan fraktas bland annat stora mängder kol och järnmalm. Områdena längs med Yangtzes nedre lopp räknas till Kinas mest ekonomiskt mest produktiva.[7]

Upp till forsarna nära staden Yichang i Hubei kan fartyg upp till 10 000 ton färdas. Vid staden Yichang finns sedan 2012[2] De tre ravinernas damm, med en effekt på 22 500 MW och en årsproduktion av över 100 TWh (en niondel av hela Kinas elbehov).[11] Stora slussar gör att fartyg kan ta sig förbi dammanläggningen.[2]

Referenser

  1. ^ [a b] ”Chang Jiang”. Store norske leksikon. http://www.snl.no/Chang_Jiang. Läst 14 november 2009.  (bokmål)
  2. ^ [a b c d e f g h i] ”Chang Jiang - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/chang-jiang. Läst 7 juni 2020. 
  3. ^ ”Rivers of the Earth”. IGPL. Arkiverad från originalet den 13 januari 2004. https://web.archive.org/web/20040113135255/http://home.comcast.net/~igpl/Rivers.html. Läst 2 september 2009.  (engelska)
  4. ^ [a b] ”Chang Jiang Basin - Station: Datong”. UNH/GRDC. http://www.grdc.sr.unh.edu/html/Polygons/P2181900.html. Läst 14 november 2009.  (engelska)
  5. ^ Kristiansson, Ulf (20 maj 2010). ”"Den långa floden" har nått Kropp”. HD. https://www.hd.se/2010-02-20/den-langa-floden-har-natt-kropp. Läst 7 juni 2020. 
  6. ^ ”1039-1040 (Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria)”. runeberg.org. 17 december 1884. https://runeberg.org/nfag/0526.html. Läst 7 juni 2020. 
  7. ^ [a b] Hägerdal, Hans (2019). Kinas historia. Svenska Historiska Media Förlag. sid. 21. ISBN 978-91-7789-001-0. https://books.google.se/books?id=-HKaDwAAQBAJ&pg=PT21. Läst 7 juni 2020 
  8. ^ Baijiexpeditionens rapport 13 dec. 2006 Arkiverad 4 januari 2007 hämtat från the Wayback Machine., läst 2007-01-03 (engelska)
  9. ^ Ping, Wang (2018-09-15) (på engelska). Life of Miracles along the Yangtze and Mississippi. University of Georgia Press. sid. 55. ISBN 978-0-8203-5393-7. https://books.google.se/books?id=vOZoDwAAQBAJ&pg=PA55. Läst 7 juni 2020 
  10. ^ Early Homo and associated artefacts from Asia
  11. ^ ”San Xia”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/san-xia. Läst 14 november 2009. 
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Zh-Yángzǐ Jiāng.oga
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Audioman~commonswiki antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 2.5

This is a recording of the pronunciation of a Chinese term, made by Audioman.

Zh-Chángjiāng.oga
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Audioman~commonswiki antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 2.5

This is a recording of the pronunciation of a Chinese term, made by Audioman.

Yangzi River gorge.jpg
Författare/Upphovsman: Peter Morgan from Beijing, China, Licens: CC BY 2.0
Afternoon light on the jagged grey mountains rising from the Yangzi River gorge, in south-western China's Yunnan Province
Afternoon Light
Yangtze River Map.png
Författare/Upphovsman: The original uploader was Papayoung på engelska Wikipedia., Licens: CC BY-SA 3.0
The underlying topographic maps used in this image come from the Demis Web Map Server, and are in the public domain. The world locator map is derived from :Image:BlankMap-World.png. I added the feature layers myself. —Papayoung ☯ 20:57, 1 October 2005 (UTC)