Xingyi
Xingyi | |||||
| |||||
Wanfenglin-floden i Xingyi. | |||||
| |||||
Provins: | Guizhou (härader i Guizhou) | ||||
Prefektur: | Qianxinan | ||||
Position: | 24°32′0″N 104°19′0″Ö / 24.53333°N 104.31667°Ö | ||||
Yta: | 2 911 km² | ||||
Folkmängd:* | 784 032 (2000) | ||||
Befolknings- täthet: | 269,3 inv./km² | ||||
Officiell webbplats | |||||
Xingyis läge i Kina. | |||||
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-52.aspx |
Xingyi, tidigare romaniserat Hingi, är en stad på häradsnivå och huvudort i den autonoma prefekturen Qianxinan för bouyei- och miao-folken i Guizhou-provinsen i sydvästra Kina. Den ligger omkring 250 kilometer sydväst om provinshuvudstaden Guiyang.
På grund av sitt bestånd av utrotningshotade fiskar, ödlor, groddjur och däggdjur är orten listad som en av nio biologiska hetfläckar för ryggradsdjur.[1]
Historia
Under Qingdynastin erövrades staden av muslimska rebeller under det s.k. Panthayupproret 1856-73.
Kända invånare
- Zhang Zhidong (1837-1909), statsman under Qingdynastin;
- He Yingqin, (1889-1987), kinesisk general i Nationella revolutionära armén.
Källor
- ^ Chen, Yang; An-Ping Chen, Jing-Yun Fang (2002). ”Geographical distribution patterns of endangered fishes, amphibians, reptiles and mammals and their hotspots in China: a study based on "China Red Data Book of Endangered Animals"”. Biodiversity Science 10 (4): sid. 359-368.
Media som används på denna webbplats
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Författare/Upphovsman: Uwe Dedering, Licens: CC BY-SA 3.0
Location map of China.
EquiDistantConicProjection : Central parallel :
- N: 36.0° N
Central meridian :
- E: 104.0° E
Standard parallels:
- 1: 30.0° N
- 2: 42.0° N
Latitudes on the central meridian :
- top: 57.0° E
- center: 37° 29′ N
- bottom: 17.96° N
Författare/Upphovsman: Philippe Semanaz from Paris, France, Licens: CC BY-SA 2.0
Wan Feng Lin River near Xingyi, Qianxinan Buyei and Miao Autonomous Prefecture, Guizhou, China
A battle of the Panthay Rebellion (1856–1873)