Xi2 Capricorni
| Xi2 Capricorni (ξ2) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Stenbocken |
| Rektascension | 20t 12m 25,87020s[1] |
| Deklination | -12° 37′ 02,9967″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,83[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F7 V Fe-0,5[3] |
| B–V | +0,46[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +27,1[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +192,35[1] mas/år Dek.: -196,20[1] mas/år |
| Parallax () | 36,10 ± 0,41[1] |
| Avstånd | 90 ± 1 lå (27,7 ± 0,3 pc) |
| Absolut magnitud () | +3,64 ± 0,02[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,20 +0,01 -0,02[6] M☉ |
| Radie | 1,42[7] R☉ |
| Luminositet | 3[7] L☉ |
| Temperatur | 6 411 ± 63[6] K |
| Metallicitet | -0,25 ± 0,05[6] dex |
| Vinkelhastighet | 11[2] km/s |
| Ålder | 3,04 +0,45 -0,51[6] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| ξ2 Cap, 2 Capricorni, BD -13° 5608, GC 28035, GJ 4139, HD 191862, HIP 99572, HR 7715, SAO 163337, CCDM J20124-1237 , WDS J20124-1237A [8] | |
Xi2 Capricorni (ξ2 Capricorni, förkortat Xi2 Cap, ξ2 Cap) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Stenbocken. Den har en skenbar magnitud på 5,83[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 36,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 90 ljusår (ca 28 parsek) från solen.
Egenskaper
Xi2 Capricorni är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F7 V Fe-0,5[3] där suffixet anger att spektret uppvisar ett litet underskott av järn. Den har en massa som är ca 20[6] procent större än solens massa, en radie som är ca 40[7] procent större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 3[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 6 410[6] K.
Även om Xi2 Capricorni anses vara en ensam stjärna[9] finns det anledning att misstänka att den bildar ett vidsträckt fysiskt par med den röda dvärgstjärnan LP 754-50[10], som har en skenbar magnitud på 10,94[11] och en massa som uppskattats till omkring hälften av solens massa. De har en projicerad separation på (28,3 ± 0,3) × 103 AE. Om de är gravitationsbundna, skulle deras omloppstid vara omkring 3,7 miljoner år.[10]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Mizusawa, Trisha F.; et al. (November 2012), "Exploring the Effects of Stellar Rotation and Wind Clearing: Debris Disks around F Stars", The Astronomical Journal, 144 (5): 16, arXiv:1208.6248 , Bibcode:2012AJ....144..135M, doi:10.1088/0004-6256/144/5/135, 135.
- ^ [a b] Gray, R. O.; et al. (2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: Spectroscopy of Stars Earlier than M0 within 40 pc--The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132: 161, arXiv:astro-ph/0603770 , Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637.
- ^ Nordström, B.; et al. (May 2004), "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities, and kinematic properties of ˜14,000 F and G dwarfs", Astronomy and Astrophysics, 418: 989–1019, arXiv:astro-ph/0405198 , Bibcode:2004A&A...418..989N, doi:10.1051/0004-6361:20035959.
- ^ Holmberg, J.; et al. (July 2009), "The Geneva-Copenhagen survey of the solar neighbourhood. III. Improved distances, ages, and kinematics", Astronomy and Astrophysics, 501 (3): 941–947, arXiv:0811.3982 , Bibcode:2009A&A...501..941H, doi:10.1051/0004-6361/200811191.
- ^ [a b c d e f] Ramírez, I.; et al. (September 2012), "Lithium Abundances in nearby FGK Dwarf and Subgiant Stars: Internal Destruction, Galactic Chemical Evolution, and Exoplanets", The Astrophysical Journal, 756 (1): 46, arXiv:1207.0499 , Bibcode:2012ApJ...756...46R, doi:10.1088/0004-637X/756/1/46.
- ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/xi2capricorni. Hämtad 2017-12-13.
- ^ "ksi Cap". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-08-31.
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ [a b] Caballero, J. A. (November 2009), "Reaching the boundary between stellar kinematic groups and very wide binaries. The Washington double stars with the widest angular separations", Astronomy and Astrophysics, 507 (1): 251−259, arXiv:0908.2761 , Bibcode:2009A&A...507..251C, doi:10.1051/0004-6361/200912596.
- ^ "LP 754-50". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-08-31.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Capricornus chart
