Xi Cancri
| Xi Cancri (ξ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kräftan |
| Rektascension | 09t 09m 21,53325s[1] |
| Deklination | +22° 02′ 43,6053″[1] |
| Skenbar magnitud () | 5,15[2](5,70 + 6,20)[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G9 III Fe-1 CH-0.5[4] |
| U–B | +0,75[2] |
| B–V | +0,96[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +7,7 ± 0,3[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -1,00[1] mas/år Dek.: -0,52[1] mas/år |
| Parallax () | 8,74 ± 0,59[1] |
| Avstånd | 370 ± 20 lå (114 ± 6 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,12[4] |
| Detaljer | |
| Radie | 13,72[6] R☉ |
| Luminositet | 118[7] L☉ |
| Temperatur | 5 101[7] K |
| Andra beteckningar | |
| Nahn, ξ Cnc, 77 Cancri, BD+22° 2061, FK5 1239, HD 78515, HIP 44946, HR 3627, SAO 80666[8] | |
Nahn eller Xi Cancri (ξ Cancri, förkortad Xi Cnc, ξ Cnc), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i östra delen av stjärnbilden Kräftan. Den har en kombinerad skenbar magnitud av 5,15[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 8,7 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 370 ljusår (114 parsek) från solen. På det beräknade avståndet minskar dess skenbara magnitud med 0,135 enheter genom en skymningsfaktor orsakad av interstellärt stoft.[3]
Nomenklatur
Xi Cancri var tillsammans med Lambda Leonis (Alterf) persiska Nahn, "näsan" och de koptiska piautosna, "ögat", båda månstjärnor.[9] Nahn var 1971 också namnet på Xi Cancri i ett tekniskt memorandum från NASA.[10] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[11] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde i juni 2018 namnet Nahn för Xi Cancri, vilket nu ingår i IAU:s Catalog of Star Names.[12]
Egenskaper
Primärstjärnan Xi Cancri A är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G9 III Fe-1 CH-0.5.[4] Den har en radie som är ca 13,7[6] gånger solens radie och avger ca 118[7] gånger mer energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 100 K.[7]
Xi Cancri är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 4,66 år och en excentricitet på 0,06. Följeslagare, Xi Cancri B, har skenbar magnitud 6,20.[3]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 17 mars 2019.
Noter
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Sturch, C. R.; Helfer, H. L. (November 1972), "UBVRI photometry of north galactic pole K giants. II", Astronomical Journal, 77: 726, Bibcode:1972AJ.....77..726S, doi:10.1086/111344.
- ^ [a b c] Malkov, O. Yu.; et al. (2012), "Dynamical masses of a selected sample of orbital binaries", Astronomy & Astrophysics, 546: A69, Bibcode:2012A&A...546A..69M, doi:10.1051/0004-6361/201219774.
- ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
- ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/xicancri. Hämtad 2019-03-17.
- ^ [a b c d] McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037, Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
- ^ "ksi Cnc". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-06-15.
- ^ Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.), New York, NY: Dover Publications Inc., p. 114, ISBN 0-486-21079-0, hämtad 2010-12-12.
- ^ Rhoads, Jack W. (November 15, 1971), Technical Memorandum 33-507-A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars (PDF), Jet Propulsion Laboratory, California Institute of Technology.
- ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
- ^ "Naming Stars". IAU.org. Hämtad 18 juni 2018.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Cancer chart
