Xenotim

Xenotim
Xenotim från Brasilien.
Kategori	Fosfatmineral
Strunz klassificering	08.AD.35
Kemisk formel	YPO4
Färg	Brun, brungul, grå
Förekomstsätt	Prismatisk, radiala aggregat, granulär
Kristallstruktur	Tetragonala 4/m - dipyramidalt
Spaltning	Perfekt {100}
Brott	Ojämnt till splittrat
Hårdhet (Mohs)	4,5
Glans	Glasglans till hartsartad
Ljusbrytning	1,720–1,815
Dubbelbrytning	δ=0,096
Optisk karaktär	Enaxligt positiv
Transparens	Genomskinlig till opak
Fluorescens	Sällsynt
Streckfärg	Blekbrun, gulaktig eller rödaktig till vit
Specifik vikt	4,4–5,1
Radioaktivitet	Sällsynt
Referenser	[1]

Xenotim, eller föråldrat ytterspat är ett mineral, som består av fosfor syre och yttrium. Lantanoiderna cerium och erbium kan ingå och även små mängder av uran och torium.

Egenskaper

Mineralet är ett fosfat av sällsynta jordartsmetaller, som bildar en fast lösning med chernovit-(Y) och kan därför innehålla spår av föroreningar av arsenik, kiseldioxid och kalcium.

Xenotim kan vara svagt till starkt radioaktivt på grund av föroreningar av uran och torium.

Mineralets lyster är glas- till hartsartat som tillsammans med dess kristallsystem kan leda till förväxling med zirkon.

Förekomst

Xenotim uppträder som mindre inslag i pegmatit och andra vulkaniska bergarter, liksom i glimmerrika gnejser och i kvarts.

Mineralet förekommer i Sverige i Ytterby gruva och på enstaka platser i Norge, som Arendal och Hitterön. Kända förekomster finns också i Brasilien, Madagaskar och USA.

Användning

Xenotim används främst som råvara för utvinning av yttrium och tunga lantanidmetaller (dysprosium, ytterbium, erbium och gadolinium).

I vissa fall kan även kristaller av zenotim slipas till ädelstenar.

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter