Xi1 Ceti
| Xi1 Ceti (ξ1) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Valfisken (stjärnbild) |
| Rektascension | 02t 12m 59,995s[1] |
| Deklination | 08° 50′ 48,16″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,37 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G6 eller 8, III[2] |
| Astrometri | |
| Egenrörelse (µ) | RA: -26,87 ± 0,48[1] mas/år Dek.: -17,23 ± 0,36[1] mas/år |
| Parallax () | 8,51 ± 0,51[1] |
| Avstånd | 380 ± 20 lå (118 ± 7 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,866[2] |
| Detaljer | |
| Massa | 4[2] M☉ |
| Radie | 1,7[2] R☉ |
| Luminositet | 190[2] L☉ |
| Temperatur | 4 200[2] K |
| Ålder | 300[2] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| 65 Ceti, HR 649, HD 13611, HIP 10324, SAO 110408, BD + 08° 345 | |
Xi1 Ceti (ξ1 Ceti, förkortat Xi1 Cet, ξ1 Cet) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Valfisken (stjärnbild). Den har en kombinerad skenbar magnitud på 4,37 och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 8,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 380 ljusår (ca 118 parsek) från solen.
Egenskaper
Ny Ceti A är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G6 eller 8 III[2]. Den har en uppskattad massa som är ca 4[2] gånger större än solens massa, en radie som är ca 1,7[2] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 190[2] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 200[2] K.
Xi1 Ceti upptäcktes som spektroskopisk dubbelstjärna år 1901 av William Wallace Campbell med användning av Mills-spektrografen vid Lick Observatory.[3][4] Primärstjärnans följeslagare är en huvudseriestjärna av spektralklass A2V med en massa som är omkring dubbelt så stor som solens och en 30 gånger större ljusstyrka. De är separerade med 0,012 bågsekunder i en omloppsbana på 4,2 AE, mindre än avståndet mellan Jupiter och Solen.
Xi1 Ceti A uppvisar egenskaper som liknar en förmörkelsevariabel. Ockultationer med månen har ännu inte bekräftat förekomsten av en andra misstänkt följeslagare. Primärstjärnan är emellertid en bariumstjärna vilket tenderar att bekräfta den osynliga följeslagaren.[5]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.Vizier catalog entry
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Jim Kaler (Dec 21, 2007). "Xi-1 Ceti".
- ^ Campbell, William Wallace (1901). "Some recent results secured with the Mills spectrograph". Lick Observatory bulletin. 1 (4): 22–25. Bibcode:1901LicOB...1...22C. doi:10.5479/ADS/bib/1901LicOB.1.22C.
- ^ Griffin, R. F.; Herbig, G. H. (1981). "Spectroscopic Orbits of Xi Piscium 60 Andromedae and ξ1 Ceti". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 196: 33–43. Bibcode:1981MNRAS.196...33G. doi:10.1093/mnras/196.1.33.
- ^ Pinsonneault, M. H.; et al. (March 1984), "Lithium in the barium stars", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 96: 239−246, Bibcode:1984PASP...96..239P, doi:10.1086/131327.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Cetus chart
