Xenotim

Xenotim
Xenotim från Brasilien.
Kategori	Fosfatmineral
Strunz klassificering	08.AD.35
Kemisk formel	YPO4
Färg	Brun, brungul, grå
Förekomstsätt	Prismatisk, radiala aggregat, granulär
Kristallstruktur	Tetragonala 4/m - dipyramidalt
Spaltning	Perfekt {100}
Brott	Ojämnt till splittrat
Hårdhet (Mohs)	4,5
Glans	Glasglans till hartsartad
Ljusbrytning	1,720–1,815
Dubbelbrytning	δ=0,096
Optisk karaktär	Enaxligt positiv
Transparens	Genomskinlig till opak
Fluorescens	Sällsynt
Streckfärg	Blekbrun, gulaktig eller rödaktig till vit
Specifik vikt	4,4–5,1
Radioaktivitet	Sällsynt
Referenser	[1]

Xenotim, tidigare även kallat ytterspat på grund av dess förekomst i Ytterby,^[2] är ett mineral, som består av fosfor, syre och yttrium. Lantanoiderna cerium och erbium kan ingå, såväl som små mängder uran och torium.

Mineralet är ett fosfat av sällsynta jordartsmetaller, som bildar en fast lösning med chernovit-(Y) och som därför innehålla spår av föroreningar av arsenik, kiseldioxid och kalcium.

Xenotim kan vara radioaktivt på grund av föroreningar av uran och torium.

Mineralets lyster är glas- till hartsartat. Lysern kombinerad med mineralets kristallsystem medför en förväxlingsrisk med zirkon.

Xenotim förekommer främst i granit och pegmatit och andra vulkaniska bergarter,^[3] samt i kvarts- och glimmerrika gnejser.

I Sverige förekommer xenotim i Ytterby gruva och i Routevare. Xenotim förekommer på enstaka platser i Norge, exempelvis i Arendal och på ön Hidra i Flekkefjord. Andra länder där mineralet förekommer är bland annat Brasilien, Madagaskar och USA.

Xenotim används främst som råvara för utvinning av yttrium och tunga lantanidmetaller somdysprosium, ytterbium, erbium och gadolinium). I vissa fall kan även kristaller av xenotim slipas till ädelstenar.

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.